Min farfar och farmor och generationerna innan dem var jordbrukare i Tornedalen så jag tillbringade en stor del av barndomsårens somrar där. Tyvärr så försvann de flesta små- och medelstora jordbruk under 80- och 90-talet under en allt större konkurrens och prispress. Gården var i princip självförsörjande på protein med eget kött och mjölk, hönsgård och marker att jaga vilt på och närhet till fisk i Torneälven. När jag cyklade genom Tornedalen för några år sedan så slog det mig hur landskapet var på väg att växa igen. Jag stannade och pratade med en av de kvarvarande bönderna, Pelle Pesula som höll med men att det också finns en viss spirande motståndskraft med en ökande medvetenhet hos kunder att köpa kött av god kvalitet, närodlat och närproducerat.
Nu när jag bor i landets sydliga delar så är det en sak som också påverkar min egen konsumtion. I norr kunde jag köpa en halv ren då och då; ibland en tjäder eller nyfångad fisk. Här har jag inte riktigt samma kontaktnät (eller inget alls), men jag strävar efter att köpa närproducerat kött och jag köper ofta ägg från lokala producenter, inte sällan när man ser en skylt efter vägen. Den etiska aspekten är en del, men den stora grejen för mig är att jag vill bidra till kvalitet och småskalig differentierad produktion. Visst blir det en ekonomisk fråga, men jag säger som Markus Aujalay som jag intervjuade för många år sen; man behöver inte äta det bästa av kött varje dag och man kan också lära sig ta tillvara det mesta från djuren. Något som också vanligt i samisk mattradition där det mesta från renen kommer till användning.
När det gäller odling i stor skala finns det ytterligare baksidor. En är att odling globalt i väldigt hög grad är beroende av konstgödsel. Konstgödsel har revolutionerat odling och den "yield" man kan få ut från en viss areal, men processen att skapa konstgödsel är energikrävande och som regel används naturgas i processen. Det har också lett till stora monokulturella odlingar och problem med övergödning av vattendrag som orsakat överväxt av exempelvis alger och utslagning av naturliga ekosystem. Samtidigt är väldigt många människor beroende av konstgödsel; det finns beräkningar som anger siffror på 3,5-4 miljarder människor som lever tack vare användande av konstgödsel.
Det finns ju dock i ärlighetens namn baksidor med småskalig produktion också. På plussidan finns ekologisk mångfald, djurhållning, öppna landskap, levande landsbygd och liknande, men på minussidan så är det svårt att komma ifrån att småskalighet i rent effektiva termer har svårt att konkurrera med storskalig produktion och klimatutsläpp. Jag har själv bedrivit småskalig produktion (öl) i en norrländsk glesbygdskommun och det är prismässigt omöjligt att konkurrera med storskalig produktion och i en stor skala skulle det nog inte vara hållbart ekologiskt heller, dvs energikostnaden för varje producerad enhet omfattande råvarutransporter, leveranser av färdiga produkter osv blir avsevärt högre för den småskaliga produkten än för den storskaligt producerade. I detta finns det tycker jag ofta en naivitet i delar av miljörörelsen som verkar tro att det är bättre att odla sina grödor själv än att köpa storskaligt producerade grödor. Ja, utifrån vissa aspekter, men troligtvis inte om man skulle multiplicera upp den småskaliga produktionen till stora volymer.
Jag tror det är svårt att hitta några enkla givna lösningar och personligen lutar jag nog åt att jag föredrar en mångfald och en diversifierad produktion som utgår från lokala förutsättningar, historiska traditioner och behov där det finns utrymme för både småskalig kvalitetsfokuserad produktion och mer storskalig produktion har en plats.
