[Artikel] En lysande stadsplanering för cyklister

[AJ]

I första hand används vägbelysning för att öka trafiksäkerheten och tryggheten för trafikanterna. Belysningen ska vara utformad så att miljön känns säker och trygg för alla. Det kan handla om att allt från att lysa upp vägmärken, korsningspunkter och områden så att trafikanten kan få tillräckligt med trafikinformation under sin färd. Men det handlar lika mycket om den upplevda tryggheten och viljan att nyttja gaturummet. Om en trafikant inte känner sig säker i vissa miljöer, så kommer denne att undvika dessa. I en del miljöer, såsom parker med cykel-/gångbanor nära buskage och gaturum där utformningen upplevs som otrygg, har belysningen således en stor vikt. Utöver att uppnå ett funktionellt ljus för trafikanten ska ljussättningen dessutom vara en del av den helhetsmiljö som skapas för området.

Läs hela artikeln: https://happyride.se/?p=26865

 

[Fjärdebrunn]

Bra att ni tar upp detta. Cykelvägarna är ofta bristfälligt upplysta. Speciellt ute i förorterna.

 

[Pfaff]

Lysande. Och relevant.
Mycket av den löpande texten i artikeln verkar skrivet av en ljusdesigner. Kan Jenny haft ett samtal med Johan Moritz, kanske? Dock har en viktig faktor för säkerheten helt utelämnats, nämligen bländningsfaktorn och vikten av beräkning av densamma. Det finns en metod, Relux, som bör appliceras på alla exteriörbelysningar och anläggningar i samma omfattning som UGR-metoden används för inomhusbelysning, främst på arbetsplatser.
Den verkar tyvärr oftast glömmas bort.
En hög bländningsfaktor verkar direkt menlig på säkerheten, oavsett trevnaden med effektbelysning. Även vägytans reflektans vid regn skall definitivt beaktas vid ljussättning av gång- och cykelvägar.
Även intilliggande körbanors belysning bör planeras mht cykelbanorna då dessa i regel placeras på annan höjd och med helt annan spridning, anpassat för motorfordonstrafik.
Det finns mycket att tillägga...

 

[staine]

Bra att ni tar upp detta. Cykelvägarna är ofta bristfälligt upplysta. Speciellt ute i förorterna.

Längs Tyresövägen och Örbyleden finns bitvis ingen belysning alls på cb. Man hoppas nog att belysningen över bilvägarna ska spilla över lite på cykelbanan. Farligt mörkt där på sina ställen!

 

[Jennie Fasth]

Lysande. Och relevant.
Mycket av den löpande texten i artikeln verkar skrivet av en ljusdesigner. Kan Jenny haft ett samtal med Johan Moritz, kanske? Dock har en viktig faktor för säkerheten helt utelämnats, nämligen bländningsfaktorn och vikten av beräkning av densamma. Det finns en metod, Relux, som bör appliceras på alla exteriörbelysningar och anläggningar i samma omfattning som UGR-metoden används för inomhusbelysning, främst på arbetsplatser.
Den verkar tyvärr oftast glömmas bort.
En hög bländningsfaktor verkar direkt menlig på säkerheten, oavsett trevnaden med effektbelysning. Även vägytans reflektans vid regn skall definitivt beaktas vid ljussättning av gång- och cykelvägar.
Även intilliggande körbanors belysning bör planeras mht cykelbanorna då dessa i regel placeras på annan höjd och med helt annan spridning, anpassat för motorfordonstrafik.
Det finns mycket att tillägga...

Trevligt att artikeln uppskattas. Den löpande texten är skriven av mig med inslag från intervjuer, undersökningar, information från Trafikverket, Malmö stads olika projekt om belysning i staden, material från utländska företag genom intervjuer och mailkontakt samt mina egna erfarenheter och genom kunskap via min egen utbildning inom fastighetsvetenskap. Ämnet är stort och jag var tvungen att avgränsa mig, men det stämmer att reflektion också är en viktig faktor. Att ljussätta gaturummet är en komplex uppgift där det även ingår många tekniska aspekter som ljuskällans styrka, som också varierar beroende på placering...det var jag tyvärr också tvungen att hoppa över.

 

[Aliide]

Bra att ni tar upp detta. Cykelvägarna är ofta bristfälligt upplysta. Speciellt ute i förorterna.

Längs Tyresövägen och Örbyleden finns bitvis ingen belysning alls på cb. Man hoppas nog att belysningen över bilvägarna ska spilla över lite på cykelbanan. Farligt mörkt där på sina ställen!

Samma på fler ställen i området, och man passar gärna på att INTE såga ner hög sly som några också växt sig till höga träd mellan körbana och cykelbana så något ljus från stolparna (med två armar med lampor mitt på refugen mellan den tvåfiliga vägen) absolut inte läcker in... Hjälper det att felanmäla och skicka klagomål? Nop. Hur svårt att skicka ut en entreprenör med motorsåg och röjsåg? Så att det åtminstone läcker över liiiite ljus om man inte vill kosta på sig typ tre stolpar till för gc. Kallas de prioriterade pendelstråk?

 

[Jörgen_A]

Solar freakin roadways!

 

[Fältprästen]

http://finlandsnatur.naturochmiljo.fi/artiklar/article-87026-45568-ljus-som-fororenar
http://miljo-utveckling.se/led-ljus-kan-stora-djurlivet/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4328078

Personligen blir jag irriterad av de som måste ha en belyst korsning, framför allt på landsbygden. Det går således alldeles utmärkt att köra bil eller cykel på vägen med egen belysning ända fram till korsningen. Där blir det av någon anledning plötsligt livsfarligt att passera om man inte belyser korsningen ordentligt.

 

[Hasse#7]

Uppgiften med att 3000 kWh räcker till el för ett helt hushåll låter märklig. Felskrivet eller udda definition på hushåll?

 

[geologen]

3000 kWh är nog ett rätt bra snitt på elbehovet för hushåll i Sverige.

 

[Hasse#7]

3000 kWh är nog ett rätt bra snitt på elbehovet för hushåll i Sverige.

Inte om hushållet står för värme och varmvatten + annat.

 

[geologen]

Nä, men hushållsel. Och det är en liten del som har eluppvärmt. De allra flesta bostäder i flerfamiljshus har bara hushållsel. Värme och varmvatten kommer via fjärrvärme eller egna pannor. Även många, säkerligen de flesta, villor har uppvärmning av bostaden med fjärrvärme, egen förbränning (ved, pellets) eller olika typer av värmepumpar, snarare än direktverkande el. Pumpar och pannor har en viss elförbrukning, men ganska låg i sammanhanget.

 

[Hasse#7]

Nä, men hushållsel. Och det är en liten del som har eluppvärmt. De allra flesta bostäder i flerfamiljshus har bara hushållsel. Värme och varmvatten kommer via fjärrvärme eller egna pannor. Även många, säkerligen de flesta, villor har uppvärmning av bostaden med fjärrvärme, egen förbränning (ved, pellets) eller olika typer av värmepumpar, snarare än direktverkande el. Pumpar och pannor har en viss elförbrukning, men ganska låg i sammanhanget.

Om definitionen av hushållsel är för lägenhet så köper jag det. Villaägare ligger på minst det fyrdubbla om man förutsätter värme och vatten via el på ett eller annat sätt. Ofta betydligt mer än så.

 

[geologen]

Jag räknar med att snittet för alla bostäder hamnar runt 3000. Villor utgör en mindre andel.

 

[Miss Lycka]

Inte alla bor ensamma i mindre lägenhet.

 

[Hasse#7]

Det blev en OT-diskussion. För att hålla sig till ämnet tycker jag att det var en bra artikel. Var och en är dock ansvarig själv för att synas och det finns en avgränsning där gemensamt ägd belysning inte längre kan finansieras. Gränsen går ungefär där vägföreningar och samfälligheter tar över vägen.

 

[HåkanC]

Jag räknar med att snittet för alla bostäder hamnar runt 3000. Villor utgör en mindre andel.

3000 kWh/år för hushållsel, dvs exkl uppvärmning och varmvatten, stämmer enl vad jag har läst.

Vad gäller boendeformen så utgör, enl SCB, lägenheter i flerfamiljshus 51% av antalet bostäder,
men de flesta människor bor i villor/småhus, tex >70% av barnfamiljerna.

Vad gäller uppvärmningen av småhus är NÅGON form av elvärme (då inkl värmepumpar) den vanligaste uppvärmningsformen. Åtminstone enl Energimyndigheten.


/Håkan

 

[geologen]

Där ser man. Jag hade tippat att 65-70 procent av alla bostäder var i flerfamiljshus, och att över halva befolkningen bor i dem. Det är ju mest i småorter som villor dominerar, och där bor ju inte många.

 

[HåkanC]

Det är ju mest i småorter som villor dominerar, och där bor ju inte många.

Nja, även i förorter och kranskommuner runt våra större städer dominerar småhusen.


/Håkan

 

[geologen]

Till markyta möjligen, men inte sett till antalet bostäder.

 

[Pfaff]

Nä, men hushållsel. Och det är en liten del som har eluppvärmt. De allra flesta bostäder i flerfamiljshus har bara hushållsel. Värme och varmvatten kommer via fjärrvärme eller egna pannor. Även många, säkerligen de flesta, villor har uppvärmning av bostaden med fjärrvärme, egen förbränning (ved, pellets) eller olika typer av värmepumpar, snarare än direktverkande el. Pumpar och pannor har en viss elförbrukning, men ganska låg i sammanhanget.

Om definitionen av hushållsel är för lägenhet så köper jag det. Villaägare ligger på minst det fyrdubbla om man förutsätter värme och vatten via el på ett eller annat sätt. Ofta betydligt mer än så.

Hushållsel är pr definition lyse, tvätt och elspis.
Där räknar man gärna 5000 kwh för småhus.
Övrig förbrukning är uppvärmning.

För att hålla sig OT....

 

[toshiba]

Ta nu det jag säger med en nypa salt, och jag vet att det ena inte måste utesluta det andra, men med ändliga resurser vore det inte bättre att lägga pengar på att motverka riktiga faror för cyklister än inbillade (yxmördare och våldtäktsmän i buskarna)?