RR Veneto/Conegliano
I augusti var jag på semester i Dalarna. Planerade att köra några rundor på racern runt Siljansbyggden. Vädret ställde planerna på ända, det ena lågtrycket efter det andra löste av varandra. Började bli lite desperat, kände att semestern började ta slut. Fick en ide, bättre väder finns i nordöstra Italien. Kollade lämpliga flygavgångar från Arlanda eller Skavsta. Hittade en från Arlanda till Venedig, bokade för en veckas vistelse. Men Venedig är inget bra ställe att bo och cykla ifrån. Landskapet är platt och vägarna är tätt trafikerade. Hur tar man sig till en ort som ligger närmare Dolomiterna? I Italien finns det Train Italia. Tittade ut en ort på kartan som inte låg allt för långt från flygplatsen och där det fanns järnvägsförbindelse. Det blev Conegliano. En liten stad 43km nordväst om Venedig. Bokade ett hotelrum för sju nätter med frukost.
Använde en mjukskalsväska för cykeln och nästan all utrusning.(maxvikt 20kg) Slängde upp väskan på hatthyllan på tåget.
Kom till Hotellet Cita Conegliano vid lunchtid, började montera cykeln tog lite lång tid men kom ut på vägarna efter 3 tiden.
Det var ett kulligt landskap i och omkring Conegliano. Tog mig upp för första backen, svettigt och varmt på toppen vid byn San Pietro.
Vinrankor så långt man kan se.
Vintankar i rostfritt för att göra Prossecco som är Italienarnas svar på Champagne, inte samma smak, kvallitet och pris men det bubblar trevligt.
Vingårdar var det gott om, de flesta är byggda i sten.
I fjärran skymtar en topp som tillhör Dolomiterna.
Renoverings objekt. Det fanns liknande men med bara ytterväggarna kvar till salu för 150000€.
En härlig nedförsbacke.
Vinrankor i långa rader.
Jag gillar skyltar men det blev ingen skyltspurt.
På väg upp till den vackra byn med kyrktornet fick jag problem med framväxeln, det gick inte få ner kedjan på lilla kakan. Meckade lite och justerade höjden på växeln. Blev bra till sist.
Första dagens tur mätte 45km och 555hm. Rätt så kuperat landskap. Jag såg ut en lämplig runda på kartan hemma på hotell rummet, gjorde vägnoter på en lös lapp och stoppade i fickan. Men verkligheten är inte som kartan så jag improviserade lite, körde på känn och använde solen som riktmärke. Hittade hem till sist, kom i god tid innan mörkret föll.
