[RR] Supertramp och Stuvstaix cyklar på Rhodos - anno 2015! [Ny Topic] Supertramp har blivit schizofren och tror numera att han är en tyngdlyftare!

[Supertramp]

Jag tvekade först om huruvida jag skulle skriva denna RR då jag inte varit lite osäker på om material och inspiration räcker för att skriva något tillräckligt läsvärt. Men nu ligger jag hemma uttråkad i sängen fullproppad med värktabletter och en extrem värk i ena axeln och har inget bättre för mig, och med risk för att förväntningarna på att uppföljaren till den populära tråden från förra årets tur ( http://happymtb.org/forum/read.php/1/2428298/2428367 ) inte uppfylls så kommer här en RR från Supertramps och Oscars (Stuvstaix) kombinerade cykel/familje-semester anno 2015!

Både jag och Oscar har begränsade erfarenheter av cykelsemestrar, men utifrån erfarenheterna från förra årets tur tycker oss ändå kunna säga att Rhodos är underskattat som resmål för en cykelresa. OK, man får inte dom där värsting-stigningarna på tusentals höjdmeter men ön är ändå relativt kuperad, och landskapet är vackert med fina vägar och glest med trafik. Dessutom finns det många trevliga restauranger med väldigt prisvärd mat och dryck.

Precis som förra året så var detta främst en familjeresa för sol, bad och avkoppling, och inte en renodlad cykelresa. Men till skillnad mot förra årets då beslutet att cykla var mer eller mindre spontant (vi hyrde cyklar i tre dagar, och hade med oss cykelkläder och skor ”utifall att”) så hade vi i år redan planerat in cyklingen som en del av resan. Därför tog vi i år med oss egna cyklar vilket helt klart att är att föredra. Förutom att man slipper besväret att hyra cyklarna så vet man att man har en cykel som passar och fungerar bra. Dessutom blir det billigare, vi åkte charter och kostnaden att ta med en cykel på flyget (Novair) var bara 2x300 kr. Oscar lånade en mjuk cykelväska av en kompis och jag hade sedan tidigare resa en hård väska där dock inte min nya racer fick plats då den har integrerad sadelstolpe. Därför tog jag i stället min gamla racer, vilket kändes helt OK då jag inte behövde vara lika orolig för att den skulle skadas eller bli stulen under flygresan.

Gamla "fulracern" fick duga på resan då finracern inte fick plats i cykelväskan

Resan avgick från Arlanda 23 september. Båda familjerna reste med samma flyg, men statligt anställda Supertramp (med sju veckor semester) hade bokat en två veckor resa medan VD-Oscar inte tyckte att han kunde slita sig mer än en vecka från sitt arbete. Hotellet ligger i den lilla byn Kolympbia beläget ganska långt norrut på östkusten, bara några kilometer från där vi bodde förra året. Vi åkte tidig morgon och landade vid lunchtid och Oscar hade planerat att starta semestern med att cykla från flygplatsen till hotellet som ligger tvärs över ön men själv kände jag mig lite sliten då jag precis kommit hem från ej tjänsteresa, och efter att ha åkt hem från Arlanda sent på natten i princip bara fått vända tillbaka med taxi igen efter bara ett par timmars sömn.

Efter att ha installerat sig på hotellet, njutit av den nära 30-gradiga värmen och ätit en av de otal kommande buffé-luncherna så dyker efter en stund en utmattad, dyblöt men lyrisk Oscar upp. Vägen från flygplatsen hade varit fantastisk med en magnifik (men uttröttande) stigning upp genom Fjärilsdalen. Oscar rapporterade också om en finfin liten bar med panoramautsikt uppe på toppen av berget, där han i brist på kontanter lyckades pruta ner priset på en öl från EUR 1:50 till en Euro jämt.

EDIT: Hittade lite bilder från turen (tror jag i alla fall) på Oscars Facebook:

Oscars cykel vid flygplatsen inför avfärd mot hotellet. Själv åkte jag buss-transfer.

Oscar tar en Selfie på Alexandros bar (tror jag det är från i alla fall)

Så här fina är de EU-finansierade vägarna på Rhodos. Knappt någon trafik alls! :-)

Här verkar EU-pengarna tagis slut dock... Men getter finns det gott om på Rhodos! Goda är dom att äta också. :-)

Så här ser Oscars tur ut i Strava. Rätt schyssta höjdmeter som ni ser.
https://www.strava.com/activities/400240535

Fortsättning följer!

 

[mmmrrrr]

Ja.

Mata mig. Mer RR!

 

[åberg]

Max kadens: 215

Det är snabbt.

 

[garfunkel]

Svårt att toppa förra årets resa, men vill gärna se ett försök :)

\o/

 

[staine]

Underbara bilder so far!
;p

 

[evo]

staine skrev:
-------------------------------------------------------
> Underbara bilder so far!
> ;p

+1

 

[Jenny W]

Äntligen!

 

[.A.]

och varför värker axeln?

 

[Supertramp]

staine skrev:
-------------------------------------------------------
> Underbara bilder so far!
> ;p

Men jag har ju inte kommit till min första cykeltur ännu! :-(
Men jag fattar att det blir tråkigt utan bilder,jag gillade själv också mest att läsa serietidingar när jag var liten. Så jag hittade lite foton på Oscars Face Book som jag tror är från denna turen.

Men snart blir det lite fler foton. Måste dock säga att jag tyvärr inte är så bra på att komma ihåg att fotografera så det blir inte så jättemånga bilder tyvärr. Får försöka hålla ner mängden text i stället...

Får se om jag kan få Oscar att skriva lite i tråden också. Han verkar (liksom jag) inte hänga så mycket på happy längre, men jag ska tipsa honom om att jag skrivit denna RR. Han är nog inte heller nån direkt foto-nörd + att jag har ju börjat sno hans bilder men förhoppningsvis kan han bidra med något roligt!

 

[Supertramp]

Så kom dagen som jag aldrig kommer att glömma! OK, kanske inte livsavgörande eller allra mest betydelsefulla dagen i mitt liv, men ändå en viktig händelse som omkullkastar gamla sanningar och ger den del nya perspektiv på livet. En dag som när den passerat gör att jag ser på livet på ett lite annorlunda sätt. Jag pratar alltså om dagen då Supertramp för första gången blev fråncyklad av Oscar. Alltså kränkt om vi ska snacka happymtb-språk.

Oscars och mina förutsättningar och inbördes förhållande när det gäller cykelkapacitet skiljde sig ganska mycket från förra året. Jag har hittills alltid haft ett litet övertag när vi cyklat tillsammans, speciellt när det går uppför. Jag är snabbare helt enkelt, det är så som det är bara liksom. Hade dock på känn att denna gamla sanning inte skulle vara för evigt då jag senaste åren cyklat allt mindre, och lagt ner planerna på att starta en tävlingskarriär på äldre dagar. I stort sett bara jobbpendling, och ibland i perioder ens inte det. När det gäller att äta mat har jag dock fortfarande kvar mina skills. Nästan en ”key competence” skulle jag vilja påstå, och i kombination med att jag spenerat lite tid gymbesök har det resulterat i att kroppsvikten senaste året ökat från runt 72kg upp till runt 85kg. +13 kg sedan Rhodos anno 2014 alltså.

Oscar däremot har alltid varit lite för grov för att vara riktigt snabb på cykeln, men har det senaste året haft mer fokus på konditionsträning och har med framgång ställt upp i Vasaloppet, cykel-Vasan, Stockholm Triathlon och Tough Viking. Träningsmängden är hög, ofta blir det flera pass om dagen (cykel, löpning, skidor och simning), och tillsammans med ett noga kontrollerat kaloriintag är Oscar nu lättare och i bättre cykelform än någonsin. Från att förra året ha varit runt 10 kg tyngre än mig (trots att jag är 18cm längre) så är han nu 7-8 kg lättare än mig!

Men vi tar dagen från början. Vi hade egentligen inte planerat någon cykeltur denna första heldag på semestern, och vi började förmiddagen med att spana in hotellets gym. Jag har ju börjat styrketräna lite smått och hade sett fram emot att kunna köra några pass även under semestern. Blev lite besviken på gymmet då de saknades utrustning för att köra tyngre övningar med fria vikter men det fanns i alla fall lite små-hantlar och Nautilus-maskiner som säkert skulle duga till att köra sig lite trött i alla fall. Fast det började inte så bra när Oscar pajade ena dragmaskinen när han skulle köra Lats-drag med fullt magasin (naturligtvis)

Oscar drog sönder handtaget när han skulle köra lats-drag!

Fullt magasin naturligtvis…

Sen tränar han bröstet i pec-dec maskinen (som om det skulle behövas liksom…)

Efter den fadäsen fortsatte vi lyfta lite skrot, och med fulla magasin och 20 explosiva reps gick det att få lite skön mjölksyrapump även i benövningarna. Kanske inte den bästa förberedelsen inför den cykeltur som vi sen bestämde oss för att göra på eftermiddagen samma dag dock…

Vi bestämde oss för att cykla en lite kortare tur upp till Alexandros Bar, alltså den bar som Oscar besökte dagen innan när han cyklade från flygplatsen.

Utanför hotellet, redo för avfärd. Notera Oscars hjälm-val, hur smart är det att ha en nästan heltäckt aerohjälm när man ska cykla uppför långa stigningar i 30-gradig värme?

Vi rullar iväg från hotellet, jag min vana trogen i täten med Oscar på rullen. Han informerar mig om att mina vader är ”typ dubbelt så stora” som förra året. Synd bara att det även gäller magen tänker jag… Oscar har tittat ut en genväg så att vi från Hotellet via ett par småvägar snabbt ska ta oss från hotellet till byn Afantou och vägen som leder upp mot Fjärilsdalen. Första försöket blev dock fel, och vi fick vända efter att ha irrat oss in i en apelsinodling…

Första försöket att hitta genvägen ut från hotellet till Afandou blev inte så lyckat och vi fick vända om.

Nästa försök att gena går bättre och efter att ha passerat byn Afantou brantar det till rejält ett tag och jag känner direkt att det här kommer att bli jobbigt! Har knappt cyklat eller motionerat över huvud taget senaste veckorna, och den dåliga formen avsöljas obönhörligen när det ska börja plockas höjdmeter. Oscar däremot ser oförskämt pigg ut och rätt snart så är det han som sätter tempot medan jag ligger bakom och kämpar för att inte bli avhängd och förnedrad. Varmt som fan är det också och när vi tillslut efter en dryg halvtimmes nästan oavbruten klättring når Alexandros Bar är jag helt slut! Oscar ställde av mig på slutet och nådde toppen någon minut för mig.

På Alexandros Bar blev det varsina stora inhemska grekiska iskalla öl, där både öl och glas var kylda med ström från det dieselelverk som elektrifierade den avlägset belägna baren. Ölen lär knappast vara CO2-smart, men man kan knappast klaga på priset (EUR 1:50)! Oscar försökte även betala tillbaka sin 50 cent skuld från gårdagen men det försökte godtogs inte av barens ägare (dricksen de fick senare kunde dom ju dock inte neka).

En glad och nöjd Oscar (har ju precis ställt av Supertramp!) på Alexeandros Bar. Ingen damcykel i år, men Oscar kompenserar så gott han kan med ett par regnbågsstrupmpor! :-)

Supertramp på samma bar (varför ser mitt huvud så konstigt och avlångt ut? Måste vara något konstigt med kameran…)

Utförskörningen tillbaka är häftig, riktigt kul att stå på utför med en del sköna serpentinsvängar! Och till skillnad från förra året så lyckades Oscar undvika att vurpa under hela resan! :-) Ibland får vi bromsa för getter, och Oscar klagar på bromsprestandan med kolfiberfälgar. Kommer tillbaka till hotellet och slappar resten av dagen, nöjd över det rätt korta men för mig högintensiva träningspasset. Oscar däremot spenderar resten av eftermiddagen i poolen där han kör styrkeintervaller crawl-sim med handpaddlar… SUCK!

Här är turen på Strava. Ser ut som jag tog en KOM men det var innan Oscar laddade upp sin tur… :-(
https://www.strava.com/activities/400026784

Fortsättning följer!

 

[staine]

Pridestrumpor plus nästan disc-hjul, najs.
+ en hel del :-)

 

[RideOn]

Jag som alltid avfärdar Rhodos som utlandssemesteralternativ. Kanske skulle hänga med svärmor på deras årliga svennebanan-röd-i-nyllet-semester (eller inte).

 

[Supertramp]

Efter att nästa dag i princip gjort om första dagens tur och återigen gjort en koratre tur till vår nya favoritkrog Alexandros Bar hade vi en vilodag utan träning. Själv har jag inget emot att spendera en dag med att leka i poolen och läsa en god bok, men Jag märkte att denna ofrivilliga vilodag var jobbig för Oscar som dock innan resan lovat att hyra en bil och resa spendera en heldag med familjen. Han berättade att han inte haft en träningsfridag sedan februari i våras! Sen fick jag i och för sig reda på att han lyckades klämma in ett snabbpass löpning på några hundra höjdmeter på morgonen innan han skulle hämta hyrbilen…

När vi träffades igen till middagen visade det sig dock att Oscar lyckats kombinera utflykten med familjen (titta på sevärdheter, gå på marknad, rida på Åsnor och sånt) med en grundlig rekognosering av ön inför den kommande cyklingen! Oscar berättade lyriskt om den slingrande lilla serpentinväg som genom en lummig skog brant slingrar sig upp till Profitis Ilias på dryga 600 meters höjd över havet. Ett givet mål för morgondagens cykeltur!

På morgonen innan avfärd fixade Oscar rejäl PWO (Pre Work Out) åt oss båda. Den planerade rutten var på dryga 6 mil och närmare 1000 höjdmeter. En sådan ”enorm” utmaning (OBS! ironi) kräver naturligtvis extraordinära förberedelser och planering för att täcka energibehovet! Oscar verkar dock ha blivit lite bekväm och slutat blanda sina egna pulverdrinkar (flera tiotals noga utvalda aktiva ingredienser inköpta i grossistled och ihopblandat i stora volymer med betongblandare). Men nu har han tydligen hittat en kommersiell produkt som i allt väsentligt uppfyller Oscars specifika krav. OK, några ämnen saknades tydligen för han blandade i PWO ner innehållet från i några ampuller också.

När jag tog drycken kände mig lite som Tyler Hamilton i boken ”The Secret Race” och teamläkaren gav honom testosteron-ampuller. ”Take this, it will help your body to recover”. Om drycken sen hade någon effekt har jag svårt att avgöra, men strax efter avfärd så berättade Oscar att en av substanserna kunde göra att det kunde pirrade lite i kroppen. Och nog fan pirrade det alltid, ganska rejält till och med typ lite som stickningar i fingrarna när man frusit om händerna. Så nånting verkar ju hända i kroppen i alla fall… En annan sak som jag märkte var att jag kände mig helt proppmätt efter turen. Jag som oftast cyklar på en vanlig frukost och på sin höjd varvar vatten med lite sportdryck brukar annars ha ett enormt mat- och sötsug efter ett lite längre cykelpass.


Turen började dock lite olyckligt för Oscars del. Sträckan fram till stigningen var rätt soft och vi hade även tänkt att hålla igen lite för att kunna göra en riktig hårdkörning uppför den numera av Oscar vida omtalade stigningen. Men redan efter några kilometer fick Oscar problem att hålla tempot, och han låg och flåsade som en galning och verkade ligga på gränsen till utmattning. Jag blev seriöst orolig över Oscar, tänkte att han måste blir vit sjuk. Tillslut så stannade vi vid vägkanten, och det visade sig att det som sinkat Oscar var ett mekaniskt problem! Oscar körde med sprillans nya 28mm-däck, och efter att han pumpat upp dom med fotpump (i stället för handpump) så blev däckradien för stor och bakdäcket låg och nötte mot ramen. Efter att ha släppt ut lite luft snurrade däcket fritt igen, och Oscar var som vanligt igen. Snabb alltså.

Stigningen upp till Profitis Ilias var verkligen fantasktisk, nog det häftigaste jag cyklat någon gång! Och formen verkade ha kommit tillbaka och jag var inte långt efter Oscar upp till toppen. Hade inte Wattmätaren med mig, men i långsamma klättringar kan man göra väldigt bra uppskattningar utifrån antal höjdmeter. Drygt 300 Watt i 21,5 minuter blev uppskattningen som borde bli väldigt bra då Garmins höjdmätare verkar vara väldigt noggrann (det skiljer inte mer än +/- max 2 meter när jag kör samma stigning flera gånger). Det är i nivå med vad jag klara som bäst någonsin (dock med lite lägre kroppsvikt), så jag kanske inte är i så dålig form i alla fall! :-)

Stigningen upp till Profitis Ilias, en underbar 4,4km snirkelväg med en snittlutning på drygt 8%. Totalt 358 höjdmeter, tog 21.5 minuter att klättra med uppskattningsvis dryga 300 Watt snitteffekt.

Oscar poserar stolt och välförtjänt efter väl förrättat arbete upp till Profitis Ilias.

Supertramp poserar lite mer återhållsamt.

Oscar får en punka på nervägen och vi passade på att klämma ett par burköl som vi hade släpat med oss.

Vi han inte med någon lunch då Oscar hade bråttom tillbaka till sin ”simskola” (Apollo erbjöd lektioner från en elitsimmerska) men vi han i alla fall med lite bira och glass på tillbakavägen.

Turen på Strava:
https://www.strava.com/activities/401978691

 

[GoranS]

Ganska precis 1km/h i klättringstakt (VAM) alltså.

 

[Supertramp]

Tre gemensamma cykelpass är vad vi han med under veckan då vi båda var där. Under den kommande veckan gjorde jag även några soloturer, totalt fyra stycken pass ”standardrutten” Alexandros Bar t.o.r. En dag körde jag även nedför andra sidan och tillbaka upp igen för att testa den brantare stigningen som Oscar cyklade första dagen från flygplatsen. Det blev rejält många höjdmeter, dryga 900 meter klättring på bara 4 mil!

Men inför resans sista cykelpass så insåg jag att jag fortfarande hade en sak ogjord, och det var att ta en grekisk KOM (alltså ”King Of Mountain”, snabbaste tiden på ett Strava-segment). Det visade sig dock inte vara det allra enklaste. Kravet var att det skulle vara uppför, och ett existerande segment (alltså inte något som jag skapat själv), gärna med ett namn på grekiska.

Jag har en ganska bra spurt och brukar ta KOM på de flesta segment som jag gör ett försök på om de är tillräckligt korta, upp till dryga minuten eller så. Problemet var dock att alla segmenten på Rhodos är så jävla långa! Dessutom så verkar ön ha besökts av ett antal internationella cykellag som tränat i de flesta stigningarna, plus att det verkar finnas en del snabba greker på ön.

Att ta en KOM i en tio minuter stigning var inte att tänka på, den kapaciteten har jag inte. Men… jag noterade att det fanns ett lite kortare Strava-segement i den sista delen av stigningen upp till Alexandros Bar (från flyplatshållet). Ca 700 meter och 8,5% snittlutning.

Med en KOM-tide att slå på 2min 18 sek så var den fortfarande lite i längsta laget, och baserat på Garmins höjdmätare räknade jag ut att det skulle krävas ungefär 480 Watt att slå tiden. Det är mer än vad jag någonsin klarat hålla så länge, men det kan vara värt ett försök i alla fall tänkte jag! Så sista turen uppe på Alexandros Bar körde jag (efter att ha lättat cykeln på vattenflaskor, verktyg, slangar och all annan onödig ballast) ner på baksidan strax nedanför där segmentet började, och tokspurtade upp till toppen!

Jag tror fan inte att jag någonsin varit så trött i hela mitt liv! Efter drygt halva sträckan hade jag galet mycket mjölksyra och hela kroppen skrek SLUTA! Men att slå av lite på tempot funkar liksom inte när det lutar över 8% och på något sätt lyckades jag fortsätta trycka på hela vägen i mål. Och jag lyckades ta min första grekiska KOM med en marginal på 3 sekunder! :-)

OK, lite fuskigt kan jag erkänna då jag inte cyklade hela stigningen utan bara tokspurtade sista biten som segmentet gällde. Men vafan, jag är ju bara en vanlig medelålders jobbpendlare som gillar att spurta och ville ta KOM, vad fan skulle jag göra liksom?

https://www.strava.com/segments/1709163?filter=overall

 

[.A.]

Starkt jobbat! Blir trött bara av att läsa om tokspurten ;-)

 

[Supertramp]

OK, det var min lilla avrapportering från årets Rhodos-resa. Men precis som i alla RR från Suptertramp och Stuvstaix så finns det naturligtvis även en epilog.

Som ni kanske märkt så sved det en del att behöva erkänna att Oscar har numera är snabbare än mig på cykeln. Svårt att acceptera, men så är det. För att återfå någon slags heder måste jag hitta nånting (som har med idrott och fysik prestation att göra) som jag är bättre eller kan bli bättre på en Oscar.

Så vad göra? Visst, jag är bättre än Oscar på att göra jämfotahopp uppför en låda men jag tror inte att han bryr sig. Nej jag det duger inte, jag utmanar Oscar på sin egen hemmaplan, nämligen råstyrka. Eller lite mer precis: ett MARKLYFT!

Utmaningen kom till efter det att Oscar för ett par veckor sedan (strax efter att vi kommit hem från Rhodos) postat följande inlägg på FB:

Jag ska inte återge hela den efterföljande diskussionen, men efter att jag ironiserat lite över behovet av att ha skor som ”är som bultade i marken” när man kör tunga lyft så slutade det med att jag på Facebook utmanade Oscar i marklyft!

Efter ytterligare lite diskussion om vilka regler som ska gälla (Oscar tyckte först att viktklasser var nödvändigt men efter att jag postat en bild på en stor kyckling så gav han sig på den punkten) kom vi fram till följande (citerar Oscar som lyckades sammanfattade det hela i en fin formulering):

”OK, djävla trams. Den 16 aug är sista dagen för tyngdlyft i Rio. Den som lyfter mest vid den punken vinner. Remmar, rövsvett, bälten, fuck it. Lyft och vinn. Vi kör strongman - inga småregler, inga småvikter, inga småregler...”

Den som någon gång sett Oscars rygg och ben undrar säkert hur ett spinko som mig kan ge sig på en så korkad utmaning. Men en utmaning ska väl var just en utmaning, och om den är omöjligt så är det väl så. Har dålig uppfattning om vad som är en rimlig vikt att lyfta med ett knappt års träning, men jag tänker i alla fall att träna för att kunna lyfta så tungt jag bara kan, och göra ett ärligt försök att slå Oscar!

Så nu är det 100% fokus på marklyft som gäller ett tag framöver, jävlar vad här ska lyftas! :-)

 

[Lingon]

:-)
Alltid kul att läsa om era äventyr.
13 kg upp, huh? Hur känns det upp för skanstullsbron? ;)

 

[staine]

För att vara en macho-grabbig RR så var den Hilarious! minst sagt. Riktigt snyggt rapporterat
:D

 

[Supertramp]

Lingon skrev:
-------------------------------------------------------
> :-)
> Alltid kul att läsa om era äventyr.
> 13 kg upp, huh? Hur känns det upp för
> skanstullsbron? ;)

Tror jag är snabbare än nånsin då Watten (upp till minuten i alla fall) ökat ännu mer än vikten. Tryckte i somras uppför Skanstullsbron över 750 Watt i 60 sek. Och har en max-peak (1sek) på 1670 Watt vilket är högre än Mark Cavendish!

Så jag ställer upp på en utmaning uppför bron när som helst! :-)

 

[åberg]

Härligt med en riktig bromance-tråd. :)

 

[Mr Orange]

Machotävla i marklyft känns som en halvbra idé.

 

[Supertramp]

Mr Orange skrev:
-------------------------------------------------------
> Machotävla i marklyft känns som en halvbra idé.

+1!
Den bra halvan är att rygg- och stabiliserande bålträning (= vad som krävs för att dra tunga marklyft) är precis vad en kontorssittande gubbe som mig behöver. Den dåliga halvan är risken att skada sig om man överanstränger sig eller lyfter med dålig teknik. Men eftersom vi har ganska lång tid på oss (fram till augusti nästa år) är det ingen stress och det finns goda förutsättningar att bygga upp nödvändig stabilitet och styrka innan man går på de riktigt tunga lyften. Vilka jag dock inser kommer att bli nödvändiga förr eller senare för att nå önskat resultat (alltså ett så inihelvete tungt 1RM maxlyft).

Men det gäller att skynda långsamt. Finns mycket bra skrivet på nätet om marklyft vad gäller träningsupplägg, teknik och hur man undviker skador. Största.utmaningen för mig är att inte förivra mig och bli alltför "viktkåt". Då ska det nog gå bra tror jag.

 

[me.I.am]

Mr Orange skrev:
-------------------------------------------------------
> Machotävla i marklyft känns som en halvbra idé.

Äsch, ingen fara, Supertramp går ju aldrig in för något till 100% *host*

Kul RR BTW, liksom den förra året.

 

[Azog]

Grymt! Tack för en kul rapport :-)

 

[zodah]

Varför hänger du inte här mer, du tillför alltid massa skoj.

TACK.

 

[johan44]

Jag läste magnus samuelssons bok i somras och han började karriären med att lyfta sönder sig i marklyft och det har "hållt tillbaka honom". Nå, han blev ju ganska stark ändå. Men försiktighet och teknikinstruktion är bra i tunga lyft... :)

Supertramp skrev:
-------------------------------------------------------
> OK, det var min lilla avrapportering från årets
> Rhodos-resa. Men precis som i alla RR från
> Suptertramp och Stuvstaix så finns det
> naturligtvis även en epilog.
>
> Som ni kanske märkt så sved det en del att
> behöva erkänna att Oscar har numera är snabbare
> än mig på cykeln. Svårt att acceptera, men så
> är det. För att återfå någon slags heder
> måste jag hitta nånting (som har med idrott och
> fysik prestation att göra) som jag är bättre
> eller kan bli bättre på en Oscar.
>
> Så vad göra? Visst, jag är bättre än Oscar
> på att göra jämfotahopp uppför en låda men
> jag tror inte att han bryr sig. Nej jag det duger
> inte, jag utmanar Oscar på sin egen hemmaplan,
> nämligen råstyrka. Eller lite mer precis: ett
> MARKLYFT!
>
> Utmaningen kom till efter det att Oscar för ett
> par veckor sedan (strax efter att vi kommit hem
> från Rhodos) postat följande inlägg på FB:
>
>
>
> Jag ska inte återge hela den efterföljande
> diskussionen, men efter att jag ironiserat lite
> över behovet av att ha skor som ”är som
> bultade i marken” när man kör tunga lyft så
> slutade det med att jag på Facebook utmanade
> Oscar i marklyft!
>
> Efter ytterligare lite diskussion om vilka regler
> som ska gälla (Oscar tyckte först att
> viktklasser var nödvändigt men efter att jag
> postat en bild på en stor kyckling så gav han
> sig på den punkten) kom vi fram till följande
> (citerar Oscar som lyckades sammanfattade det hela
> i en fin formulering):
>
> ”OK, djävla trams. Den 16 aug är sista dagen
> för tyngdlyft i Rio. Den som lyfter mest vid den
> punken vinner. Remmar, rövsvett, bälten, fuck
> it. Lyft och vinn. Vi kör strongman - inga
> småregler, inga småvikter, inga
> småregler...”
>
> Den som någon gång sett Oscars rygg och ben
> undrar säkert hur ett spinko som mig kan ge sig
> på en så korkad utmaning. Men en utmaning ska
> väl var just en utmaning, och om den är
> omöjligt så är det väl så. Har dålig
> uppfattning om vad som är en rimlig vikt att
> lyfta med ett knappt års träning, men jag
> tänker i alla fall att träna för att kunna
> lyfta så tungt jag bara kan, och göra ett
> ärligt försök att slå Oscar!
>
> Så nu är det 100% fokus på marklyft som gäller
> ett tag framöver, jävlar vad här ska lyftas!
> :-)

 

[Mini_me]

Bra RR. Rädda min lunch?

 

[Supertramp]

GoranS skrev:
-------------------------------------------------------
> Ganska precis 1km/h i klättringstakt (VAM)
> alltså.

Ja och det är väl rått OK tycker jag. :-)

Watten räknar jag ut så här (stigningen upp mot Profitis Ilias https://www.strava.com/segments/4150439?filter=overall )

Lönnfet Supertramp = 85kg
Kläder, hjälm och skor = 2kg
Fulracer = 9kg
1 liter vatten + 1 burköl, 2 reservslangar, multiverktyg, plånbok och telefon = totalt 2kg
Total vikt = 98kg
Tid = 21min 31 sek = 1291 sek

Höjdmeter = 358m -> 358 * 98 * 9,82 / 1291 = 267 Watt
Rullmotstånd (12,3 km/t) = ca 20 Watt
Luftmotstånd = ca 7 Watt
Drivlina (4%) = 12 Watt
Totalt = 267 + 20 + 7 + 12 = 306 Watt (3,6 Watt/kg)

KOM Kαλυθιών Ψίνθου Climb:
https://www.strava.com/segments/1709163?filter=overall
Vikt (utan vatten och med tömda ryggfickor) = 96kg
Tid = 2:15 = 135 sek

Höjdmeter = 59m -> 59 * 96 * 9,,82 / 135 = 412 Watt
Rullmotstånd (17,6 km/t) = ca 28 Watt
Luftmotstånd = ca 21 Watt
Drivlina (4%) = 19 Watt
Totalt = 412 + 28 + 21 + 19 = 480 Watt (5,65 Watt/kg)

Vem fan behöver en Wattmätare? ;-)

 

[GoranS]

Ja, runt 1 höjd-km/h är väl ungefär vad (vi) gubbmotionärer i icke-flugviktsklass kan hoppas på. Åtminstone brukar jag ha det som något slags tumregel för att få en uppfattning om hur lång tid en stigning kan förväntas ta.

 

[staine]

GoranS skrev:
-------------------------------------------------------
> Ja, runt 1 höjd-km/h är väl ungefär vad (vi)
> gubbmotionärer i icke-flugviktsklass kan hoppas
> på. Åtminstone brukar jag ha det som något
> slags tumregel för att få en uppfattning om hur
> lång tid en stigning kan förväntas ta.


På en timme bara?
Inte utan en cafè cortado och en bocadillo i lugn och ro på halva vägen upp va?

 

[GoranS]

staine skrev:
-------------------------------------------------------
> GoranS skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Ja, runt 1 höjd-km/h är väl ungefär vad
> (vi)
> > gubbmotionärer i icke-flugviktsklass kan
> hoppas
> > på. Åtminstone brukar jag ha det som något
> > slags tumregel för att få en uppfattning om
> hur
> > lång tid en stigning kan förväntas ta.
>
>
> På en timme bara?
> Inte utan en cafè cortado och en bocadillo i lugn
> och ro på halva vägen upp va?

Antingen är jag bara fredagstrött i skallen eller så är jag allmänt korkad för det där begrep jag inte alls. Någon kaffe, skuren eller inte, är dock oavsett inte aktuellt i mitt fall.

 

[Supertramp]

.A. skrev:
-------------------------------------------------------
> och varför värker axeln?

Ja, det undrar jag också!

Antagligen pga ett styrketräningspass i Söndags. I Tisdags (två dagar efter passet) började jag känna lite smärta i axeln när jag lyfte armen, och när jag vaknade på Onsdagen hade jag en extrem smärta i axeln så fort jag rörde den en millimeter. Kunde knappt resa mig ur sängen och kunde omöjligen få på mig en tröja. Har blivit mycket bättre nu, kanske beroende på de starka smärtlindrande och antiinflammatoriska mediciner jag tagit.

Men jag vet inte själva orsaken till att jag plötsligt fått så ont.. Hade precis dagarna innan träningspasset börjat köra ganska intensiv stretching av rygg och axlar. Just för att förebygga axelproblem. Och det lite nästan lite ironiska är att jag fick ont i axeln precis efter det att jag börjat stretcha och då jag bytte övningar just för att jag ville förebygga problem med mina axlar!

I stället för att köra tung militärpress valde att i bara köra några lättare hantellyft med lätta vikter och strikt utförande. Kan det vara så att stretchingen utlöste problemet? Kanske stretchade för intensivt?

Vad ska jag ha för strategi vad gäller axlarna när smärtan gått över och jag kan börja träns igen. Att jag ska köra lätta vikter det fattar jag, men vilka övningar?

Har läst på lite nu om axelproblem och många säger att drag- och lyftövningar är att föredra framför press. Men jag har kört tunga pressövningar ett tag nu (bänkpress, militärpress och viktade dips) utan problem, och det var nu då jag för första gången körde (lätta) stående.hantellyft som jag fick ont.

 

[staine]

Fredagstrött var namnet, ja syfta lite tokigt, skallen tilta äh glöm det bara
:-))

 

[me.I.am]

Supertramp skrev:
-------------------------------------------------------
> ont...

Känner igen det där lite. Testade styrketräning ett tag för många år sen. När jag kört ett tag fick jag problem med ena axeln vid övningar när man lyfter med axlarna eller vad man säger. Typ som att man ska lyfta något med armbågarna. Trycka ihop/neråt var inga problem.

Till slut kunde jag knappt lyfta armarna ens utan vikter p.g.a smärtan. La av med styrketräningen. Problemen blev mindre efter hand men kände nog av det något år efter.

Gick aldrig till någon läkare. Träffade nån som hade något liknande, i hennes fall var det något med sena och broskbildning i axelleden.

Något sånt?

 

[Mini_me]

Fan ni beskriver min nuvarande situation :(

Vä axel värker. Kan lyfta , dra , trycka men att fälla armen rakt upp gör ont/stelt.

Om nån kommer på nåt mirakel sätt så pm'a????

 

[WSMC]

Ja, då återstår bara frågan som alla undrar över;
Målvikt för det beryktade marklyftet??

//WSMC

 

[Helge77]

zodah skrev:
-------------------------------------------------------
> Varför hänger du inte här mer, du tillför
> alltid massa skoj.
>
> TACK.


+1 mer Supertramp och Stuvstaix. Minst lika bra som förra RRen.

/Helge

 

[GoranS]

WSMC skrev:
-------------------------------------------------------
> Ja, då återstår bara frågan som alla undrar
> över;
> Målvikt för det beryktade marklyftet??

Borde väl vara Stuvstaix vikt + epsilon? Öppnar ju f.ö. upp för en dubbelstrategi, dels se till att den egna vikten blir så stor som möjligt och dels att Stuvstaix:s vikt blir så låg som möjligt ...

 

[Hasse#7]

Bra rapport, men jag saknar snorkeln. Måste man inte ha det när man cyklar utomlands?

 

[Supertramp]

WSMC skrev:
-------------------------------------------------------
> Ja, då återstår bara frågan som alla undrar
> över;
> Målvikt för det beryktade marklyftet??

Har inte tränat marklyft mer än ett par månader (och är även rätt novis på styrketräning över huvud taget) så jag är osäker på vad som är rimligt resultat att uppnå med ett knappt års träning. Beror nog också på hur mycket vikt jag är beredd att lägga på mig. Med min längd (186cm) bör man nog ligga på en högre vikt än mina nuvarande 85 kg om man vill bli riktigt stark men jag har ingen lust att bli så mycket större än vad jag är nu. 200kg kanske är rimligt med bibehållen kroppsvikt (eller något högre)? Gissar bara...

Så här såg det ut när jag tränade förra veckan och avslutade med en "trea" på 140kg. Vill inte testa mer än så för jag orkar inte hålla ryggen rak/neutral när vikten blir för tung. Måste bli starkare i korsryggen!

 

[GoranS]

Vad är Stuvstaix:s kapacitet f.n.?

 

[me.I.am]

Kanske ska göra ett litet klargörande till mitt förra inlägg.
Det går någon sena (några?) över axeln och ner över utsidan av armen, tror det var broskbildning precis där senan går "över kanten", typ att senan inte löper fritt p.g.a det. Det är så jag minns kompisens förklaring, och hon hade fått diagnos av en läkare. Men det är många år sen och åren och gott leverne har grumlat mitt sinne och mitt minne.

 

[PeterA]

Underbar tråd:)

 

[WSMC]

Supertramp skrev:
-------------------------------------------------------
> WSMC skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Ja, då återstår bara frågan som alla undrar
> > över;
> > Målvikt för det beryktade marklyftet??
>
> Med min
> längd (186cm) bör man nog ligga på en högre
> vikt än mina nuvarande 85 kg om man vill bli
> riktigt stark men jag har ingen lust att bli så
> mycket större än vad jag är nu. 200kg kanske
> är rimligt med bibehållen kroppsvikt (eller
> något högre)? Gissar bara...

Tycker 200 kg vore ett grymt resultat.

Tänk å andra sidan att kunna stoltsera med att ha dragit ett kvarts ton för släkt och vänner vid kräftskivan och surströmmingspremiären, för att inte tala om julbordet 2016.

Lyck till!

//WSMC

P.S Kanske skulle lägga till marklyftsutmaningen i rubriken....:) D.S