Axelmakterna vs Rychtarski MAX

J2000E

Aktiv medlem
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Citerar mig själv från - och gör en skoj-utmaning:

Jag har byggt hojar i 45 år...

"J-la skit!

Jag skulle ju börja sälja cyklar.

Den här tråden gjorde att jag ropade hem en kolsvart, blank MAX-ram på bukten. Tillverkad i Italien men i tyska kläder. Om jag monterar Shimano blir det ju axelmakterna all over again.

Precis vad jag behövde. Det är ert fel."


Börjar med deklarationen att jag absolut inte är en fan av axelmakterna - i sammanhanget "andra världskriget". Jag är en dock fan av italienska design, tysk noggrannhet och japansk ingenjörskonst.

Så... 1991...

Signore Mauro Sannino bygger ramar åt Herr Irlbacher och sedan monteras Shozo Shimano-sama: s komponenter.

Corratec 1992 13.webp


Och 35 år senare börjar någon bygga en Rychtarski. Från Szczecin, Polen... Landet som är känt för mustascher, surkål och koldimma...

Jag antar utmaningen.

Entré för Italien, Tyskland och Japan... Kända för... andra världskriget!

20260228_152030.webp


Och kanske även Corratec.

Sannino är känd för sin aggressiva geometri (check!), Corratec är kända för sina galna färger (ehh... absolut inte check...) och Shimano är kända för att allt fungerar (just nu bara ett styrlager...)

Vansinnigt bra skick. Bilderna är som den levererades. Det kanske inte syns men den är faktiskt smutsig. Med tvätt, vax och polering kommer den att bli nästan perfekt.

20260228_153401.webp


@Pellsson
 
Senast ändrad:
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Det roliga är att vad som är modernt för mig sannolikt är stenålder för de flesta. OCH jag är både gubbe och antik.

För mig går A-headset bort. Quill regerar fortfarande i min värld. Det har givetvis med estetik att göra - inget annat. Och att jag är bakåtsträvare...

Jag har mycket svårt för raka gaffelben. Världen dog lite när Colnago började sälja ramar med raka gaffelben. Jag har med andra ord sovit dåligt sedan 1991.

Samtidigt så har jag accepterat att "moderna" (i min värld) komponenter är kanon att använda. Motorola Merckx: en var mitt första bygge med moderna prylar. Och det är underbart (men fult). Satte ihop den 2012 - och då var Super Record 11 bara tre år gammalt.

20240809_153610.webp


Förr Corratec-ramen har jag inte riktigt bestämt mig. Det kom så plötsligt på.

Vad jag har på hyllan/kan göra rockader med från andra byggen är:

Dura Ace från 1991
Campagnolo Record 1992 (första ergopower-versionen)
Campagnolo Record 10 aluminium (både dubbel- och trippel-vevar/växlar)
Campagnolo Record 10 Carbon (2007)
Campagnolo Super Record 11 (2009)
Campagnolo Super Record 11 (2013)

Ramar som konkurrerar om delarna = Bianchi Proto MAX, Merckx Corsa Extra MAX, Corratec MAX, ett gäng Merckx MXL.

Tur att jag inte arbetar längre...
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Så jävla snyggt vevparti. Älskar det. Har Super Record 11 i den uppdaterade versionen från 2015/2016 på en cykel. Antagligen den bästa mekaniska gruppen de har gjort efter introduktionen av indexering.

Tipsar om att köra Dura-Ace på cykeln, Campa är helt enkelt mycket sämre funktionsmässigt, med 10-delade Record Carbon som extra dåligt.
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Så jävla snyggt vevparti. Älskar det. Har Super Record 11 i den uppdaterade versionen från 2015/2016 på en cykel. Antagligen den bästa mekaniska gruppen de har gjort efter introduktionen av indexering.

Tipsar om att köra Dura-Ace på cykeln, Campa är helt enkelt mycket sämre funktionsmässigt, med 10-delade Record Carbon som extra dåligt.
10 delad Record Carbon har jag på min Serotta, växlar hur fint som helst, även med en Shimano HG kassett.
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Intressant - min Record 10 i kokosfiber fungerar perfekt. Undrar varför det inte fungerar för dig.

Kört några säsonger på den här och den är skottsäker.

Visa bilaga 817744
Jag har nog använt alla indexerade toppgrupper från Campa som finns vid det här laget. Enligt mig är detta utmärkande drag:

  • Lynniga
  • Rappliga reglage
  • Extremt oförlåtande vid inställning
  • Tappar inte sällan kedjan vid snabba motväxlingar
  • Relativt ofta hamnar bakväxeln i lite olika lägen på samma drev beroende på upp- eller nedväxling (också med perfekt växelöra, snäll vajerdragning etc.)
  • Smäller och låter illa.
  • Hackar gärna vid växling under rejäl belastning (typ 500+ watt i uppförsbacke)
Sämst var det när företaget började med växelkluster i samband med övergången till 10-delat. 11-delat är påfallande mycket bättre på alla sätt. Men i jämförelse är exempelvis Shimano 105 ur valfri generation ett under av pålitlighet och fin växling. När jag började bygga lite cykel och hade noll erfarenhet (eller hur, @HåkanC 😉), drog vajrar lite hur som helst och så vidare, hade jag inga bekymmer alls med Shimano.

När jag sedan, med lite mer erfarenhet, testade Campa blev jag högeligen förvånad över alla problem. Men eftersom många försäkrade att de var just ”skottsäkra” tänkte jag att det var mig det var fel på. Efter att ha byggt fler hojar än jag orkar räkna och cyklat ganska ordentligt mycket har jag blivit tvungen att konstatera att nej, det var nog inte bara jag som var problemet, trots allt.

Allt detta givetvis min subjektiva uppfattning, men jag har cyklat många, många mil med Campa de senaste fem åren. Jag är underväldigad och har gjort mig av med alla grupper förutom just den där Super Record-gruppen som jag nämnde ovan. Den med det snygga vevpartiet, du vet.. 😉

Den är bra, men i jämförelse med 11-delade Dura-Ace 9000 är den.. inte så bra.
 
Senast ändrad:
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Det går långsamt. Ett helvete att sluta arbeta - man får så mycket att göra... ;-)

Det står mellan svart 11-kokkos (fast med nya klingor - som finns på hyllan)... 34 fram och 29 bak är bra för en äldre gentleman på uppdrag i Alperna.

20230913_205556.webp

20230913_203614.webp



Eller blank 10 Record (Chorus lager)

20230913_205916.webp



och slutligen högblank specialtrippel med 10 Record lång. Blir också 34/29 som lägsta.


20231010_194257.webp
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Lustigt. Måste vara en generationsfråga. För mig är tidiga C-Record med stansad logo de vackraste vevarmarna som någonsin har gjorts. Och allting i kolfiber är visserligen lätt och styvt - men fult som stryk. På sin höjd har de, och därför kan jag tänka mig att använda dem - en viss brutal charm.

Som en modern hammare från Estwing:

estw.webp


Jämfört med en vacker hammare från samma tillverkare. De gör samma arbete men den sistnämnda gör det med stil (kniven är en Iisakki Järvenpää).

Jag kan tänka mig att använda båda - men de ger mig helt olika tillfredsställelse.

20250405_153949.webp
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Lustigt. Måste vara en generationsfråga. För mig är tidiga C-Record med stansad logo de vackraste vevarmarna som någonsin har gjorts. Och allting i kolfiber är visserligen lätt och styvt - men fult som stryk. På sin höjd har de, och därför kan jag tänka mig att använda dem - en viss brutal charm.

Som en modern hammare från Estwing:

Visa bilaga 820650

Jämfört med en vacker hammare från samma tillverkare. De gör samma arbete men den sistnämnda gör det med stil (kniven är en Iisakki Järvenpää).

Jag kan tänka mig att använda båda - men de ger mig helt olika tillfredsställelse.

Visa bilaga 820652
Som gammal snickare kan jag säga att den sistnämnda är betydligt sämre greppmässigt, men snyggare. Jag har den modellen med med blått plastgrepp för bättre stötdämpning och komfort. Hammare var definitivt sämre förr.

Kolfiber kan vara otroligt snyggt - och otroligt fult. Precis som aluminium helt enkelt.

Sugino har gjort de vackraste vevarna tycker jag.
 
Senast ändrad:
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Som gammal snickare kan jag säga att den sistnämnda är betydligt sämre greppmässigt, men snyggare. Jag har den modellen med med blått plastgrepp för bättre stötdämpning och komfort. Hammare var definitivt sämre förr.
snip...

Lite av min poäng - ja, det finns moderna saker som är bättre och mer effektiva. Men vill jag verkligen ha dem?

Det är en lite "rolig" sak, framför allt på amerikanska cykelsidor för retronördar - men även här och ofta med dig - att det diskuteras huruvida något är bättre än något annat. Vi talar om gamla prylar. Om de är det bästa som finns är inte något att diskutera alls egentligen - då vi använder dem för att vi just vill använda dem. Inte för att de är "bäst".
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Lite av min poäng - ja, det finns moderna saker som är bättre och mer effektiva. Men vill jag verkligen ha dem?

Det är en lite "rolig" sak, framför allt på amerikanska cykelsidor för retronördar - men även här och ofta med dig - att det diskuteras huruvida något är bättre än något annat. Vi talar om gamla prylar. Om de är det bästa som finns är inte något att diskutera alls egentligen - då vi använder dem för att vi just vill använda dem. Inte för att de är "bäst".
Ja, men så är det ju. Jag gillar funktionalism, alltså att formen följer funktionen. Machines à habiter och allt det där. Därför är det vackert med racercyklar - för att de är byggda för fart, kompromisslöst.

Men det innebär också att jag inte kan sätta stopp vid en viss tid, ”Hit men inte längre”, som att det skulle vara färdigutvecklat då, liksom. En del arkitekter i det (enligt mig vedervärdigt dryga och bakåtsträvande) Arkitektupproret gör ju så. ”Allt ska byggas i gammal stil för det var snyggast, då nådde arkitekturen sin peak.”

Just hammaren var bara ett exempel, som yrkesman kan jag inte se förbi den mycket sämre funktionen i din hammare (på grund av greppet), den gör arbetet sämre, är mindre funktionell, och förvandlas då till lite mer av ett prydnadsföremål. Inget fel i det. Samtidigt är den säkert lika dyr som en bättre Estwing, och då finns det genast något slags status i den som jag vänder mig mot.

Vi ska förstås inte ta Rolexdiskussionen här igen, men vi kan säkert vara överens om att vissa saker har ett signalvärde, och att de signalerna tolkas olika av oss?
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Vad jag inte förstår är varför du har en sådan stark drift att skriva alla på näsan vad som rätt, riktigt och vad som är rätt respektive fel signalvärden. Vad driver dig? Det känns verkligen som att ger du dig in i trådar bara för att tala om vad som är "rätt" enligt dig - dvs implicit att andra har fel. Vad får du ut av det och hur tror du att mottagaren på en entusiast-site uppfattar dig? Jag kan tala om hur jag uppfattar dig - du suger ur min entusiasm och minskar min vilja att skriva här.
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Vad jag inte förstår är varför du har en sådan stark drift att skriva alla på näsan vad som rätt, riktigt och vad som är rätt respektive fel signalvärden. Vad driver dig? Det känns verkligen som att ger du dig in i trådar bara för att tala om vad som är "rätt" enligt dig - dvs implicit att andra har fel. Vad får du ut av det och hur tror du att mottagaren på en entusiast-site uppfattar dig? Jag kan tala om hur jag uppfattar dig - du suger ur min entusiasm och minskar min vilja att skriva här.
Aj då, då får jag be om ursäkt.

Låt mig förklara mig: Jag tänker nog likadant om dig. Du skriver om att saker är ”fula som stryk”, vad som är ”vackrast” och så. Starkt laddade ord, värdeord. Du slår fast hur det ÄR. Då kan jag inte låta bli att säga emot, det är väldigt barnsligt men jag är barnslig.

Det känns, jag vet inte riktigt..? Som att det finns en smakdomare som sitter och delar ut betyg hela tiden och att jag kan räkna ut redan från början vad betyget kommer att bli. Campagnolo Record, superblanka XT tumreglage, de dyraste hammarna, de mest åtråvärda armbandsuren. Det gör mig lite ledsen och nedslagen.

Då vill jag nog visa att det finns en helt annan bild som inte är så tillrättalagd och perfekt och där allt inte är bäst, eller vad det nu är. Skaka om, helt enkelt. Jag är gammal punkare, trots allt. Det är barnsligt, men jag är barnslig.

Men: Om du tror att jag bara skriver för att tala om vad jag tycker är ”rätt” så har du helt enkelt inte läst vad jag har skrivit. Jag har ingen aning om hur många byggen jag har postat här, eller andra historier om cykelklubbar, om bikefits och om en massa annat. Enda gången jag verkligen tycker att jag har ”rätt” är när någon postar rasistisk dynga och jag säger emot, då har jag ”rätt” för att det andra är fel, helt enkelt.

Med detta sagt ska jag inte skriva i dina trådar igen.

Jag ber återigen om ursäkt. Jobba på med dina byggen och bry dig inte om mig.
 
Senast ändrad:
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Aj då, då får jag be om ursäkt.

Låt mig förklara mig: Jag tänker nog likadant om dig. Du skriver om att saker är ”fula som stryk”, vad som är ”vackrast” och så. Starkt laddade ord, värdeord. Du slår fast hur det ÄR. Då kan jag inte låta bli att säga emot, det är väldigt barnsligt men jag är barnslig.

Det känns, jag vet inte riktigt..? Som att det finns en smakdomare som sitter och delar ut betyg hela tiden och att jag kan räkna ut redan från början vad betyget kommer att bli. Campagnolo Record, superblanka XT tumreglage, de dyraste hammarna, de mest åtråvärda armbandsuren. Det gör mig lite ledsen och nedslagen.

Då vill jag nog visa att det finns en helt annan bild som inte är så tillrättalagd och perfekt och där allt inte är bäst, eller vad det nu är. Skaka om, helt enkelt. Jag är gammal punkare, trots allt. Det är barnsligt, men jag är barnslig.

Men: Om du tror att jag bara skriver för att tala om vad jag tycker är ”rätt” så har du helt enkelt inte läst vad jag har skrivit. Jag har ingen aning om hur många byggen jag har postat här, eller andra historier om cykelklubbar, om bikefits och om en massa annat. Enda gången jag verkligen tycker att jag har ”rätt” är när någon postar rasistisk dynga och jag säger emot, då har jag ”rätt” för att det andra är fel, helt enkelt.

Med detta sagt ska jag inte skriva i dina trådar igen.

Jag ber återigen om ursäkt. Jobba på med dina byggen och bry dig inte om mig.

Ja, du och jag är åtminstone här på Happy inte kompatibla. Vi har kraschat förut. Vi triggar varandra på något märkligt sätt. Jag skrev "här på Happy" - för jag tror att vi i verkligheten skulle vara klart närmare varandra i mycket. Bland annat rasse-grejen.

Jag uttalar mig ofta med starka uttryck när det gäller cyklars/delars/prylars estetik, jag ger dig det - men jag skulle aldrig i nyktert tillstånd göra det om någon annans cykel/del/pryl i någon annans ämne/tråd (om det inte specifikt har efterfrågats). Jag gör det i mina egna trådar och om mina egna saker. Jag skulle exempelvis inte skriva att kolfibervevar är djävulens avkomma om jag inte själv hade ett helt gäng sådana. Och Inte i en entusiastisk tråd om kolfibervevar startad av någon annan.

Skrev "i nyktert tillstånd" - för det har förekommit att jag under någon sen kväll och med en konjagare innanför västen har gått på en del amerikaner, på internationella forum, om deras "fantastiska" byggen...

Det här var ingen krasch. Det var du och jag som sannolikt kom underfund med varandra ytterligare lite.
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Skrev "i nyktert tillstånd" - för det har förekommit att jag under någon sen kväll och med en konjagare innanför västen har gått på en del amerikaner, på internationella forum, om deras "fantastiska" byggen...

Det här var ingen krasch. Det var du och jag som sannolikt kom underfund med varandra ytterligare lite.
På dem bara! 😉

Håller med. Det kändes bra detta. Du bygger ju fina grejer, det vet du såklart. Och jag är egentligen snäll, men skjuter från höften ibland. Jag jobbar med det, men det är ett personlighetsdrag som är svårt att arbeta bort. Jag känner mycket, på gott och ont.

Skulle vara kul att träffas, inte minst för att titta på dina cyklar.

❤️
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Det är klart sjukt när ens modernaste prylar börjar bli gamla och obsoleta.

Insåg att - trots att jag har en extra omgång nya klingor till mitt 110mm "compact" Campagnolo Super Record 11-vevparti - så måste jag passa på och bunkra upp. Där står man i den fjärran framtiden - runt 98 år gammal och får sluta cykla bara för att klingorna är kron-slut. En 110mm-standard som föreståndaren på hemmet inte kan få tag på och med brydsam min skriker denne rakt in i mitt öra - "farbror kanske ska köpa en modernare cykel!!!". Varpå jag svarar - "men - delarna är ju från 2010-talet!"...

Det kan det vara sista chansen att få tag på Campagnolo-klingor som passar. En tysk sida hade fått in några. Fick den sista 34T. Kanske får de in dem igen. Kanske inte...

Snikade på kedja och kassett. Är ju pensionär för f-n.

Screenshot_20260327_154105_Outlook.webp
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Det är klart sjukt när ens modernaste prylar börjar bli gamla och obsoleta.

Insåg att - trots att jag har en extra omgång nya klingor till mitt 110mm "compact" Campagnolo Super Record 11-vevparti - så måste jag passa på och bunkra upp. Där står man i den fjärran framtiden - runt 98 år gammal och får sluta cykla bara för att klingorna är kron-slut. En 110mm-standard som föreståndaren på hemmet inte kan få tag på och med brydsam min skriker denne rakt in i mitt öra - "farbror kanske ska köpa en modernare cykel!!!". Varpå jag svarar - "men - delarna är ju från 2010-talet!"...

Det kan det vara sista chansen att få tag på Campagnolo-klingor som passar. En tysk sida hade fått in några. Fick den sista 34T. Kanske får de in dem igen. Kanske inte...

Snikade på kedja och kassett. Är ju pensionär för f-n.

Visa bilaga 821832
Men en tröst (eller sorg) är väl ändå att om du renoverar klingorna vid behov och fördelar cyklingen på alla dina cyklar så borde du kunna använda nuvarande klingor i tusentals mil per cykel så du borde kunna klara dig tills liemannen står vid dörren.
 
Axelmakterna vs Rychtarski MAX
Du har så rätt - i teorin. Mängden klingor och kransar totalt sett är ju nästan oräkneligt. Men om man tänker på utväxlingar som går att använda som gamling så blir det inte lika många. En rak 6-delad 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19 har jag inte så mycket glädje av - annat än som museal anekdot. "När jag var ung... var lägsta utväxling 42/21. Allting lättare var "Fred" = tönt.

I realiteten är 34/29 inte dumt att ha när man blir gammal. Sedan om det är tre-, eller tvådelat fram spelar ingen roll.

Jag har så att jag klarar mig - men bulken av det jag har är inte längre användbart - realistiskt sett och för mig.
 
Tillbaka
Topp