Cykelförbud på Bogesund!
- Trådstartare bjork52
- Start datum
Cykelförbud på Bogesund!
JLarsson skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag sprang blå leden från Vaxholm idag. Såg
> spår efter två cyklar. Mötte ingen, inte ens
> stigpoliser eller vandringsledstalibaner.
Ungefär samma för mig när jag sprang Blå Leden förra helgen (mycket fint!) - en annan löpare sprang om mig och jag mötte en hundägare. Lite avtryck efter häst på några ställen, kanske man kunde se några cykelspår också. Det mest dramatiska var ett träd som var fällt över leden, mitt emot Finnsta, såg ut som bäver hade varit framme.
Leden är i utmärkt skick, och det känns inte som att det är stigslitage som har motiverat ett förbud mot cykling, iallafall inte på Blå Leden.
-------------------------------------------------------
> Jag sprang blå leden från Vaxholm idag. Såg
> spår efter två cyklar. Mötte ingen, inte ens
> stigpoliser eller vandringsledstalibaner.
Ungefär samma för mig när jag sprang Blå Leden förra helgen (mycket fint!) - en annan löpare sprang om mig och jag mötte en hundägare. Lite avtryck efter häst på några ställen, kanske man kunde se några cykelspår också. Det mest dramatiska var ett träd som var fällt över leden, mitt emot Finnsta, såg ut som bäver hade varit framme.
Leden är i utmärkt skick, och det känns inte som att det är stigslitage som har motiverat ett förbud mot cykling, iallafall inte på Blå Leden.
Cykelförbud på Bogesund!
JLarsson skrev:
-------------------------------------------------------
> Menar du
>
> http://lanttolife.se/wp-content/uploads/2013/10/13
> 1020_blaleden073.jpg
>
> (ja, det är undertecknad som gnager lite på
> trädet)
Ja, det var det trädet jag menade...visste inte att det var du!
-------------------------------------------------------
> Menar du
>
> http://lanttolife.se/wp-content/uploads/2013/10/13
> 1020_blaleden073.jpg
>
> (ja, det är undertecknad som gnager lite på
> trädet)
Ja, det var det trädet jag menade...visste inte att det var du!
Road_Runner
Aktiv medlem
Cykelförbud på Bogesund!
Hahaha
Cykelförbud på Bogesund!
Morrn,
Nu har jag satt ihop nedanstående, förhoppningsvis någorlunda enligt konstens regler, och postat till länsstyrelsen.
-----------------------------------------
Överklagande av beslut om Reservatföreskrift, Sektion C, Punkt 9; ”förbud att cykla i terräng och på markerade leder” som del av ”Beslut om bildande av Bogesundslandets naturreservat, Vaxholms kommun.”
1. Överklagan
Länsstyrelsens beslut i rubricerat ärende enligt diarienummer 511-24730-20120187-02-002, överklagas härmed.
2. Länsstyrelsens beslut
Effekten av reservatföreskriften i C 9 innebär reglering av cykling så att den blir tillåten endast på markerade cykelleder.
3. Kompletterande information
I en mailväxling med föredragande; Örjan Hallnäs, framgick även följande motivering / bakgrund (2013-10-25):
”Vi planerar att i samarbete med cykelklubbarna i Täby och Vaxholm, samt Statens fastighetsverk (markägare och förvaltare) sätta igång med att hitta särskilda stråk av stigar som kan markeras som cykelstigar i terrängen. Avsikten är att se till att olika aktiviteter har sina egna stigar (cyklister, vandrare, ryttare), främst för att undvika olika slags konflikter. Bland annat uppstår lätt körskador på känsliga ställen – gyttjiga hål mitt på vandringslederna och cyklister som ibland passerar väldigt nära i hög fart är klagomål som är bekanta. Hästar kan också lätt bli skrämda av snabba cyklister – idag finns ju redan markerade ridstigar i området.”
4. Synpunkter på beslutet
Jag välkomnar och stöttar omvandlingen av Bogesundslandet till Naturreservat till fullo. Den del jag vänder mig mot är avsedda restriktioner på cykling. Restriktionerna sägs vara motiverade för att:
4.1 Undvika konflikter med vandrare och ryttare. Om det finns omfattande och registrerade fall kan restriktioner vara befogade – men inte om det är enstaka eller subjektiva antaganden. Har någon fastställt omfattningen på problemet?
4.2 Undvika skador på mark / spår. Forskningen på området har inte belagt att cykling åstadkommer större skador än vandrare. Se bilaga 1; Kommentar förande skötselplan för Laponia med dess referenser till;
A ) Ideström A., 2000, ”Markslitage i fjällmiljö - en jämförelse mellan cykling och vandring. Examensarbete (D-uppsats), i Naturgeografi, Umeå universitet.
B) Thurston, E., and Reader, R. J. 2001. Impacts of experimentally applied mountain biking and hiking on vegetation and soil of a deciduous forest. Environmental Management 27: 397-409
Slutsats: Sunt förnuft, hänsyn, vett och hyfs, är självklart att visa andra som vistas på samma stig – och få tillbaka i motsvarande mån. Där och när det brister är det inget man löser genom detaljreglering som dessutom kostar pengar att införa och övervaka. Detaljregleringen bidrar till att begränsa den långsiktiga frihet som omvandlingen till naturreservat avser att slå vakt om. Tänk om.
4. Förslag på revidering av beslut
Ta bort punkt 9 under sektion C i Ordningsföreskrifterna.
Med vänliga hälsningar från en mountainbikecyklist och fotvandrare
-------------------------------------
Nu har jag satt ihop nedanstående, förhoppningsvis någorlunda enligt konstens regler, och postat till länsstyrelsen.
-----------------------------------------
Överklagande av beslut om Reservatföreskrift, Sektion C, Punkt 9; ”förbud att cykla i terräng och på markerade leder” som del av ”Beslut om bildande av Bogesundslandets naturreservat, Vaxholms kommun.”
1. Överklagan
Länsstyrelsens beslut i rubricerat ärende enligt diarienummer 511-24730-20120187-02-002, överklagas härmed.
2. Länsstyrelsens beslut
Effekten av reservatföreskriften i C 9 innebär reglering av cykling så att den blir tillåten endast på markerade cykelleder.
3. Kompletterande information
I en mailväxling med föredragande; Örjan Hallnäs, framgick även följande motivering / bakgrund (2013-10-25):
”Vi planerar att i samarbete med cykelklubbarna i Täby och Vaxholm, samt Statens fastighetsverk (markägare och förvaltare) sätta igång med att hitta särskilda stråk av stigar som kan markeras som cykelstigar i terrängen. Avsikten är att se till att olika aktiviteter har sina egna stigar (cyklister, vandrare, ryttare), främst för att undvika olika slags konflikter. Bland annat uppstår lätt körskador på känsliga ställen – gyttjiga hål mitt på vandringslederna och cyklister som ibland passerar väldigt nära i hög fart är klagomål som är bekanta. Hästar kan också lätt bli skrämda av snabba cyklister – idag finns ju redan markerade ridstigar i området.”
4. Synpunkter på beslutet
Jag välkomnar och stöttar omvandlingen av Bogesundslandet till Naturreservat till fullo. Den del jag vänder mig mot är avsedda restriktioner på cykling. Restriktionerna sägs vara motiverade för att:
4.1 Undvika konflikter med vandrare och ryttare. Om det finns omfattande och registrerade fall kan restriktioner vara befogade – men inte om det är enstaka eller subjektiva antaganden. Har någon fastställt omfattningen på problemet?
4.2 Undvika skador på mark / spår. Forskningen på området har inte belagt att cykling åstadkommer större skador än vandrare. Se bilaga 1; Kommentar förande skötselplan för Laponia med dess referenser till;
A ) Ideström A., 2000, ”Markslitage i fjällmiljö - en jämförelse mellan cykling och vandring. Examensarbete (D-uppsats), i Naturgeografi, Umeå universitet.
B) Thurston, E., and Reader, R. J. 2001. Impacts of experimentally applied mountain biking and hiking on vegetation and soil of a deciduous forest. Environmental Management 27: 397-409
Slutsats: Sunt förnuft, hänsyn, vett och hyfs, är självklart att visa andra som vistas på samma stig – och få tillbaka i motsvarande mån. Där och när det brister är det inget man löser genom detaljreglering som dessutom kostar pengar att införa och övervaka. Detaljregleringen bidrar till att begränsa den långsiktiga frihet som omvandlingen till naturreservat avser att slå vakt om. Tänk om.
4. Förslag på revidering av beslut
Ta bort punkt 9 under sektion C i Ordningsföreskrifterna.
Med vänliga hälsningar från en mountainbikecyklist och fotvandrare
-------------------------------------
Road_Runner
Aktiv medlem
Cykelförbud på Bogesund!
Bra jobbat Skate
StefanNr13
Ny medlem
Cykelförbud på Bogesund!
Jag var ute och cyklade lite i vaxholm här om helgen och kunde inte motstå att testa blå leden men körde dock bara en kort bit 2-3km eftersom det var så lerigt. Tycker dock inte om när man ser bromsmärken av dubbdäck på bergen!!! Det är kanske inte sååå smart att köra där nu med dubbdäck det lär inte hamna på plussidan för MTB.
Själv anser jag att dubbdäck visst om du cyklar på landsväg/grusväg men NEJ inte i skogen! Det ser fördärvligt ut efteråt och det förstör för alla andra så stanna hemma om du inte vågar cykla utan dubbdäck ;)
Själv anser jag att dubbdäck visst om du cyklar på landsväg/grusväg men NEJ inte i skogen! Det ser fördärvligt ut efteråt och det förstör för alla andra så stanna hemma om du inte vågar cykla utan dubbdäck ;)
Luthman Photography
Aktiv medlem
Cykelförbud på Bogesund!
Samma i lördags.
Dr. Freak.
Ny medlem
Cykelförbud på Bogesund!
Några nyheter på Bogesundsfronten?
Cykelförbud på Bogesund!
Hej!
För ett par veckor sedan fick jag brev från regeringskansliet, miljö- och energidepartementet, angående mitt "Överklagande i fråga om naturreservatet Bogesundslandet"
Som ni ser tidigare i tråden så skickade jag hösten 2013 ett brev till länsstyrelsen. Nu ombeds jag bevisa att jag har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut och anledningen uppges vara att bara den "vars enskilda rättsställning påverkas eller annars berör ett sådant intresse hos den enskilde som på något sätt är erkänt av rättsordningen." "Vad gäller beslut om bildande av naturreservat anses enligt praxis den vara berörd som innehar äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt.."
Kommer att svara:
- Jag har inte överklagat bildandet av naturreservatet, tvärtom - toppenidé, det enda jag vänder mig emot är det tänkta cykelförbudet (se argument i inlägget)
- Min rätt att överklaga baserar jag som tillhörande allmänheten - en cyklande del av allmänheten.
Jag har till den 23e på mig, därefter fattas beslut om bildandet av naturreservatet.
Några tips / alternativa idéer från övriga Happyiter som gärna fortsätter att cykla på Bogesundslandet?
För ett par veckor sedan fick jag brev från regeringskansliet, miljö- och energidepartementet, angående mitt "Överklagande i fråga om naturreservatet Bogesundslandet"
Som ni ser tidigare i tråden så skickade jag hösten 2013 ett brev till länsstyrelsen. Nu ombeds jag bevisa att jag har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut och anledningen uppges vara att bara den "vars enskilda rättsställning påverkas eller annars berör ett sådant intresse hos den enskilde som på något sätt är erkänt av rättsordningen." "Vad gäller beslut om bildande av naturreservat anses enligt praxis den vara berörd som innehar äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt.."
Kommer att svara:
- Jag har inte överklagat bildandet av naturreservatet, tvärtom - toppenidé, det enda jag vänder mig emot är det tänkta cykelförbudet (se argument i inlägget)
- Min rätt att överklaga baserar jag som tillhörande allmänheten - en cyklande del av allmänheten.
Jag har till den 23e på mig, därefter fattas beslut om bildandet av naturreservatet.
Några tips / alternativa idéer från övriga Happyiter som gärna fortsätter att cykla på Bogesundslandet?
Luthman Photography
Aktiv medlem
Cykelförbud på Bogesund!
Jag har inte märkt att någon reagerat på att jag cyklat på bogesund det senaste året så jag tror att du ödslar din tid. Så länge de inte inför vakter som börjar patrullera kommer det att finnas utrymme för cyklister på Bogesund. Tar man det lugnt och inte sladdar runt i gruset vid slottet är det nog inga större problem.
Cykelförbud på Bogesund!
Inser naturligtvis att jag har att göra med stora väderkvarnar men det är ju faktiskt inget som hindrar Länsstyrelsen från att fatta beslut om naturreservat utan cykelförbud så jag tycker det är värt den lilla tiden. Gillar inte när man är beredd att lagstifta mot cykling för att "någon" / icke kvantifierat antal klagat på cyklande.
Att ingen reagerat under senaste året beror väl på att förbudet trätt i kraft men att man samtidigt avvaktat utgången av de överklaganden som inkommit. Skulle inte alls bli förvånad om "ansvarskännande" vandrare blir mera polisiära när den juridiska krutröken lagt sig.
Undrar om MTB Täby mfl fått några trevare från Länsstyrelsen för att skapa de utlovade stigalternativen..
Att ingen reagerat under senaste året beror väl på att förbudet trätt i kraft men att man samtidigt avvaktat utgången av de överklaganden som inkommit. Skulle inte alls bli förvånad om "ansvarskännande" vandrare blir mera polisiära när den juridiska krutröken lagt sig.
Undrar om MTB Täby mfl fått några trevare från Länsstyrelsen för att skapa de utlovade stigalternativen..
Cykelförbud på Bogesund!
Det är väl lika bra att klippa in kommentaren till 16:12 MB.
I korthet innebär det att du inte har rätt att överklaga på enbart allemansrättsliga grundsatser utan du måste beröras materiellt av beslutet. MB skiljer sig från PBL här genom att man faktiskt får överklaga även om man inte äger en grannfastighet (så kallad "rågranne") utan det räcker med att visa att du berörs rent materiellt. Är du däremot behörig företrädare för en MTB-klubb med syfte att tillvarata ett allemansrättsligt berättigat intresse och klubben har över 100 medlemmar och har funnits över 3 år (så duu kan inte starta en klubb nu...) så har du också rätt att överklaga enligt 16:13 MB.
Men om vi backar till 16:12 så måste du antingen argumentera sönder dig och bevisa att du har rätt att överklaga för att du berörs (se kommentaren till paragrafen nedan) eller så måste du argumentera för att Regeringen genom att du faktiskt fick ett brev där du var adressat i ärendet (sådana usla resonemang har funkat i vissa ärenden) redan är att betrakta som sakägare (kommer med 99.9 % säkerhet inte gå, men du kan ju alltid testa) på grund av Regeringens handlande.
Sen när det gäller överklagande så är det fullt möjligt att överklaga delar i beslutet, och i ditt fall cykelförbudet, även om du gillar att hela idén med reservatsbildningen (och jag tror att det är så Regeringen har resonerat). Står det dessutom "som det får förstås" i din anmodan att inkomma med yttrande så har du fått en juridisk bitch slap. Det skrivs alltid när man tycker att ett ombud suger. :-) Lycka till.
"
12 §
Överklagbara domar eller beslut får överklagas av
1. den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot,
2. en lokal arbetstagarorganisation som organiserar arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet, såvitt avser domar och beslut i frågor om tillstånd till miljöfarlig verksamhet,
3. en central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, motsvarande organisation på arbetsgivarsidan samt en sammanslutning av konsumenter, såvitt avser beslut som en länsstyrelse eller en central förvaltningsmyndighet har meddelat med stöd av bemyndigande enligt 14 kap., förutsatt att beslutet inte avser ett särskilt fall, och
4. den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är särskilt föreskrivet i balken, i föreskrifter meddelade med stöd av balken eller i lagen (2010:897) om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland har rätt att överklaga.
Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av rätten att överklaga enligt bestämmelser i rättegångsbalken. Lag (2010:898).
Referenser till kommentaren
Hänvisade avgöranden
Hänvisade författningar
Hänvisade förarbeten
Bibliografisk info
Om hänvisningar Gå till SFS-författningen
Kommentar
Paragrafen anger jämte 13 § vilka som får överklaga överklagbara domar och beslut(1) (vilket inte är desamma som har talerätt, alltså rätt att väcka talan i frågan).(2) Enligt första stycket första punkten gäller detta parter och andra sakägare. Dessutom kan vissa myndigheter ha rätt att överklaga (jfr punkt 4), liksom också vissa organisationer (se närmare punkt 2 och 3 samt 16 kap. 13 §).
Vad som här kan vålla svårigheter är framför allt det omstridda sakägarbegreppet. Man får här skilja på dess materiella sida, som framför allt avgör vilka som är berättigade till ersättning enligt MB:s regler, och dess processuella funktion, som paragrafen och dess motiv tar sikte på.(3) Det materiella sakägarbegreppet skall inte beröras närmare i detta sammanhang; här skall bara framhållas att det inte behöver stämma med vad som gäller inom processrätten. (Se om det materiella begreppet kommentaren till 31 kap. 2 och 16 §§ samt 32 kap. 1 §.)
För processrättens del anses MB bygga på ett enhetligt sakägarbegrepp, oavsett om det gäller vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet. Begreppet är dock inte preciserat; man har använt sig av den allmänna formuleringen »den som domen eller beslutet angår». Detta gäller naturligtvis parterna men även vissa andra kategorier. I motiven framhålls att det inte går att ge någon entydig definition av begreppet. Den som på ett mera konkret sätt berörs av ett beslut anses som sakägare. Man har också talat om att beslutet skall påverka vederbörandes rättsställning eller beröra ett intresse som är knutet till denne och är erkänt av rättsordningen, såsom när en författning eller dess förarbeten anger att myndigheten skall samråda med eller beakta vissa intressenter i samband med prövningen; reglernas ändamål skulle på detta vis bli avgörande. Det innebär enligt motiven att begreppet måste variera med hänsyn till reglernas innehåll.
Motiven hänvisar här till det sakägarbegrepp som anges i VL:s förarbeten; dit skulle räknas ägare och innehavare av skriftligen eller muntligen upplåten rätt till fast egendom som direkt skadas av ett vattenföretag eller annars lider intrång i något för fastighetens ekonomiska nyttjande väsentligt intresse med anknytning till det vattenområde där företaget utfördes.(4) Vidare framhölls att endast den som ägde eller innehade särskild rätt till en fastighet som beslutet rörde brukade anses som sakägare i NVL:s mening – däremot inte ägare av grannfastigheter – och att enligt ML och miljöskadelagen den ansågs som sakägare som kunde tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den miljöfarliga verksamheten. Rörande yrkesfiskare sades att kravet enligt NJA 1995 s. 322, att de skall fiska med fasta redskap, inte borde uppehållas. Resultatet av resonemanget blev att regelsystemet borde förenklas så att enligt MB klagorätten omfattade samtliga frågor som prövas enligt balken men att det inte var möjligt att direkt i lagtexten ange vem som är sakägare. En anknytning som bara grundade sig på allemansrätt borde aldrig vara tillräcklig för talerätt. I andra fall var en generös tillämpning med utgångspunkt i ML:s sakägarbegrepp avsedd. I övrigt borde frågan lämnas till rättstillämpningen.(5)
Motivuttalandena, som synes bygga på tidigare praxis,(6) ger alltså en ganska obestämd beskrivning av vilka som nu får anses som sakägare. I litteraturen har man också kritiserat tanken, att begreppet skulle vara enhetligt i olika processuella sammanhang men skilja sig från det materiella begrepp som används när det gäller rätten till ersättning.(7) Ska man utgå från ML blir alla som kan tillfogas skada eller utsättas för olägenhet genom ett tillståndsbeslut berättigade att överklaga, något som i viss mån avviker från det tidigare sakägarbegreppet enligt VL. Risken för skada anses dock inte böra vara rent teoretisk eller helt obetydlig, och vidare sägs att den ska ha materiellrättslig relevans – inte bara avse t.ex. skada på allemansrätt.(8) HD har anslutit sig till denna ståndpunkt (NJA 2004 s. 590, om överklagande av tillstånd till småbåtshamn). Rätt att överklaga har således varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet som en dom eller ett beslut orsakar om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte enbart är teoretisk eller helt obetydlig.(9) Att den olägenhet som åberopas som grund för ett överklagande gäller buller eller någon annan störning till följd av en miljöfarlig verksamhet, som inte är tillståndpliktig som miljöfarlig verksamhet utan som vattenverksamhet, har ingen betydelse för bedömningen om personen är klagoberättigad. Buller som uppkommer till följd av anläggningsarbeten i vatten (t.ex. muddring) kan medföra att en person får rätt att överklaga om övriga förutsättningar är uppfyllda. Det framgår av rättsfallet NJA 2004 s. 590.
Ändringen i första stycket punkt 4 har gjorts genom en lagändring år 2010.(10) Den är en följd av den nya lagen om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland. Kommissionens och bevakningsmyndighetens ställning i processen efter ett överklagande blir densamma som för andra myndigheter som har sådan möjlighet. Det förhållandet att kommissionen eller bevakningsmyndigheten intervenerar i ett ärende utesluter inte att andra utnyttjar sin möjlighet att föra talan och vice versa.
Den som inte själv är berörd av en verksamhet eller en åtgärd kan inte som grund för klagorätt åberopa allemansrätten. Mark- och miljööverdomstolen har ansett grannar sakna rätt att klaga över dispens från strandskydd,(11) likaså den som bara åberopat allemansrätt vid överklagande av ett beslut om vägrat stängselgenombrott.(12)
Vem som har rätt att klaga på vindkraftverk har ett flertal gånger varit föremål för prövning av Mark- och miljööverdomstolen. Klagomålen kan gälla buller, reflexer från rotorbladen, skuggning/solblink, ljus från hindersmarkeringar på masterna, risk för isbildning på master och stag, påverkan på landskapsbilden m.m. De flesta klagomålen gäller påverkan på landskapsbilden. Generellt kan sägas att ju mer öppet verken står desto längre bort accepteras att en klagande bor. Ett avstånd på några kilometer brukar ofta accepteras.
I avgörandet MÖD 2005:33 gavs enskilda, som bodde på ett avstånd av upp till 3 kilometer från en park om tre till fem verk rätt att överklaga mark- och miljödomstolens dom. Verkan var placerade högt i landskapet på ett berg och skulle enligt klagandena utgöra ett dominerande inslag i miljön. MÖD fann att de olägenheter som de klagande gjort gällande inte endast var teoretiska eller helt obetydliga och medgav dem därför klagorätt.
I ett annat avgörande – MÖD 2009:48 – som gällde etablering av 30 vindkraftverk i havet utanför Falkenberg bedömdes enskild, som bodde på kuststräckan innanför verken på ett avstånd av 8–9 kilometer, inte ha klagorätt och avvisades därför av Mark- och miljööverdomstolen. HD meddelade inte prövningstillstånd. Eftersom verken skulle placeras i havet gällde bestämmelserna i 11 kapitlet miljöbalken och därmed också rättegångskostnadsregeln i 25 kap. 2 § miljöbalken. Miljödomstolen hade betraktat klagandena som sakägare och därför förpliktat vindkraftbolaget att betala deras rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen. Genom att vindkraftbolaget även överklagande rättegångskostnaderna och klagandena inte bedömdes som sakägare upphävde Mark- och miljööverdomstolen beslutet om ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen.
En person som bodde 7,5 km från en gruppstation för vindkraft ansågs ej ha klagorätt på grund av störningarna.(13) En fastighetsägare som riskerat få olägenheter av betydelse från ett järnvägsbrobygge har ansetts kunna föra talan mot tillståndsdomen;(14) likaså närboende som åberopade buller och solblink eller skuggning från vindkraftsanläggning, som skulle bli ett dominerande inslag i miljön.(15) En granne, som i händelse av strandskyddsdispens på en samfälld fastighet riskerade ökad trafik på en väg belastad av vägrättighet för samfälligheten, har ansett kunna överklaga dispensbeslutet;(16) likaså en granne med obebyggd tomt men byggrätt enligt stadsplan (överklagandet gällde tillstånd till förbränningsanläggning).(17)
Innehavare av båtplatsservitut fick överklaga beslut om utbyggnad av småbåtshamn,(18) däremot inte en arrendator som inte skulle hindras att utnyttja sina rättigheter på grund av arrende eller fiskerätt genom beslutet.(19) En vägförening ansågs inte har rätt att överklaga ett beslut om strandskyddsdispens för en brygga och en sjöbod. Både vägföreningen och den som beviljats strandskyddsdispens hävdade äganderätt till marken som uppstått genom strandförskjutning. Eftersom strandskyddsdispensen inte gav sökanden någon formell rätt att vidta åtgärder på området ansågs beslutet inte påverka vägföreningens rättsliga ställning. Inte heller ansågs dispensen på annat sätt inskränka föreningens rätt att utnyttja sin fastighet eller de rättigheter som var knutna till fastigheten. Vägföreningens talan avvisades därför.(20)
En tvist om äganderätten till ett markområde kan inte avgöras inom ramen för ett mål om strandskyddsdispens.(21)
Den som gör gällande äganderätt till ett område kan av det skälet inte med framgång motsätta sig att strandskyddsdispens meddelas någon annan eller överklaga en given strandskyddsdispens. Den myndighet som prövar dispensfrågan har endast att göra en bedömning utifrån allmänna synpunkter enligt vad som anges i 7 kap. MB. En tvist om äganderätten hör alltså inte hemma i ett strandskyddsmål. Motsvarande bör gälla även andra rättigheter än äganderätt. Avgörandet av dem kan inte grundas på bestämmelserna i 7 kap. MB.
När en stenmur utgjorde gräns mellan två grannar, ansågs den ena grannen ha talerätt rörande den andres skyldighet att återställa muren.(22) Beslut av en myndighet att inte väcka talan om omprövning enligt 24 kap. har av Mark- och miljööverdomstolen ansetts överklagbart av enskild person.(23)
Kommun har ansetts ha rätt att överklaga länsstyrelsens beslut att medge dispens från strandskydd,(24) liksom också tillstånd till grustäkt som berör kommunens dricksvattenbehov(25) och beslut av länsstyrelse i ärende om samråd enligt 12 kap. 6 §.(26) Länsstyrelsen ansågs i MÖD 2013:7 ha rätt att överklaga ett anmälningsärende, där frågan gällde om skyddet enligt ett förordnande om landskapsskydd kunde prövas inom ramen för anmälningsärendet. Däremot har en kommunal nämnd inte ansetts berättigad överklaga beslut varigenom dess dispensbeslut upphävts.(27) – Det är oklart, om samma sakägarbegrepp är avgörande när det gäller rätt att påkalla rättsprövning av regeringsbeslut som fattats enligt MB.(28) När en åtgärd tillåtits efter prövning med sikte på naturmiljön, har enskild person ansetts inte ha rätt att överklaga med hänvisning bara till ett allmänt intresse.(29)
Vad som nu sagts lär dock ha betydelse huvudsakligen när det gäller beslut om tillstånd eller dispens, då sakägarbegreppet bl.a. får betydelse för rätten till rättegångskostnad (jfr NJA 2004 s. 590). Avgränsningen får göras på annat sätt exempelvis när myndigheterna avslår en ansökan eller meddelar förbud eller förelägganden för någon. I princip är då bara parten besvärsberättigad. Om även annan än parten direkt påverkas i sin rättsställning får dock beslutet anses angå honom så att han kan överklaga.(30)
I NJA 2012 s. 921 uppkom frågan om rätt att överklaga till HD, när mark- och miljödomstolens dom inte hade överklagats till MÖD. HD konstaterade att MÖD inte hade ändrat mark- och miljödomstolens tillståndsdom i något avseende. De har därför inte rätt att överklaga Mark- och miljööverdomstolens beslut och överklagandet till HD avvisades därför.
En särskild fråga är om miljöbalkens sakägarebegrepp är förenligt med den s.k. Århuskonventionen av 1998, något som ifrågasatts i litteraturen.(31) I MÖD 2013:32 bedömdes ett beslut om tillstånd enligt Natura 2000 bestämmelserna (7 kap. 28 a § miljöbalken) inte kunna överklagas av en närboende eftersom prövningen uteslutande gäller allmänna intressen och därför inte ansågs angå denne. En skiljaktig ledamot ansåg med hänvisning till Århuskonventionen att beslutet var överklagbart.
Andra punkten motsvarar 48 a § ML. En lokal arbetsorganisation anses böra ha inflytande på arbetsmiljön också när inre och yttre miljö ska samordnas. Med sådan organisation avses sammanslutning som skulle vara part i en lokal förhandling med den arbetsgivare som är aktuell i sammanhanget.(32)
Tredje punkten motsvarar 34 § 3 st. förordningen (1985:835) om kemiska produkter. Som framgår gäller klagorätten bara allmänna föreskrifter med stöd av bemyndiganden enligt 14 kap. 24 eller 25 §.
Fjärde punkten hänvisar allmänt till olika bestämmelser i balken om myndigheters och andras klagorätt. Det har ansetts omöjligt att uttömmande reglera vem som har rätt att överklaga i alla de skiftande situationer som regleras i MB och föreskrifter utfärdade med stöd av balken. Här får hänvisas till särskilda bestämmelser av detta slag. Bestämmelsen avser inte att inskränka den rätt kommunmedlemmar har att få kommunala beslut laglighetsprövade enligt 10 kap. kommunallagen.(33) Kommunens rätt att överklaga gäller till förmån för allmänna intressen. I ett avgörande från MÖD(34) som gällde en enskild avloppsanläggning konstaterade domstolen att länsstyrelsens beslut inte hade gått emot de allmänna intressen som nämnden har att företräda och att nämnden därför inte hade rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. Kommunens överklagande avvisades därför.
Andra stycket klargör att paragrafen inte heller inskränker rätten att överklaga enligt bestämmelser i RB. Även andra än dem som nämns i första stycket kan alltså ha klagorätt med stöd av sådana allmänna processrättsliga bestämmelser. Som exempel har nämnts åklagarens möjlighet att fullfölja talan till den tilltalades fördel i mål om ansvar enligt 29 kap. MB eller intervenients möjlighet att fullfölja talan i tvistemål.(35)
Fotnoter
1 Beslut som rubricerats som råd kan vara överklagbara eftersom de kan uppfattas som bindande och därmed få en verkan enligt sitt innehåll; se MÖD 2005:31 (M 2305-05) med hänvisning till RÅ 1996 ref. 43 och 2004 ref. 8.
2 Jfr Lindblom, Miljöprocess I (2001) s. 203 f.
3 Se om det sagda prop. 1997/98:45 I s. 483 f.
4 Prop. 1981/82:130 s. 150. Märk att detta uttalande närmast hänvisar till motiv till ersättningsreglerna i ML och VL: Lennart Perssons uttalanden om ersättningsrätten i en promemoria intagen i SOU 1966:65 (s. 449) och uttalanden i prop. 1974:83 s. 195. Talerätten i vattenrätten har, såvitt angår tiden före MB:s tillkomst, ingående diskuterats i Nordh, Talerätt i miljömål (1999); se om sakägarbegreppet särskilt kap.15. Se vidare Ebbesson i JT 1999/2000 s. 10 ff. och Darpö i Fastighetsrättsliga studier till minnet av Sten Hillert (2002) s. 101 ff.
5 Prop. 1997/98:45 I s. 484 ff.
6 Se här bl.a. NJA 1977 s. 477 (äganderätt eller särskild rätt till berörd fastighet krävs). Rättspraxis i vattenmål analyseras närmre av Nordh, Talerätt i miljömål s. 306 ff.
7 Se Nordh, a.a. s. 340 ff.
8 Se härom Nordh, a.a. s. 345, 435 och Ebbesson, a.a. s. 11, båda med hänvisning bl.a. till RÅ 1997 ref. 38.
9 Ett bolag som samlar in returpapper på uppdrag av den som är ansvarig för insamlandet enligt förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper har av Mark- och miljööverdomstolen bedömts inte ha ett sådant av rättsordningen erkänt intresse som medför rätt att överklaga ett beslut av en miljönämnd (MÖD 2012:17).
10 SFS 2010:898, prop. 2009/10:212.
11 Se de av Darpö, a.a. s. 115 f. omtalade besluten och MÖD 2004:55. Jfr a.a. s. 123 ff.
12 Se MÖD 2007:18.
13 Se MÖD 2008:30: inverkan på kulturmiljön (vid Kalmarsund) och sänkt fastighetsvärde åberopades. I NJA 2012 s. 921 bedömdes störningarna från en gruppstation för vindkraft om högst 83 vindkraftverk med en total höjd om maximalt 170 meter och en sammanlagd effekt om maximalt 300 MW och belägen 11–12 km ut till havs, inte ge rätt för boende utefter den närmaste kuststräckan att överklaga tillståndsbeslutet. Störningarna bedömdes obetydliga i rättslig mening för de boende och inte heller på ett märkbart sätt kunna leda till sänkta marknadsvärden på deras fastigheter. Påverkan på det fria synfältet över havet och därmed den negativa påverkan på landskapsbilden gav i sig inte de enskilda klagandena en rätt att överklaga.
14 Se Miljödomar 2002/2 s. 133, MÖD 2002:92 (M 5005-02).
15 Se MÖD 2005:33 (M 8141-04). Se däremot MÖD:s beslut 2005-08-17 i mål M 5944-05 (påstådda myggproblem från våtmark; överklagande avvisat). Jfr även MÖD 2003:98 (M 454-02) och MÖD 2003:99 (M 714-03).
16 MÖD 2006:52 (M 7539-05). Se även MÖD:s beslut 2006-09-06 (M 4134-06), där granne som ingick i samma gemensamhetsanläggning (en väg) som den som fick dispens ansågs ha klagorätt.
17 MÖD 2007:53 (M 5579-07).
18 MÖD 2006:23 (M 9244-05).
19 MÖD 2008:33 (M 8430-07).
20 MÖD 2010:4 (M 9316-08).
21 Se också Kommentaren till 24 kap. 1 §.
22 MÖD 2006:47 (M 9038-05).
23 MÖD 2011:46, se också Kommentaren till 24 kap. 7 §.
24 Miljödomar 2002/2 s. 39, MÖD 2002:60 (M 6017-02).
25 Miljödomar 2003/1 s. 21, MÖD 2003:3 (M 3584-02) (där också kommunförbund ansetts ha talerätt på liknande grund).
26 Miljödomar 2003/1 s. 43, MÖD 2003:18 (M 3874-02).
27 MÖD 2008:33 (M 8430:07).
28 Jfr Ebbesson, a.a. s. 13 f., som anser samma principer gälla i dessa fall.
29 Se MÖD 2005:8 (M 7839-03; prövning enligt 12 kap. 6 § MB, varvid förbud mot uppförande av radiomast upphävts av miljödomstolen).
30 Jfr Håkan Strömberg, Allmän förvaltningsrätt (20 uppl. 2000) avsnitt 9.4 (där bl.a. nämns hyresgästs klagorätt vid beslut som direkt påverkar användning av lägenheten).
31 Se härom Ebbesson i JT 1999–2000 s. 6 ff. Enligt konventionen ska rätt till domstolsprövning av miljöbeslut föreligga för »the public affected or likely to be affected by, or having an interest in the environmental decision-making», något som inbegriper också miljöorganisationer. HD har i NJA 2012 s. 921, se punkterna 5–15 i HD:s domskäl, utvecklat sin syn på Århuskonventionen och hur den bör tolkas när det gäller tillämpningen av 12–13 §§. Se Kommentaren till 16 kap. 13 §. Se också Jan Darpö: Svensk rättspraxis kring talerätten enligt miljöbalken i ljuset av nya avgöranden av EU-domstolen. Europarättslig Tidskrift 2013 s. 217.
32 Se om det sagda prop. 1980/81:92 s. 41, 82.
33 Se prop. 1997/98:45 II s. 212.
34 MÖD 2009:23 (M 9886-08).
35 Prop. 1997/98:45 II s. 490 (Lagrådet).
"
I korthet innebär det att du inte har rätt att överklaga på enbart allemansrättsliga grundsatser utan du måste beröras materiellt av beslutet. MB skiljer sig från PBL här genom att man faktiskt får överklaga även om man inte äger en grannfastighet (så kallad "rågranne") utan det räcker med att visa att du berörs rent materiellt. Är du däremot behörig företrädare för en MTB-klubb med syfte att tillvarata ett allemansrättsligt berättigat intresse och klubben har över 100 medlemmar och har funnits över 3 år (så duu kan inte starta en klubb nu...) så har du också rätt att överklaga enligt 16:13 MB.
Men om vi backar till 16:12 så måste du antingen argumentera sönder dig och bevisa att du har rätt att överklaga för att du berörs (se kommentaren till paragrafen nedan) eller så måste du argumentera för att Regeringen genom att du faktiskt fick ett brev där du var adressat i ärendet (sådana usla resonemang har funkat i vissa ärenden) redan är att betrakta som sakägare (kommer med 99.9 % säkerhet inte gå, men du kan ju alltid testa) på grund av Regeringens handlande.
Sen när det gäller överklagande så är det fullt möjligt att överklaga delar i beslutet, och i ditt fall cykelförbudet, även om du gillar att hela idén med reservatsbildningen (och jag tror att det är så Regeringen har resonerat). Står det dessutom "som det får förstås" i din anmodan att inkomma med yttrande så har du fått en juridisk bitch slap. Det skrivs alltid när man tycker att ett ombud suger. :-) Lycka till.
"
12 §
Överklagbara domar eller beslut får överklagas av
1. den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot,
2. en lokal arbetstagarorganisation som organiserar arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet, såvitt avser domar och beslut i frågor om tillstånd till miljöfarlig verksamhet,
3. en central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, motsvarande organisation på arbetsgivarsidan samt en sammanslutning av konsumenter, såvitt avser beslut som en länsstyrelse eller en central förvaltningsmyndighet har meddelat med stöd av bemyndigande enligt 14 kap., förutsatt att beslutet inte avser ett särskilt fall, och
4. den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är särskilt föreskrivet i balken, i föreskrifter meddelade med stöd av balken eller i lagen (2010:897) om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland har rätt att överklaga.
Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av rätten att överklaga enligt bestämmelser i rättegångsbalken. Lag (2010:898).
Referenser till kommentaren
Hänvisade avgöranden
Hänvisade författningar
Hänvisade förarbeten
Bibliografisk info
Om hänvisningar Gå till SFS-författningen
Kommentar
Paragrafen anger jämte 13 § vilka som får överklaga överklagbara domar och beslut(1) (vilket inte är desamma som har talerätt, alltså rätt att väcka talan i frågan).(2) Enligt första stycket första punkten gäller detta parter och andra sakägare. Dessutom kan vissa myndigheter ha rätt att överklaga (jfr punkt 4), liksom också vissa organisationer (se närmare punkt 2 och 3 samt 16 kap. 13 §).
Vad som här kan vålla svårigheter är framför allt det omstridda sakägarbegreppet. Man får här skilja på dess materiella sida, som framför allt avgör vilka som är berättigade till ersättning enligt MB:s regler, och dess processuella funktion, som paragrafen och dess motiv tar sikte på.(3) Det materiella sakägarbegreppet skall inte beröras närmare i detta sammanhang; här skall bara framhållas att det inte behöver stämma med vad som gäller inom processrätten. (Se om det materiella begreppet kommentaren till 31 kap. 2 och 16 §§ samt 32 kap. 1 §.)
För processrättens del anses MB bygga på ett enhetligt sakägarbegrepp, oavsett om det gäller vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet. Begreppet är dock inte preciserat; man har använt sig av den allmänna formuleringen »den som domen eller beslutet angår». Detta gäller naturligtvis parterna men även vissa andra kategorier. I motiven framhålls att det inte går att ge någon entydig definition av begreppet. Den som på ett mera konkret sätt berörs av ett beslut anses som sakägare. Man har också talat om att beslutet skall påverka vederbörandes rättsställning eller beröra ett intresse som är knutet till denne och är erkänt av rättsordningen, såsom när en författning eller dess förarbeten anger att myndigheten skall samråda med eller beakta vissa intressenter i samband med prövningen; reglernas ändamål skulle på detta vis bli avgörande. Det innebär enligt motiven att begreppet måste variera med hänsyn till reglernas innehåll.
Motiven hänvisar här till det sakägarbegrepp som anges i VL:s förarbeten; dit skulle räknas ägare och innehavare av skriftligen eller muntligen upplåten rätt till fast egendom som direkt skadas av ett vattenföretag eller annars lider intrång i något för fastighetens ekonomiska nyttjande väsentligt intresse med anknytning till det vattenområde där företaget utfördes.(4) Vidare framhölls att endast den som ägde eller innehade särskild rätt till en fastighet som beslutet rörde brukade anses som sakägare i NVL:s mening – däremot inte ägare av grannfastigheter – och att enligt ML och miljöskadelagen den ansågs som sakägare som kunde tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den miljöfarliga verksamheten. Rörande yrkesfiskare sades att kravet enligt NJA 1995 s. 322, att de skall fiska med fasta redskap, inte borde uppehållas. Resultatet av resonemanget blev att regelsystemet borde förenklas så att enligt MB klagorätten omfattade samtliga frågor som prövas enligt balken men att det inte var möjligt att direkt i lagtexten ange vem som är sakägare. En anknytning som bara grundade sig på allemansrätt borde aldrig vara tillräcklig för talerätt. I andra fall var en generös tillämpning med utgångspunkt i ML:s sakägarbegrepp avsedd. I övrigt borde frågan lämnas till rättstillämpningen.(5)
Motivuttalandena, som synes bygga på tidigare praxis,(6) ger alltså en ganska obestämd beskrivning av vilka som nu får anses som sakägare. I litteraturen har man också kritiserat tanken, att begreppet skulle vara enhetligt i olika processuella sammanhang men skilja sig från det materiella begrepp som används när det gäller rätten till ersättning.(7) Ska man utgå från ML blir alla som kan tillfogas skada eller utsättas för olägenhet genom ett tillståndsbeslut berättigade att överklaga, något som i viss mån avviker från det tidigare sakägarbegreppet enligt VL. Risken för skada anses dock inte böra vara rent teoretisk eller helt obetydlig, och vidare sägs att den ska ha materiellrättslig relevans – inte bara avse t.ex. skada på allemansrätt.(8) HD har anslutit sig till denna ståndpunkt (NJA 2004 s. 590, om överklagande av tillstånd till småbåtshamn). Rätt att överklaga har således varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet som en dom eller ett beslut orsakar om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte enbart är teoretisk eller helt obetydlig.(9) Att den olägenhet som åberopas som grund för ett överklagande gäller buller eller någon annan störning till följd av en miljöfarlig verksamhet, som inte är tillståndpliktig som miljöfarlig verksamhet utan som vattenverksamhet, har ingen betydelse för bedömningen om personen är klagoberättigad. Buller som uppkommer till följd av anläggningsarbeten i vatten (t.ex. muddring) kan medföra att en person får rätt att överklaga om övriga förutsättningar är uppfyllda. Det framgår av rättsfallet NJA 2004 s. 590.
Ändringen i första stycket punkt 4 har gjorts genom en lagändring år 2010.(10) Den är en följd av den nya lagen om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland. Kommissionens och bevakningsmyndighetens ställning i processen efter ett överklagande blir densamma som för andra myndigheter som har sådan möjlighet. Det förhållandet att kommissionen eller bevakningsmyndigheten intervenerar i ett ärende utesluter inte att andra utnyttjar sin möjlighet att föra talan och vice versa.
Den som inte själv är berörd av en verksamhet eller en åtgärd kan inte som grund för klagorätt åberopa allemansrätten. Mark- och miljööverdomstolen har ansett grannar sakna rätt att klaga över dispens från strandskydd,(11) likaså den som bara åberopat allemansrätt vid överklagande av ett beslut om vägrat stängselgenombrott.(12)
Vem som har rätt att klaga på vindkraftverk har ett flertal gånger varit föremål för prövning av Mark- och miljööverdomstolen. Klagomålen kan gälla buller, reflexer från rotorbladen, skuggning/solblink, ljus från hindersmarkeringar på masterna, risk för isbildning på master och stag, påverkan på landskapsbilden m.m. De flesta klagomålen gäller påverkan på landskapsbilden. Generellt kan sägas att ju mer öppet verken står desto längre bort accepteras att en klagande bor. Ett avstånd på några kilometer brukar ofta accepteras.
I avgörandet MÖD 2005:33 gavs enskilda, som bodde på ett avstånd av upp till 3 kilometer från en park om tre till fem verk rätt att överklaga mark- och miljödomstolens dom. Verkan var placerade högt i landskapet på ett berg och skulle enligt klagandena utgöra ett dominerande inslag i miljön. MÖD fann att de olägenheter som de klagande gjort gällande inte endast var teoretiska eller helt obetydliga och medgav dem därför klagorätt.
I ett annat avgörande – MÖD 2009:48 – som gällde etablering av 30 vindkraftverk i havet utanför Falkenberg bedömdes enskild, som bodde på kuststräckan innanför verken på ett avstånd av 8–9 kilometer, inte ha klagorätt och avvisades därför av Mark- och miljööverdomstolen. HD meddelade inte prövningstillstånd. Eftersom verken skulle placeras i havet gällde bestämmelserna i 11 kapitlet miljöbalken och därmed också rättegångskostnadsregeln i 25 kap. 2 § miljöbalken. Miljödomstolen hade betraktat klagandena som sakägare och därför förpliktat vindkraftbolaget att betala deras rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen. Genom att vindkraftbolaget även överklagande rättegångskostnaderna och klagandena inte bedömdes som sakägare upphävde Mark- och miljööverdomstolen beslutet om ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen.
En person som bodde 7,5 km från en gruppstation för vindkraft ansågs ej ha klagorätt på grund av störningarna.(13) En fastighetsägare som riskerat få olägenheter av betydelse från ett järnvägsbrobygge har ansetts kunna föra talan mot tillståndsdomen;(14) likaså närboende som åberopade buller och solblink eller skuggning från vindkraftsanläggning, som skulle bli ett dominerande inslag i miljön.(15) En granne, som i händelse av strandskyddsdispens på en samfälld fastighet riskerade ökad trafik på en väg belastad av vägrättighet för samfälligheten, har ansett kunna överklaga dispensbeslutet;(16) likaså en granne med obebyggd tomt men byggrätt enligt stadsplan (överklagandet gällde tillstånd till förbränningsanläggning).(17)
Innehavare av båtplatsservitut fick överklaga beslut om utbyggnad av småbåtshamn,(18) däremot inte en arrendator som inte skulle hindras att utnyttja sina rättigheter på grund av arrende eller fiskerätt genom beslutet.(19) En vägförening ansågs inte har rätt att överklaga ett beslut om strandskyddsdispens för en brygga och en sjöbod. Både vägföreningen och den som beviljats strandskyddsdispens hävdade äganderätt till marken som uppstått genom strandförskjutning. Eftersom strandskyddsdispensen inte gav sökanden någon formell rätt att vidta åtgärder på området ansågs beslutet inte påverka vägföreningens rättsliga ställning. Inte heller ansågs dispensen på annat sätt inskränka föreningens rätt att utnyttja sin fastighet eller de rättigheter som var knutna till fastigheten. Vägföreningens talan avvisades därför.(20)
En tvist om äganderätten till ett markområde kan inte avgöras inom ramen för ett mål om strandskyddsdispens.(21)
Den som gör gällande äganderätt till ett område kan av det skälet inte med framgång motsätta sig att strandskyddsdispens meddelas någon annan eller överklaga en given strandskyddsdispens. Den myndighet som prövar dispensfrågan har endast att göra en bedömning utifrån allmänna synpunkter enligt vad som anges i 7 kap. MB. En tvist om äganderätten hör alltså inte hemma i ett strandskyddsmål. Motsvarande bör gälla även andra rättigheter än äganderätt. Avgörandet av dem kan inte grundas på bestämmelserna i 7 kap. MB.
När en stenmur utgjorde gräns mellan två grannar, ansågs den ena grannen ha talerätt rörande den andres skyldighet att återställa muren.(22) Beslut av en myndighet att inte väcka talan om omprövning enligt 24 kap. har av Mark- och miljööverdomstolen ansetts överklagbart av enskild person.(23)
Kommun har ansetts ha rätt att överklaga länsstyrelsens beslut att medge dispens från strandskydd,(24) liksom också tillstånd till grustäkt som berör kommunens dricksvattenbehov(25) och beslut av länsstyrelse i ärende om samråd enligt 12 kap. 6 §.(26) Länsstyrelsen ansågs i MÖD 2013:7 ha rätt att överklaga ett anmälningsärende, där frågan gällde om skyddet enligt ett förordnande om landskapsskydd kunde prövas inom ramen för anmälningsärendet. Däremot har en kommunal nämnd inte ansetts berättigad överklaga beslut varigenom dess dispensbeslut upphävts.(27) – Det är oklart, om samma sakägarbegrepp är avgörande när det gäller rätt att påkalla rättsprövning av regeringsbeslut som fattats enligt MB.(28) När en åtgärd tillåtits efter prövning med sikte på naturmiljön, har enskild person ansetts inte ha rätt att överklaga med hänvisning bara till ett allmänt intresse.(29)
Vad som nu sagts lär dock ha betydelse huvudsakligen när det gäller beslut om tillstånd eller dispens, då sakägarbegreppet bl.a. får betydelse för rätten till rättegångskostnad (jfr NJA 2004 s. 590). Avgränsningen får göras på annat sätt exempelvis när myndigheterna avslår en ansökan eller meddelar förbud eller förelägganden för någon. I princip är då bara parten besvärsberättigad. Om även annan än parten direkt påverkas i sin rättsställning får dock beslutet anses angå honom så att han kan överklaga.(30)
I NJA 2012 s. 921 uppkom frågan om rätt att överklaga till HD, när mark- och miljödomstolens dom inte hade överklagats till MÖD. HD konstaterade att MÖD inte hade ändrat mark- och miljödomstolens tillståndsdom i något avseende. De har därför inte rätt att överklaga Mark- och miljööverdomstolens beslut och överklagandet till HD avvisades därför.
En särskild fråga är om miljöbalkens sakägarebegrepp är förenligt med den s.k. Århuskonventionen av 1998, något som ifrågasatts i litteraturen.(31) I MÖD 2013:32 bedömdes ett beslut om tillstånd enligt Natura 2000 bestämmelserna (7 kap. 28 a § miljöbalken) inte kunna överklagas av en närboende eftersom prövningen uteslutande gäller allmänna intressen och därför inte ansågs angå denne. En skiljaktig ledamot ansåg med hänvisning till Århuskonventionen att beslutet var överklagbart.
Andra punkten motsvarar 48 a § ML. En lokal arbetsorganisation anses böra ha inflytande på arbetsmiljön också när inre och yttre miljö ska samordnas. Med sådan organisation avses sammanslutning som skulle vara part i en lokal förhandling med den arbetsgivare som är aktuell i sammanhanget.(32)
Tredje punkten motsvarar 34 § 3 st. förordningen (1985:835) om kemiska produkter. Som framgår gäller klagorätten bara allmänna föreskrifter med stöd av bemyndiganden enligt 14 kap. 24 eller 25 §.
Fjärde punkten hänvisar allmänt till olika bestämmelser i balken om myndigheters och andras klagorätt. Det har ansetts omöjligt att uttömmande reglera vem som har rätt att överklaga i alla de skiftande situationer som regleras i MB och föreskrifter utfärdade med stöd av balken. Här får hänvisas till särskilda bestämmelser av detta slag. Bestämmelsen avser inte att inskränka den rätt kommunmedlemmar har att få kommunala beslut laglighetsprövade enligt 10 kap. kommunallagen.(33) Kommunens rätt att överklaga gäller till förmån för allmänna intressen. I ett avgörande från MÖD(34) som gällde en enskild avloppsanläggning konstaterade domstolen att länsstyrelsens beslut inte hade gått emot de allmänna intressen som nämnden har att företräda och att nämnden därför inte hade rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. Kommunens överklagande avvisades därför.
Andra stycket klargör att paragrafen inte heller inskränker rätten att överklaga enligt bestämmelser i RB. Även andra än dem som nämns i första stycket kan alltså ha klagorätt med stöd av sådana allmänna processrättsliga bestämmelser. Som exempel har nämnts åklagarens möjlighet att fullfölja talan till den tilltalades fördel i mål om ansvar enligt 29 kap. MB eller intervenients möjlighet att fullfölja talan i tvistemål.(35)
Fotnoter
1 Beslut som rubricerats som råd kan vara överklagbara eftersom de kan uppfattas som bindande och därmed få en verkan enligt sitt innehåll; se MÖD 2005:31 (M 2305-05) med hänvisning till RÅ 1996 ref. 43 och 2004 ref. 8.
2 Jfr Lindblom, Miljöprocess I (2001) s. 203 f.
3 Se om det sagda prop. 1997/98:45 I s. 483 f.
4 Prop. 1981/82:130 s. 150. Märk att detta uttalande närmast hänvisar till motiv till ersättningsreglerna i ML och VL: Lennart Perssons uttalanden om ersättningsrätten i en promemoria intagen i SOU 1966:65 (s. 449) och uttalanden i prop. 1974:83 s. 195. Talerätten i vattenrätten har, såvitt angår tiden före MB:s tillkomst, ingående diskuterats i Nordh, Talerätt i miljömål (1999); se om sakägarbegreppet särskilt kap.15. Se vidare Ebbesson i JT 1999/2000 s. 10 ff. och Darpö i Fastighetsrättsliga studier till minnet av Sten Hillert (2002) s. 101 ff.
5 Prop. 1997/98:45 I s. 484 ff.
6 Se här bl.a. NJA 1977 s. 477 (äganderätt eller särskild rätt till berörd fastighet krävs). Rättspraxis i vattenmål analyseras närmre av Nordh, Talerätt i miljömål s. 306 ff.
7 Se Nordh, a.a. s. 340 ff.
8 Se härom Nordh, a.a. s. 345, 435 och Ebbesson, a.a. s. 11, båda med hänvisning bl.a. till RÅ 1997 ref. 38.
9 Ett bolag som samlar in returpapper på uppdrag av den som är ansvarig för insamlandet enligt förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper har av Mark- och miljööverdomstolen bedömts inte ha ett sådant av rättsordningen erkänt intresse som medför rätt att överklaga ett beslut av en miljönämnd (MÖD 2012:17).
10 SFS 2010:898, prop. 2009/10:212.
11 Se de av Darpö, a.a. s. 115 f. omtalade besluten och MÖD 2004:55. Jfr a.a. s. 123 ff.
12 Se MÖD 2007:18.
13 Se MÖD 2008:30: inverkan på kulturmiljön (vid Kalmarsund) och sänkt fastighetsvärde åberopades. I NJA 2012 s. 921 bedömdes störningarna från en gruppstation för vindkraft om högst 83 vindkraftverk med en total höjd om maximalt 170 meter och en sammanlagd effekt om maximalt 300 MW och belägen 11–12 km ut till havs, inte ge rätt för boende utefter den närmaste kuststräckan att överklaga tillståndsbeslutet. Störningarna bedömdes obetydliga i rättslig mening för de boende och inte heller på ett märkbart sätt kunna leda till sänkta marknadsvärden på deras fastigheter. Påverkan på det fria synfältet över havet och därmed den negativa påverkan på landskapsbilden gav i sig inte de enskilda klagandena en rätt att överklaga.
14 Se Miljödomar 2002/2 s. 133, MÖD 2002:92 (M 5005-02).
15 Se MÖD 2005:33 (M 8141-04). Se däremot MÖD:s beslut 2005-08-17 i mål M 5944-05 (påstådda myggproblem från våtmark; överklagande avvisat). Jfr även MÖD 2003:98 (M 454-02) och MÖD 2003:99 (M 714-03).
16 MÖD 2006:52 (M 7539-05). Se även MÖD:s beslut 2006-09-06 (M 4134-06), där granne som ingick i samma gemensamhetsanläggning (en väg) som den som fick dispens ansågs ha klagorätt.
17 MÖD 2007:53 (M 5579-07).
18 MÖD 2006:23 (M 9244-05).
19 MÖD 2008:33 (M 8430-07).
20 MÖD 2010:4 (M 9316-08).
21 Se också Kommentaren till 24 kap. 1 §.
22 MÖD 2006:47 (M 9038-05).
23 MÖD 2011:46, se också Kommentaren till 24 kap. 7 §.
24 Miljödomar 2002/2 s. 39, MÖD 2002:60 (M 6017-02).
25 Miljödomar 2003/1 s. 21, MÖD 2003:3 (M 3584-02) (där också kommunförbund ansetts ha talerätt på liknande grund).
26 Miljödomar 2003/1 s. 43, MÖD 2003:18 (M 3874-02).
27 MÖD 2008:33 (M 8430:07).
28 Jfr Ebbesson, a.a. s. 13 f., som anser samma principer gälla i dessa fall.
29 Se MÖD 2005:8 (M 7839-03; prövning enligt 12 kap. 6 § MB, varvid förbud mot uppförande av radiomast upphävts av miljödomstolen).
30 Jfr Håkan Strömberg, Allmän förvaltningsrätt (20 uppl. 2000) avsnitt 9.4 (där bl.a. nämns hyresgästs klagorätt vid beslut som direkt påverkar användning av lägenheten).
31 Se härom Ebbesson i JT 1999–2000 s. 6 ff. Enligt konventionen ska rätt till domstolsprövning av miljöbeslut föreligga för »the public affected or likely to be affected by, or having an interest in the environmental decision-making», något som inbegriper också miljöorganisationer. HD har i NJA 2012 s. 921, se punkterna 5–15 i HD:s domskäl, utvecklat sin syn på Århuskonventionen och hur den bör tolkas när det gäller tillämpningen av 12–13 §§. Se Kommentaren till 16 kap. 13 §. Se också Jan Darpö: Svensk rättspraxis kring talerätten enligt miljöbalken i ljuset av nya avgöranden av EU-domstolen. Europarättslig Tidskrift 2013 s. 217.
32 Se om det sagda prop. 1980/81:92 s. 41, 82.
33 Se prop. 1997/98:45 II s. 212.
34 MÖD 2009:23 (M 9886-08).
35 Prop. 1997/98:45 II s. 490 (Lagrådet).
"
Cykelförbud på Bogesund!
Tack för klargörandet "Floors" - sannolikt det längsta inlägg jag sett på forumet : )
Jo - jag har förstått att jag inte har rätten att överklaga. Vad som hänt är trots allt att Länsstyrelsen fick ta emot och läsa min åsikt och mitt överklagande, liksom övrigas, gick vidare till nästa instans; miljö/energidepartementet. Må så vara om den nu läggs till handlingarna.
Hade inte känts bra att stillatigande acceptera en lokal ordningsföreskrift som verkar godtycklig.
Jo - jag har förstått att jag inte har rätten att överklaga. Vad som hänt är trots allt att Länsstyrelsen fick ta emot och läsa min åsikt och mitt överklagande, liksom övrigas, gick vidare till nästa instans; miljö/energidepartementet. Må så vara om den nu läggs till handlingarna.
Hade inte känts bra att stillatigande acceptera en lokal ordningsföreskrift som verkar godtycklig.
Cykelförbud på Bogesund!
skate skrev:
-------------------------------------------------------
> Tack för klargörandet "Floors" - sannolikt det
> längsta inlägg jag sett på forumet : )
>
> Jo - jag har förstått att jag inte har rätten
> att överklaga. Vad som hänt är trots allt att
> Länsstyrelsen fick ta emot och läsa min åsikt
> och mitt överklagande, liksom övrigas, gick
> vidare till nästa instans;
> miljö/energidepartementet. Må så vara om den nu
> läggs till handlingarna.
> Hade inte känts bra att stillatigande acceptera
> en lokal ordningsföreskrift som verkar
> godtycklig.
Det beror på att Länsstyrelsen alltid ska göra en rättidsprövning (vanligen tre veckor efter att du blev delgiven) innan den lämnar över ärendet till nästa instans, så det är helt i sin ordning. Om LST finner skäl att ändra sitt beslut kan den också göra det i vissa fall, men huvudskälet är ren formalia, liksom egentligen översändandet till dig också är (som OXR är inne på). Jag jobbar delvis med sådana här frågor så för rättsillämpningens skull får gärna överklaga med emfas och argumentera för att du är berörd enligt 16 kap. MB. :-)
-------------------------------------------------------
> Tack för klargörandet "Floors" - sannolikt det
> längsta inlägg jag sett på forumet : )
>
> Jo - jag har förstått att jag inte har rätten
> att överklaga. Vad som hänt är trots allt att
> Länsstyrelsen fick ta emot och läsa min åsikt
> och mitt överklagande, liksom övrigas, gick
> vidare till nästa instans;
> miljö/energidepartementet. Må så vara om den nu
> läggs till handlingarna.
> Hade inte känts bra att stillatigande acceptera
> en lokal ordningsföreskrift som verkar
> godtycklig.
Det beror på att Länsstyrelsen alltid ska göra en rättidsprövning (vanligen tre veckor efter att du blev delgiven) innan den lämnar över ärendet till nästa instans, så det är helt i sin ordning. Om LST finner skäl att ändra sitt beslut kan den också göra det i vissa fall, men huvudskälet är ren formalia, liksom egentligen översändandet till dig också är (som OXR är inne på). Jag jobbar delvis med sådana här frågor så för rättsillämpningens skull får gärna överklaga med emfas och argumentera för att du är berörd enligt 16 kap. MB. :-)
Cykelförbud på Bogesund!
jonja skrev:
-------------------------------------------------------
> På tal om kändis spotting, nån som mött Stenis
> där ute? Enligt uppgift så kutar/springer han
> där i stort sett varje dag, om det är sant borde
> väl nån därute ha sett honom?
Ja
-------------------------------------------------------
> På tal om kändis spotting, nån som mött Stenis
> där ute? Enligt uppgift så kutar/springer han
> där i stort sett varje dag, om det är sant borde
> väl nån därute ha sett honom?
Ja
Luthman Photography
Aktiv medlem
Cykelförbud på Bogesund!
Ixion skrev:
-------------------------------------------------------
> Hur står det till med detta förbudet i
> praktiken?
> Laglydig som jag ville vara så promenerade jag
> där häromdagen, men såg ganska gott om
> hjulspår.
Jag har cyklat där även efter förbudet. Jag har inte sett några skyltar om att man inte får cykla där så de flesta som vistas därute är nog inte så medvetna om det. Jag har dock undvikit att parkera vid slotten som vi brukade göra. Så ställer man sig på någon annan parkering och är lite low key så är det nog lugnt.
-------------------------------------------------------
> Hur står det till med detta förbudet i
> praktiken?
> Laglydig som jag ville vara så promenerade jag
> där häromdagen, men såg ganska gott om
> hjulspår.
Jag har cyklat där även efter förbudet. Jag har inte sett några skyltar om att man inte får cykla där så de flesta som vistas därute är nog inte så medvetna om det. Jag har dock undvikit att parkera vid slotten som vi brukade göra. Så ställer man sig på någon annan parkering och är lite low key så är det nog lugnt.
Luthman Photography
Aktiv medlem
Cykelförbud på Bogesund!
Av de jag mött där ute är det bara en tant som visat missnöje. Men hon såg ut att hata livet i allmänhet.
Cykelförbud på Bogesund!
Jag har fått brev från Åsa Romson...
från Regeringen / Miljö och Energidepartementet. "Hon" skriver; Regeringen tar inte upp överklagandena av Rolf Thomander och Waxholms OK för prövning. ( Ja, ja OXR - jag vet att det var vad du sa.. ; )
I avslaget sammanfattas mitt överklagande: "Han välkomnar och stöttar omvandlingen av Bogesundslandet till naturreservat men vänder sig mot avsedda cyklingsrestriktioner som motverkar reservatets idé. Inskränkande bestämmelser kan vara befogade om det finns omfattade och registrerade fall av konflikter med ryttare och vandrare men har i detta fall instiftats på till synes subjektiva grunder. Han har vidare åberopat sin roll som cyklande del av allmänheten och är berörd enligt kap 16 i miljöbalken."
Även Vaxholms OK hade invändning just mot paragrafen om cykelförbud men inte heller där ville man lyssna.
Regeringen konstaterar: "... det har inte framkommit att den klagande (!) äger eller innehar rätt till mark..och att överklagandet bör avvisas."Sammantaget finner regeringen inga omständigheter som är skäl att ändra länsstyrelsens beslut."
Då är vi vid stigs ände. En stor förlust för cyklister och någon form av seger för .. ?.. tja, kan det vara någon enstaka fotvandrare som känt sig kränkt (för ingen har hittills kunna peka på någon omfattning av konflikter eller förstörelse där cyklister varit orsaken.
Det som retar mig mest är nog känslan att det aldrig kommer gå att ändra i efterhand - och att man vid bildandet av andra reservat kör copy-paste på regelverket, utan att fundera över vad ett cykelförbud har med ett naturreservat att göra.
..och okynnescykla i reservatet får nog andra göra. Skulle vara lite svårt att hävda att jag inte var medveten om förbudet...
Får bli en grav-IPA ikväll...
från Regeringen / Miljö och Energidepartementet. "Hon" skriver; Regeringen tar inte upp överklagandena av Rolf Thomander och Waxholms OK för prövning. ( Ja, ja OXR - jag vet att det var vad du sa.. ; )
I avslaget sammanfattas mitt överklagande: "Han välkomnar och stöttar omvandlingen av Bogesundslandet till naturreservat men vänder sig mot avsedda cyklingsrestriktioner som motverkar reservatets idé. Inskränkande bestämmelser kan vara befogade om det finns omfattade och registrerade fall av konflikter med ryttare och vandrare men har i detta fall instiftats på till synes subjektiva grunder. Han har vidare åberopat sin roll som cyklande del av allmänheten och är berörd enligt kap 16 i miljöbalken."
Även Vaxholms OK hade invändning just mot paragrafen om cykelförbud men inte heller där ville man lyssna.
Regeringen konstaterar: "... det har inte framkommit att den klagande (!) äger eller innehar rätt till mark..och att överklagandet bör avvisas."Sammantaget finner regeringen inga omständigheter som är skäl att ändra länsstyrelsens beslut."
Då är vi vid stigs ände. En stor förlust för cyklister och någon form av seger för .. ?.. tja, kan det vara någon enstaka fotvandrare som känt sig kränkt (för ingen har hittills kunna peka på någon omfattning av konflikter eller förstörelse där cyklister varit orsaken.
Det som retar mig mest är nog känslan att det aldrig kommer gå att ändra i efterhand - och att man vid bildandet av andra reservat kör copy-paste på regelverket, utan att fundera över vad ett cykelförbud har med ett naturreservat att göra.
..och okynnescykla i reservatet får nog andra göra. Skulle vara lite svårt att hävda att jag inte var medveten om förbudet...
Får bli en grav-IPA ikväll...
Cykelförbud på Bogesund!
skate skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag har fått brev från Åsa Romson...
>
> från Regeringen / Miljö och Energidepartementet.
> "Hon" skriver; Regeringen tar inte upp
> överklagandena av Rolf Thomander och Waxholms...
Respekt för försöket! Hoppas ölen lindrar
-------------------------------------------------------
> Jag har fått brev från Åsa Romson...
>
> från Regeringen / Miljö och Energidepartementet.
> "Hon" skriver; Regeringen tar inte upp
> överklagandena av Rolf Thomander och Waxholms...
Respekt för försöket! Hoppas ölen lindrar
Luthman Photography
Aktiv medlem
Cykelförbud på Bogesund!
Äh, så länge ingen drar upp stora förbudsskyltar är det nog inte så många som vet om förbudet. Man kanske skulle börja anmäla varje gång man ser hästspår på vandringslederna så kanske de får lite restriktioner också. Det vore ju skojigt.
Cykelförbud på Bogesund!
Jahaja. Då fick man lite mer klarhet i detta. Var och vandrade där för någon vecka sedan, då jag hade läst här att det var cykelförbud.
Observerade dock att cykelaktivitet förekommit och blev sugen på att ta med cykeln nästa gång. Men uppenbarligen är det kanske dumt.
Hur kommer ni göra fortsättningsvis? Upphöra med cyklandet där eller köra på? Hur bemöts ni som cyklar där idag av vandrare?
Känns verkligen som att det finns utrymme för alla där. Mycket tråkig utveckling.
Observerade dock att cykelaktivitet förekommit och blev sugen på att ta med cykeln nästa gång. Men uppenbarligen är det kanske dumt.
Hur kommer ni göra fortsättningsvis? Upphöra med cyklandet där eller köra på? Hur bemöts ni som cyklar där idag av vandrare?
Känns verkligen som att det finns utrymme för alla där. Mycket tråkig utveckling.
Luthman Photography
Aktiv medlem
Cykelförbud på Bogesund!
Jag har som sagt aldrig mött någon som sagt att vi minsann inte får cykla där. Det är över lag rätt sällan man möter någon tycker jag.l Generellt kanske en eller två per gång man är där.
Det är ju som sagt stora ytor.
Det är ju som sagt stora ytor.
Gurra
Aktiv medlem
Cykelförbud på Bogesund!
Om cykelförbudet strider mot naturreservatets grundbult, att människor ska få natur att vara i, tycker jag att man kan med moralen intakt "finna reservatsföreskrifterna felaktiga". Lite som att en specifik lag kan strida mot grundlagen.
Det är sådant här som jag vill att Stockholms stigcyklister ska ha en kollektiv ork och ett kollektivt minne för att kämpa emot.
Det är sådant här som jag vill att Stockholms stigcyklister ska ha en kollektiv ork och ett kollektivt minne för att kämpa emot.
Luthman Photography
Aktiv medlem
Cykelförbud på Bogesund!
skate skrev:
-------------------------------------------------------
> Länsstyrelsen sade sig ha ambitionen att skapa
> cykelstigar för att kompensera..? Någon som sett
> eller hört något?
Haha! Det tror jag när jag ser dem, och när jsg ser dem blir jag antagligen besviken.
-------------------------------------------------------
> Länsstyrelsen sade sig ha ambitionen att skapa
> cykelstigar för att kompensera..? Någon som sett
> eller hört något?
Haha! Det tror jag när jag ser dem, och när jsg ser dem blir jag antagligen besviken.
Vernersson
Aktiv medlem
Cykelförbud på Bogesund!
4m breda grusade "stigar", annars kan inte området hållas tillgängligt för rörelsehindrade.
Så gjorde de i ett av naturreservaten här hemma.
Fullkomligt förstörde gamla fina naturstigar så att hela stället ser förjävligt ut efteråt.
Så gjorde de i ett av naturreservaten här hemma.
Fullkomligt förstörde gamla fina naturstigar så att hela stället ser förjävligt ut efteråt.
Cykelförbud på Bogesund!
Angående särskilda cykelstigar på Bogesund:
När det blev känt för mig att reservatet var på väg att bli beslutat (typ september/oktober 2013) hade jag ett par samtal med handläggaren på Länsstyrelsen, Örjan Hallnäs. Jag fick känslan av att det var mer av en efterhandskonstruktion, att det skulle kunna skapas särskilda cykelstigar, något han tog till för att slippa överklaganden. Min förståelse var också att det skulle krävas ett betydande inslag av engagemang och arbete av oss som vill ha stigarna för att de skulle komma till stånd. Och jag har ingenting mer hört i frågan, vare sig via cykelklubben i Vaxholm, orienteringsklubben (som med detta tackas för att ha lämnat in den överklagan som jag delvis skrev) eller från kommunen eller Länsstyrelsen
Alltså: Jag tror inte att det kommer att bli några särskilda cykelstigar på Bogesund, dels för att jag tror inte att det finns tillräckligt många som är tillräckligt engagerade för att skapa och underhålla dem, dels för att de områden som Länsstyrelsen / Örjan Hallnäs skissade på att avsätta är alltför begränsade. Och att det egentligen aldrig var allvarligt menat från hans sida.
Angående trängsel och konflikter på Bogesund:
För egen del har jag fortsatt cykla på Bogesunds fina stigar, det blir kanske 2 turer i veckan. Oftast träffar jag aldrig på någon annan, och när jag möter vandrare är det glada och positiva miner i 49 fall av 50. Jag och de jag cyklar med brukar försöka anstränga oss för att att visa hänsyn genom att ge oss tillkänna tidigt, sänka farten rejält eller stanna helt och hälsa glatt - kanske hjälper detta, eller också är faktiskt de flesta helt OK med att vi cyklar på samma stigar som de vandrar. Likväl, då och då dyker det upp nån som absolut inte vill ha några cyklister på stigarna, men jag tror att det bara är att försöka bita ihop och bemöta dem så vänligt det ändå går - de kommer knappast att bli omvända, men det verkar ju dumt att göra dem mer irriterade.
Slutsats 1: Om vi sköter oss och visar hänsyn samt undviker att cykla där vi uppenbart förstör stigarna (t ex i sumphål och lera, eller med dubbdäck på hällar...) tror jag vi kan komma undan med det under lång tid framåt, trots att det egentlige råder cykelförbud.
Slutsats 2: Fortsatt långsiktig bearbetning av kommun och Länsstyrelse är befogat, det kan ge resultat på sikt, men knappast i det korta perspektivet - mitt mål är att terrängcykling på Bogesund ska vara OK på alla stigar.
När det blev känt för mig att reservatet var på väg att bli beslutat (typ september/oktober 2013) hade jag ett par samtal med handläggaren på Länsstyrelsen, Örjan Hallnäs. Jag fick känslan av att det var mer av en efterhandskonstruktion, att det skulle kunna skapas särskilda cykelstigar, något han tog till för att slippa överklaganden. Min förståelse var också att det skulle krävas ett betydande inslag av engagemang och arbete av oss som vill ha stigarna för att de skulle komma till stånd. Och jag har ingenting mer hört i frågan, vare sig via cykelklubben i Vaxholm, orienteringsklubben (som med detta tackas för att ha lämnat in den överklagan som jag delvis skrev) eller från kommunen eller Länsstyrelsen
Alltså: Jag tror inte att det kommer att bli några särskilda cykelstigar på Bogesund, dels för att jag tror inte att det finns tillräckligt många som är tillräckligt engagerade för att skapa och underhålla dem, dels för att de områden som Länsstyrelsen / Örjan Hallnäs skissade på att avsätta är alltför begränsade. Och att det egentligen aldrig var allvarligt menat från hans sida.
Angående trängsel och konflikter på Bogesund:
För egen del har jag fortsatt cykla på Bogesunds fina stigar, det blir kanske 2 turer i veckan. Oftast träffar jag aldrig på någon annan, och när jag möter vandrare är det glada och positiva miner i 49 fall av 50. Jag och de jag cyklar med brukar försöka anstränga oss för att att visa hänsyn genom att ge oss tillkänna tidigt, sänka farten rejält eller stanna helt och hälsa glatt - kanske hjälper detta, eller också är faktiskt de flesta helt OK med att vi cyklar på samma stigar som de vandrar. Likväl, då och då dyker det upp nån som absolut inte vill ha några cyklister på stigarna, men jag tror att det bara är att försöka bita ihop och bemöta dem så vänligt det ändå går - de kommer knappast att bli omvända, men det verkar ju dumt att göra dem mer irriterade.
Slutsats 1: Om vi sköter oss och visar hänsyn samt undviker att cykla där vi uppenbart förstör stigarna (t ex i sumphål och lera, eller med dubbdäck på hällar...) tror jag vi kan komma undan med det under lång tid framåt, trots att det egentlige råder cykelförbud.
Slutsats 2: Fortsatt långsiktig bearbetning av kommun och Länsstyrelse är befogat, det kan ge resultat på sikt, men knappast i det korta perspektivet - mitt mål är att terrängcykling på Bogesund ska vara OK på alla stigar.
Cykelförbud på Bogesund!
hmm. Finns det någon tydlig motivering kring varför man infört cykelförbud?
Jag är inside på LST, Men jobbar nationellt. Kan inte börja jaga enskilda handläggare men skulle kunna ställa frågan till naturvårdsenheten i sthlm kring vad de har för utarbetad policy för cykling i naturreservat.
Funkar ju finfint i andra reservat runt om i landet.
Jag är inside på LST, Men jobbar nationellt. Kan inte börja jaga enskilda handläggare men skulle kunna ställa frågan till naturvårdsenheten i sthlm kring vad de har för utarbetad policy för cykling i naturreservat.
Funkar ju finfint i andra reservat runt om i landet.
Cykelförbud på Bogesund!
Min förståelse är att det:
A) Var en miss helt enkelt, och när detta upptäcktes fem i tolv var man inte särskilt sugen på att riva upp saker och ting och fördröja processen, utan man ville helt enkelt trycka igenom beslutet på de föreskrifter som förelåg
B) Kan finnas en uppfattning hos handläggaren som utarbetat föreskrifterna att det förekommer konflikter mellan cyklister och andra brukare, eller i alla fall risk för att sådana konflikter kan uppstå om det i framtiden blir fler brukare - och då verkar det som om gamla hederliga vandrare har företräde framför cyklister.
På kommunen, som ju är en stark intressent i detta, fick jag känslan av att man kände sig lite ertappade med "brallorna nere", att man helt missar detta - men man var ändå mer intresserad av att se till att naturreservatet kom till stånd och blev beslutat snarast än att ta smällen med den fördröjning som skulle vara konsekvensen av att man skulle skriva om föreskrifterna. Jag tror också att man inte gärna ville vara den part som efter flera års beredande kommer in med ett förslag till förändring så sent i processen - det vore ju liksom att tillstå att man gjort en tabbe...
@ikebane: Alla efterforskningar du kan bidra med skulle vara mycket uppskattade - vill du inte ta det publikt i forumet går det alldeles utmärkt att PM:a. All förståelse för att du inte ska jaga enskilda, det är inte mitt mål heller, utan jag är som sagt bara intresserad av att utreda alla möjligheter till en förändring av reservatsföreskrifterna.
A) Var en miss helt enkelt, och när detta upptäcktes fem i tolv var man inte särskilt sugen på att riva upp saker och ting och fördröja processen, utan man ville helt enkelt trycka igenom beslutet på de föreskrifter som förelåg
B) Kan finnas en uppfattning hos handläggaren som utarbetat föreskrifterna att det förekommer konflikter mellan cyklister och andra brukare, eller i alla fall risk för att sådana konflikter kan uppstå om det i framtiden blir fler brukare - och då verkar det som om gamla hederliga vandrare har företräde framför cyklister.
På kommunen, som ju är en stark intressent i detta, fick jag känslan av att man kände sig lite ertappade med "brallorna nere", att man helt missar detta - men man var ändå mer intresserad av att se till att naturreservatet kom till stånd och blev beslutat snarast än att ta smällen med den fördröjning som skulle vara konsekvensen av att man skulle skriva om föreskrifterna. Jag tror också att man inte gärna ville vara den part som efter flera års beredande kommer in med ett förslag till förändring så sent i processen - det vore ju liksom att tillstå att man gjort en tabbe...
@ikebane: Alla efterforskningar du kan bidra med skulle vara mycket uppskattade - vill du inte ta det publikt i forumet går det alldeles utmärkt att PM:a. All förståelse för att du inte ska jaga enskilda, det är inte mitt mål heller, utan jag är som sagt bara intresserad av att utreda alla möjligheter till en förändring av reservatsföreskrifterna.
Köp & Sälj
-
Säljes i Stockholm -
Säljes i Norrbotten -
Köpes i Stockholm -
Köpes i Örebro -
Säljes i Västmanland
