eran värsta vurpa?

[TiGeRmAlE]

Här finns många cyklister ur den högre skolan o såna som trixar o grejar , så kanske nån vill dela med sig av minnen från luftfärder?

ja kan nämna två dyk över styret som är särskilt minnesvärda

den första var när ja körde genom stan för att komma ut på bättre väg för o lägga nåra mil asfalt bakom mig. taggad o med blicken stint på min polar S710 som satt på styret hade ja inte alltför bra koll på volvo'n som kom fråne tvärgata, förrän de va försent och bara en gris-nit med frambromsen hjälpte, det small nog på 1 sekund, men de kändes som 10. kan dock tilläggaatt bilföraren pratade i mobil oxå, så det var inte bara ja som var ouppmärksam


nästa praktvurpa inträffade då ja glömt slå av min egen mobil och fick ett oönskat santal, varför ja saktade ner något för att kunna cykla OCH prata, men framhjulet hamnade i lösgrus, och med bara en hand är det svårt o häva sånt:S så, hjulet hamnade mer eller mindre på tvären, o ja dök, och slogs blå av sadel som landade över ena skulderbladet:S

 

[ething]

16 år och stenig nerförsbacke i flottsbro men Onza High output-pedaler (de flesta minns dessa med en viss rädsla). En pedalen klickar ur så jag studsar till på sadeln och hela cykeln börjar sakta gå över styret. jag försöker klicka ur andra och kasta mig av vilket normalt inte var ett problem, nu bestämde sig dock pedal nummer två att kopensera för pedal nummer ett och vägrade lösa ut. Följden blev en superman face plant med en cykel hängandes i ena foten. Sönderskrapad och blåslagen gick jag och köpte ett par 747or dagen efter...

 

[Eric W]

Hela ÅMM var en stor vurpa för min del! =D

Kom farande i ultraspeed på stjärnstigen och satte
framhjulet vid trädets fot, vid Leos högra fot,
flög ut av bara helvete, landa ovanpå trädet glidandes på mage.
För att få stopp satte jag smart nog ner armen som fastnade i
grenarna på sidan och överkroppen stannade så småningom.
Benen fortsatte framåt och ett tag stod jag på huvudet ungefär,
för att sedan falla snyggt åt höger och landa i ett hav av grenar,
gröna växter och annat kul!

 

[Huckfest]

en rätt obekväm var en barspin i ett stort dubbelhopp som sket sig. Mellanlandade i landningen utan att hålla ordentligt i styret och flög sedan vidare ner till botten av landningen där jag spelade trumma i marken med huvet som kagge. Bortsett från en lätt hjärnskakning blev det inte så farligt.

En annan var en misslyckad 360 på ett boxhopp i en skatehall, kom ca 270 innan bakhjulet slog i landningen och avbröt rotationen, men kastade mig vidare nerför landningen, återigen landade jag i botten av landningen, denna gång dock med höften som dämpare. Kunde inte gå ordentligt på en vecka.

och så senast för två helger sen klockan halv fem på morgonen efter några öl så går jag omkull på en grusfläck när jag leker DH med streethojen och får tvåhjulssläpp... glider x antal meter på vänstra smalbenet med ett galet skrubbsår som jag nu roar mig åt att pilla bort sårskorpan på...

 

[Mexi]

Henrik VXT skrev:
-------------------------------------------------------
> en rätt obekväm var en barspin i ett stort
> dubbelhopp som sket sig. Mellanlandade i
> landningen utan att hålla ordentligt i styret och
> flög sedan vidare ner till botten av landningen
> där jag spelade trumma i marken med huvet som
> kagge. Bortsett från en lätt hjärnskakning blev
> det inte så farligt.
>
> En annan var en misslyckad 360 på ett boxhopp i
> en skatehall, kom ca 270 innan bakhjulet slog i
> landningen och avbröt rotationen, men kastade mig
> vidare nerför landningen, återigen landade jag i
> botten av landningen, denna gång dock med höften
> som dämpare. Kunde inte gå ordentligt på en
> vecka.
>
> och så senast för två helger sen klockan halv
> fem på morgonen efter några öl så går jag
> omkull på en grusfläck när jag leker DH med
> streethojen och får tvåhjulssläpp... glider x
> antal meter på vänstra smalbenet med ett galet
> skrubbsår som jag nu roar mig åt att pilla bort
> sårskorpan på...



Tur att du hade nåra bira i kroppen när du skrota då;) Fast å andra sidan hade du kanske inte skrotat med biran i kroppen... Ähh, bira är gott!

 

[Lillskeden]

.

 

[TiGeRmAlE]

Henrik VXT, ja de där med Öl o hoj är en kombho dömd att misslyckas, det vet alla som provat.med eller utan trick så e man körd förr eller senare:S men när belöningen är ett skrubbsår med skorpa e de nästan värt de, right=?

Komihåg:Som barn räds man inget. rädslan ökar i takt med ens förmåga att förstå orsak och verkan, samt förstå innebörden av en sjukhusräkning. rädslan kulminerar när man själv får barn, för då måste man se dom utvecklas efter samma skala. Min 4-åring håller på o lära sig cykla, så vem fan behöver skräckfilmer för o bli skrämd:)

 

[Jensen]

dykt över styret o landat på ansiktet, en riktig faceplant. på asfalt dessutom. slog ut/av 3 tänder som på vägen ut passade på att skapa ett snyggt hål i överläppen innan de gick av innuti läppen

 

[Fjärdebrunn]

Slog mig inte som tur var men...

det var nu under frankrikeresan. Sista dagen med 3-4 liftsystem kvar hem från Chatel och en hel räcka punkor som sinkade oss. Från en topp på 2250 meter bar det av i full spätta nerför en stenig serviceväg. Fullt drag och man låg och flöt på rullgruset. Då händer det man alltid längtar efter - punka på framhjulet. Inte mycket mer att göra mer än att uppleva hur det kan vara att ligga i en torktumlare :o

Tack till Tobbe/FOST, Pelle hå mfl som hjälpte mig att komma vidare. Det tog någon timme innan jag var människa igen...
/Oscar

 

[MangeB]

13 bast gammal, på väg hem på min nylackade Wheeler, (blåmetallic med burk, blev riktigt fint), kör över en liten blöt gräsfläck och får en lerklump på högerbenet på framgaffeln (stel).

Jag fortsätter cykla på i cirkus 35 km/h, då jag får för mig att peta bort lerklumpen. Vad jag lyckas göra är peta bort lerklumpen, men sen blir det suddigt.

Lerklumpen försvinner men likaså gör min hand i framhjulet, tvärstopp i 35 blås! huvudet for rätt ned i asfalten. Handen åker ett varv runt för att sedan klämmas fast mellan gaffeln och ekrarna.

Repade halva ansiktet och "sandpapprade" ned mitt öra, tryckte in en tand och en synlig spricka, resten av framtänderna satt löst och fick mkt kärlek hos tandläkaren under flera veckor.

Dock lyckades min kompis någon månad innan köra in i mig och slå ut hela sin framtand med rot genom läppen, inte en vacker syn.

Back in the days!

 

[VO2max]

faceplant i åre med lånad xc hoj 1998, däcken(för hård blandning) och dämparen(typ mcu) var så jäkla kassa vilket jag tyvärr ignorerade och körde lite väl hårt utför på slippriga daggstänkta årestigar

Hojjen bara försvann åt höger i ett snabbt parti med fuktig kullersten och jag fortsatte framåt, landade med huvudet före och knäckte hjälmen.
Svimmade av ca 45sek och blev lite öm i kroppen nån vecka, utöver det inga skador

 

[ove-rall]

Sett framtänderna rasa ur som småsten ur munnen.

Uttänjt ledband i knät x 2.

Kraftig blödning i högra armen, ofunktionell arm i 4-5 veckor.

Min topp 3 tror jag...

 

[Huckfest]

inte jag, men en cykelpolare från värmdö för nåt år sedan. Gaffeln gick av.

 

[Naugas]

Aj! Det här är väl inte rotten.com?

Måste det vara trampcyklar? Min värsta vurpa var med El Tigren -90. Snöskoter alltså. 140 in i en iskant. Jag blev dock bara mörbultad trots att jag hann räkna gångerna jag såg himlen (tre) och hinna tänka på hur det skulle komma att kännas att landa.

Med cykel nog när jag var typ sju år och bromsade omkull när en traktorjävel inte såg mig utan körde rätt ut framför mig där jag kom trampandes med dremelvarvtal på benen i nedförsbacke. Dock bara skrapsår, men det var många av dem och mycket små stenar inbakade i händerna.

 

[Johnny_slagköping]

stackars kille på bilden:S :S :S :S :S :S :S

 

[42Hz]

Var nog när jag var si så där 10-13 år (skyller det dåliga minnet på vurpan) när jag skulle gena genom en park i mörkret med min modifierade 'mini-cykel' som var poppis då, såg inte en stor stenbumling utan körde rakt in i den och tumlade genom den mörka luften innan jag landade i backen, minns som sagt inte så mycket av själva vurpan men fick en del sår i ansiktet. Hade man gjort något likande som vyxen hade man väl hamnat i gipsvagga!

 

[Tipulida]

Många år sen, innan vi började cykla på riktiga cyklar, var jag och en kompis ute och cyklade i hamnområdet i Gbg med fickorna fulla av punköl. Damcykel, jag på sadeln och kompisen på pakethållaren - cykelhjälm var nog inte uppfunnet på den tiden...

Vad som hände var en nedförsbacke utan belysning, en nedförsbacke som avslutades med en stor fin betongsugga som vi for in i med full kraft. Resultatet var att jag satt sisådär 5 meter bort rakt upp och ned på backen (senare upptäckte jag att jag hade skrubbsår på ryggen) men kompisen satt och lutade sig mot betongsuggan - med cykeln runt halsen :-) Det såg otroligt lustigt ut.

Jag kunde inte röra min arm i några veckor, ont ont i axeln och kompisen fick en lätt hjärmskakning. Och att det tog ca en timme att gå hem i natten var inte heller så kul...

 

[sleepy]

Smällde med en nissan primera i en korsning för 4 år sedan.
Gubbjäveln höll 75-80 km/h på 50väg.
Både cykeln o bilen blev skrot, o ja fick lite jobbiga skador.
Ständig huvudvärk,sämre minne,värk lite varstans o en sne rygg,
så nu sitter ja snett på hojen.Ser ut som ett fån.
Men ja ska väll inte klaga. Ja lever ju i alla fall.

 

[PT_MTB(OFF)]

Jag har en hel del sköna vurpor å berätta om, 4 bast kjedjan på min nyinköpte playmaster hoppar av så bromsverkan försvinner helt! Pang in i grannens staket men det gick som tur nog bra den gången.

Nåra år senare nedförsbacke igen på väg hem från polarn så möter jag en 3 åring på sin cykel och på nått sätt så lyckas vi haka ihop med varandra, framåtvolt är det enda jag minns jag måste ha gjort då jag ligger på rygg då jag slår upp ögonen igen änglavakt den gången oxå.

2004 va ett otursår med flertalet vurpor, Påsklovet ny hoj vill leka lite på en grushög utan för plugget, tar sats och hoppar dock så pangar kroppen i upprycket och jag flyger över styret och huvet först rakt ned i asfalten, Aj! hjärnskakning och nacksmärtor i ungefär en månad.

Är och tränar på SM banorna inför SM i flottsbro, kommer en liten uppförsbacke men jag har för tung växel och går åt sidan för att släppa fram polarn som ligger bakom med, dock så finns det ingenstans och ställa ut foten så jag sitter kvar i pedalerna och rammlar helt å hållet ned på en stenbummling, än idag kan jag känna hur själva benet är smått intryckt och ett fint ärr har jag.

Höst ny tävling Järfälla XC, för er som har varit och kört i Kalhälls området vet att det finns en fin gammal trappa där. Pang starten går och jag ligger bra med tills vi kommer till den där trappan killen framför mej kör, ja men va fan då kör jag oxå! vilket va något jag inte skulle ha gjort då jag hade på tok för mkt luft i däcken och jag flyger framstupa vilket resulterar i att jag kör huvet rakt in i en björk. Ligger grogg en minut ungefär innan jag sätter mej på cykeln igen och börjar jaga placeringar dock så vart ju kroppen rätt så omskakad och jag börjar må illa och bryter tävlingen, inge direkta men förutom en hel del hjärnceller antagligen försvann den säsongen.

2005 och 2006 har fortlöpt utan några fina vurpor faktist.

//Peter

 

[Dr.Spoke-Home]

Ingen direkt bra vurpor....
Gaffel gick av - brutit becken ben och tummen. Don't do this! Utan tveckan den värst smärta i hela livet.
Påkörd av en bil - landade, vid 50-60 km/h, rakt ner på huvud! Sprickor i nacken. Inte stort prblem do...men 15 år senare blir väldigt stel och ont ibland.
Över styret - bara klantighet - krossade knäskal. Tog lång tid för rehab...nu funker bättre än innan.
Sen hur många skrubbsår, blåmärke hos vidare.

Andra kraschar...Speedsailing på windsurfer. Seglade brevid ett "sea-wall" pga mindre våger, tappade kontroll och högre axel "slammed" på asphalt/betong. 34+ knop och den glid egenskaper av neoprene (?)....inte bra kombination. Humerus hade 3 sprickor, scapula bara 2 sprickor, nyckelben var av, några revben....

Isklättring...Just not good - 6 månad rehab inklusiv lite tid i rullstol

många mer...borja vara jobbigt att kliva ut sängen, men dom kommer jag ihåg mest!

 

[Spindelbenen]

Att du ens lever..... Satan i gatans gubbar!!

 

[Lågflyga]

Två elaka vurpor i karriären:
Nummer ett på Göta Älvbron i cirka 50 Km/h. Ambulans och totalskrotad cykel.
http://www.vurpvm.jerpa.net/info.php?id=260 (Skriv gärna in era vurpor där!)

Den andra inträffade i tisdags, då jag gjorde en OTB och markrullning i en brant liten nedförsbacke på en Happy Easy Ride. Har inte gjort mig så illa på länge. Skrapsår på huvudet, magen, armarna och benen. Vänster knä gick med full kraft i backen, och är borstat på djupet och sytt på akuten. Har gått med kryckor sedan dess, men har slutat med smärtstillande idag. Min nya hjälm sprack på vänstersidan, men tog det mesta av smällen, tack och lov! Trodde att jag skulle bryta nacken när jag slog i en sten med huvudet, men det blev en glidande smäll.

 

[JayJ]

Hela detta året har varit en vurpa för mig, har ju börjat åka mer utför :)

Först var det sned kontakt mellan framhjul och sten vilket resulterade i styrändträff på höger revben med kraftig spricka som följd.

Sen var det dags igen med totalt framhjuls släpp med brutet revben och muskelstitning på vänster sida denna gång och nack smärta som resultat.

Sist men inte minst, fraktur och avslitna ligament i vänster ankel andra dagen på Happy resan i fralperna då foten av någon anledning (enduro vana) skulle ner som stöd och fastnade med tårna på en sten och pedalen i vaden vilket innebar totalt fel vinkel på alltihop.

Hoppas det blir bättre säsong nästa år :-)

 

[Johnny_slagköping]

glömde en från ca 12 års ålder då dynamon på min mintgröna hoj me limpsadel åkte in i ekrarna på framdäcket, snygg båge över styret. 20 sekunder senare hade jag varit på väg nerför en backe där ja säkert var uppe i 50 på hojjävulen, så ja hade la tur i oturen.

 

[VO2max]

JayJ skrev:
-------------------------------------------------------
> Hela detta året har varit en vurpa för mig, har
> ju börjat åka mer utför :)
>
> Först var det sned kontakt mellan framhjul och
> sten vilket resulterade i styrändträff på
> höger revben med kraftig spricka som följd.
>
> Sen var det dags igen med totalt framhjuls släpp
> med brutet revben och muskelstitning på vänster
> sida denna gång och nack smärta som resultat.
>
> Sist men inte minst, fraktur och avslitna ligament
> i vänster ankel andra dagen på Happy resan i
> fralperna då foten av någon anledning (enduro
> vana) skulle ner som stöd och fastnade med tårna
> på en sten och pedalen i vaden vilket innebar
> totalt fel vinkel på alltihop.
>
> Hoppas det blir bättre säsong nästa år :-)

tjenare, hur tycker du tomacen funkade?

 

[PerJ]

EDIT: Fel tråd...

 

[Öviksmicke]

Förra året gjorde jag en ganska vacker vurpa med GF:en. Är ute på xc-cykling på en ny stig för mig. Framhjulet styper i hyffsat hög fart och jag far av från tramporna och börjar hoppandes/springandes fara framåt med ramen mellan bena. Efter några meter far jag ut till vänster där det är ett stup på ca 2m och där kommer jag hoppandes ut med ramen mellan bena :-P Gick bra, landade mjukt och lyckades på nått sätt undvika att slå mig särskillt illa mot ramen.

En mer smärtsam upplevelse hände för ganska många år sedan innan man hade någon "riktig" cykel. Har lånat Rickards farsas cykel som har den här äldre typen av styrstam, typ ihopbyggd styrstolpe/styrstam (förlåt minns inte vad det heter). Vi far upp för ett gammalt skogsmaskinsspår, i början av backen har man lagt lite stockar över ett dike, avbarkade och ganska hala. Då vi var uppe vände vi igen. Jag visste att jag hade lite problem att ta mig över dom där stockarn så jag tänkte att jag tar hyffsat fart och stegrar framhjulet över. Problemet då jag väl kom dit var att jag fick inte upp framhjulet i tid och samtidigt trampar jag till regält för att få upp framhjulet men då framhjulet stöp så var bakhjulet på dom hala stockarna. Det blev en klockren träff med kronjuvelerna mot styrstammen. Snacka om smärta, satt inte ner nå mer på den dan. Men inga kända men så det gick väl rätt bra.

För övrigt ska jag till doktorn och kolla foten på måndag eftersom jag haft ont i den ända sen semestern i Åre, ska bli spännande å höra vad dom säger. Det finns bara en sak jag kan göra för att det inte ska göra ont, cykla :-)

 

[mismisimos]

Jag är glad att jag inte lyckats med lika hemska vurpor som vissa andra, min var tillräckligt läskig tycker jag.

Sovereign trail i Moab blev den sista stigen för förra sommarens cykelsemester. Av själva olyckan minns jag inte mer än ett hårt slag i ansiktet och grus i ögat men troligtvis flög jag över styret och av smärtan i svanskotan att döma fick jag cykeln över mig. Tur eller otur, vi hann cykla en större del av stigen i alla fall (dvs. rätt långt tillbaka till bilen) :).

På sjukhuset i Moab fick jag först såklart svara på ca en miljon frågor och skriva på några papper, bland annat frågade de vilken stig olyckan inträffat på. Sedan blev jag tvättad och fick axeln och huvudet röntgat samt några smärtstillande piller, en mitella och instruktioner att inte använda vänster arm överhuvud taget. I röntgenrummet fanns resultatet av vad alla tidigare patienter svarat på trailfrågan, nämligen en fint gjord tavla upphängd på väggen med olika trailnamn och en siffra för antalet olyckor. Min olyckstrail gick in under "others".

Jag blev väldigt bra bemött på sjukhuset. Eftersom vi hade planerat att lämna Moab och åka vidare på samma dag behövde vi inte vänta på röntgenresultaten utan ringde senare på kvällen och fick veta att inga ben var spruckna eller brutna. Resten av semester fick vi ägna åt stilla besök i nationalparker och jag skrämde ett och annat barn med mitt uppsvällda blårödgula ansikte (fotot togs bara några timmar efter olyckan och jag såg betydligt värre ut senare). Jag tror att det tog en dryg månad innan axeln var okej igen.

Kan också nämna att min hemförsäkring ska täcka sjukvårdskostnaderna. Olyckan inträffade 23 juli förra året, jag har fått ett otal påminnelser från sjukhuset i Moab och försäkringsbolaget har ännu inte betalat. Jag har fått intrycket av att det inte är något ovanlig och enligt försäkringsbolaget behöver jag absolut inte oroa mig. Jag tycker dock att det är lite tråkigt att de inte bara kan betala utan ska hålla på och förhandla om kostnadens storlek.

 

[Super Ingo]

Har inte gjort någon vurpa som håller samma klass som er ovan men en kompis gjorde en fin grej när vi gick på mellanstadiet, inte på cykel men väl skateboard.
Vi tävlade i vem som vågade åka från högsta punkten i en skaplig nerförsbacke sittandes på skateboarden. Vet inte hur långt upp vi kom men min kompis körde sista åket iaf... Längst ner i backen svängde vägen skarpt åt höger vilket innebar att han genom att luta sig inåt försökte få skateboarden att svänga. Resultatet blev att skateboarden lättade på vänstersidan och min kompis kanade av och "gled" ett antal meter på baken på asfalten. Klädsel: shorts.

Han hade svårt att sitta på ett antal veckor...

Kompis i detta fall är en kompis och inte en "kompis" :-)

 

[Racerkalle]

Fy fan, jag får rysningar av alla beskrivningar.. och minns ett par egna med obehag.

Jag var väl en 9-11år och skulle hänga på polaren med min customhoj med röd sadellimpa med kromat ryggstöd och högt styre, vi for utför en skaplig backe på en sidogata (med väjningplikt)som korsade en större väg i samhället. Polaren korsar vägen i full steke och jag efter..tyvärr så kommer en SAAB V4 med väldigt tjock plåt i karrossen farande samtidigt...och ja, jag tar framskärmen klock och voltar över motorhuven och landar i asfalten på andra sidan bilen..(sa dom två chockade som satt i bilen till mina föräldrar efteråt) jag minns det inte! Hjärnskakning, blåslagen och en trasig cykel vart det av det.. men jag har tänkt på vad som kunde ha hänt om jag varit 3sek tidigare..

Ett par tävlingsvurpor har det också blivit (aldrigt mitt fel dock) den värsta med en avsvimmning och ambulans till akuten inkl. ihoptråckling av en spräckt haka och de obligatoriska skrubbsåren.

Den ondaste var på en cykelsemester i Norge, jag låg på rulle bakom kompisen i en väldigt lång utförslöpa utanför Trondheim och vi loggade runt 55km/h med ca 35kg packning bak på hojarna. Jag ligger med framhjulet på insidan av hans bakhjul och av någon anledning så styr han in mot kanten och trycker mig ut i lösgruset, omöjligt att parera upp och det blir en låångsam tippning sidledes mot backen.. fortfarande med +50km/h...om vi säger så här, den skinnbit på min vänstra sida från fotknölen upp till örat som inte var sönderskrapad och full med grus/asfalt..var insidan på armen.
Så djävla ont visste jag inte att man kan ha och ändå vara vid medvetande!
I flera år efteråt poppade det upp små variga knölar då och då med små gruskorn i som ett minne av vad som hände.

 

[jansson99]

I början av 80-talet när jag tävlade på racer i klassen PB körde vi en tävling i Liljansskogen och runt på Stockholms universitetsområde. I en utförsbacke blev det lite vingligt i klungan och någon puttade till mig. Jag förstod att det skulle barka åt skogen, men en tränares ord ekade i huvudet:

"VAD SOM ÄN HÄNDER, SLÄPP ALDRIG STYRET OCH HÅLL IN KNÄNA!!!!"

Jag for ut utanför asfalten och krockade med en stolpe!

Stolpen tog mellan hjulet och bockstyrets krök och det tog tvärstopp. Jag gjorde en rejäl luftfärd och skrapade mig på i princip hela kroppen och Cykeln blev skrot..... Efter den vurpan var jag länge tveksam till att fortsätta cykla och det tog en hel säsong innan jag satte mig i sadeln igen.

 

[Naugas]

Jag frontalkrockade med en bil en gång och flög in i rutan så den krossades och trycktes in. Jag blev faktiskt bara mörbultad med ont i armen i ett par veckor då jag hann att kura ihop mig och rulla så jag landade med ryggen i rutan. Det var en smal kombinerad cykelväg och biluppfart till baksidan av ett bostadsområde, och jag kom i nedförsbacke med mycket god fart in i en tvär kurva och mötte en bil bakom den. Panik. Det var mycket regnvåta löv på asfalten, och det gick inte så bra att bromsa. I valet mellan att köra in i, och därmed också över, ett staket med 4-5 meters stup bakom, och bilen valde jag att cykla in i bilen. Nå, efter den här händelsen cyklar jag mycket mycket lugnare där sikten är skymd.

En liten konstig sak i efterspelet till detta, var att killen jag krockade med faktiskt hade sett mig i en spegel som satt i ytterkant i kurvan (den finns där eftersom kurvan är så skymd och smal, men jag såg den aldrig) och han hade stannat och stod helt still när jag cyklade in i honom. Ändå fick både han och jag betala självrisk. Han var ju inte helt glad över att behöva punga ut med pengar utan att han själv hade gjort något direkt fel, men jag kunde ju inte hjälpa det. Jag tog på mig hela skulden, men försäkringsbolaget sa att bilisten alltid betalar i samband med olyckor med "oskyddade trafikanter", som cyklister och fotgängare är.


Den _fånigaste_ vurpan jag gjort var nog en gång när jag hade jättebråttom till ett möte. Kom på att jag inte hade knäppt cykelhjälmen och började göra det, och cyklade alltså utan händerna på styret. Det var en fasad asfaltskant från vägen upp till den grusade gångbanan, men jag tänkte att "den där lilla kanten behöver jag inte greppa styret för" och forsatte trixa med spännet. Kanten var dock större än vad min snabba blick sade, och framhjulet flippar upp i luften, cykeln kastar till och hamnar snett i gruset, vilket gör att jag flyger som stålmannen över styret med ett fast grepp i remmarna på var sin sida om hjälmen. Det blev antagligen något fel i koordinationen när jag koncentrerade mig på hjälmen, för jag landade raklång på magen glidandes i gruset. Men hjälmen höll jag på plats hela tiden.

Det är klart, en annan fånig vurpa/krock, var när jag stilla och lugnt kom cyklandes vid Chalmers. Det var några som höll på att fixa något vid en tågvagn som står där, och det var en kabel dragen över cykelbanan. Den låg i väldigt liten vinkel mot färdriktningen och framhjulet gled och styrde mot den istället för att åka över. Detta kollade jag lite senare, eftersom jag aldrig ens såg kabeln från början. Effekten var att det kändes som om någon sparkade till framhjulet. Cykeln kastade till och jag for rätt in i en lyktstolpe bredvid, exakt mitt på med framhjul och panna/ansikte. Skönt att jag hade hjälm, den tog värsta smällen, men jag blev riktigt groggy. Det är nog det närmaste jag kommit att svimma eller bli knockad. Jag hann aldrig reagera överhuvudtaget. Det var en väldigt märklig känsla att komma cyklande i sommarsolen, glad och lite småvisslandes sådär, och så få en lyktstolpe i ansiktet utan förvarning.