Kadens - mental inställning

CEHG

Aktiv medlem
Kadens - mental inställning
Fick försvara singlespeed på asfalt (i stad o. runt-i-kring) mot en lvg cyklist som - säkert helt vetenskapligt - menade att man skulle växla ned så in i h-vete i backar för att slippa mjölksyra.
Funderade på varför jag inom femton sekunder mentalt tröttnar på hög kadens i backar och kom fram till att jag helt enkelt inte känner mig effektiv med hög kadens o. sällan ser något problem med att den påtvingade farten som man behöver (för att hålla någon rimlig kadens alls) med högre växel sker till priset av lite mer mjölksyra i benen. Jag klippte backen fort och ”effektivt” (= antal pedalvarv) i alla fall, även om det i ett långfärdsperspektiv inte är att hushålla med den egna kapaciteten.
Jag funderade alltså på om preferens för viss kadens kan ha med motivation o. upplevd, helt subjektiv, effektivitet att göra.
Tankar om detta?
 
Kadens - mental inställning
Jag funderade alltså på om preferens för viss kadens kan ha med motivation o. upplevd, helt subjektiv, effektivitet att göra.

Jag tror det handlar om vana, man har tränat upp kroppen för en viss kadens. Och därför känns det bekvämt. Tycker mig se ett mönster där gamla single-spedare matar tyngre växlar även på moderna cyklar med stora kassetter, liksom de med bakgrund inom landsväg som spinner ”hög” kadens överallt.
 
Kadens - mental inställning
Jag har hört folk tjata om att en hög kadens ska vara bättre men inte sett några riktiga bevis som stöttar det påståendet. Tävlingar i cykling har vunnits av både långsamma och snabba trampare. Min känsla när jag växlar till en lättare växel i en uppförsbacke är att det enda som händer är att det går långsammare. Det blir inte mycket lättare. Jag tror att man ska gå på feeling.
 
Kadens - mental inställning
Man behöver absolut inte växla ner så in i helvete. Det vanligaste är att man växlar ner så att man kan hålla samma kadens som innan. Det beror även på hur lång backen är. Korta backar kan man köra på samma växel och bara trycka på lite extra medan man vill hålla "lagom" kadens och effekt i långa backar.
 
Kadens - mental inställning
Med växlar har man ju större möjlighet att hålla en jämnare kadens och belastning. Jag tror i sig inte att låg kadens och stor kraft emellanåt och hög kadens vid andra tillfällen behöver vara något problem. Om man är ovan skulle jag dock gissa att påtvingad låg kadens uppför kan öka risken för belastningsskador. Som med mycket blir man ju bra på det man övar på så kör man alltid singlespeed och inte som relativ nybörjare klämmer Zoncolan alltför ofta går det nog bra.
 
Kadens - mental inställning
Belastning av knän hör man mycket om vid hög utväxling men hur förhåller sig den skaderisken jämfört med bollsport och racketsport?
 
Kadens - mental inställning
"Rätt" kadens är till viss del en träningssak men till minst lika stor del medfött. Jag har tränat snabbhet både när jag var distanslöpare på skaplig nivå och som glad motionär på cykel men jag får inte upp kadensen till vad många anser normalt.
GCN har testat kadens och kom fram till att den naturliga var bäst.
 
Kadens - mental inställning
Ja det är ju väldigt svårt att öva bort, vart fall om man inte gör det redan i ungdomen. Jag har för min del extremt svårt för lågkadensträning. Har försökt köra några pass på Zwift (iofs de flesta av misstag), men känns bara väldigt fel när kommer ner på 80 varv eller lägre.
 
Kadens - mental inställning
Ja det är ju väldigt svårt att öva bort, vart fall om man inte gör det redan i ungdomen. Jag har för min del extremt svårt för lågkadensträning. Har försökt köra några pass på Zwift (iofs de flesta av misstag), men känns bara väldigt fel när kommer ner på 80 varv eller lägre.
Jag började med snabbhetsträning i de tidiga tonåren men någon hög frekvens fick jag aldrig trots att jag kunde spurta ned skapliga medeldistansare.
 
Kadens - mental inställning
Belastning av knän hör man mycket om vid hög utväxling men hur förhåller sig den skaderisken jämfört med bollsport och racketsport?
Säkert lägre. Men det är ju inte riktigt poängen. Den rimliga jämförelsen tycker jag är att jämföra med resp. utan växlar.

Jag tycker att det känns rätt rimligt att om man utsätter kroppen för större krafter är det större risk att man skadar sig, ffa om det är en belastningsnivå man inte är van vid.

Har själv vid ett par tillfällen känt av hälsenor då jag varit på cykelresor och det blivit många långa backar med låg kadens (ner mot 40 varv/min och i vissa fall lägre).

Men, som sagt, tränar man upp sig på det över tid kan man säkert nå en sådan nivå att det inte är några problem.
 
Kadens - mental inställning
Belastning av knän hör man mycket om vid hög utväxling men hur förhåller sig den skaderisken jämfört med bollsport och racketsport?

Att bollsporter och racketsporter har mycket högre skaderisk, men å andra sidan har många lagt av med t.ex. fotboll i femtioårsåldern....

Inom landsväg på elitnivå är farterna så höga att man inte bara kan vara stark, man måste vara aero också. Mer aeroposition innebär att höftvinkeln stängs mer med längre vevar så för att öppna upp och ge musklerna bättre förutsättningar att jobba kör man kortare vevar och då behöver kadensen ökas för samma effekt. En bidragande faktor till att det är mer fokus på högre kadens.

Sen är kadens högst individuellt och en konsekvens av allt omöjligt som biomekaniska förutsättningar, muskelfibersammansättning, neurlogisk anpassning (hur van är man vid en viss kadens) osv.
Delvis går det så klart att träna men om det sen egentligen finns ett behov för en viss kadens beror ju individens målsättning.

Slaskigt uttryckt sätter högre kadens också mer stress på aeroba systemet medan låg kadens sliter mer muskulärt.

Jämför t.ex. en tyngdlyftare som segar upp en svintung vikt med en crossfitare som gör så många reps det går på en viss tid. Båda är starka och utvecklar en massa kraft, men på helt olika sätt.
 
Kadens - mental inställning
"Rätt" kadens är till viss del en träningssak men till minst lika stor del medfött. Jag har tränat snabbhet både när jag var distanslöpare på skaplig nivå och som glad motionär på cykel men jag får inte upp kadensen till vad många anser normalt.
GCN har testat kadens och kom fram till att den naturliga var bäst.
I grunden tror jag också på det. Sen tycker jag det inte känns helt dumt att träna utanför sin komfortzon emellanåt. Om inte annat är man ju lite förberedd den dag man kanske behöver ligga där av en eller annan anledning. Jag har t.ex. som förberedelse för cykelresor i bergiga trakter tvingat mig till att köra på tunga växlar ibland för att simulera påtvingad lågkadenscykling i berg.
 
Kadens - mental inställning
Beror väl mycket på vad det är som begränsar dig mest, benstyrkan eller konditionen? Min kondition är inget att skryta med men benstyrkan ännu sämre, därav är jag mer bekväm att hålla hög kadens när det börjar närma sig tröskeleffekt. Finner det även avsevärt lättare att återhämta flåset efter en rejäl urladdning. Råkar jag köra slut på benen är de liksom slut åtminstone resten av dagen…
 
Kadens - mental inställning
Hög eller låg! Ha vad ni trivs med, och växla innan ny bryter mot vad ni trivs med. Det är inte den som cyklar snabbast en bit av sträckan som får priset, utan den som tar sig först i mål. ...Dagen efteråt också.
 
Kadens - mental inställning
Hög eller låg! Ha vad ni trivs med, och växla innan ny bryter mot vad ni trivs med. Det är inte den som cyklar snabbast en bit av sträckan som får priset, utan den som tar sig först i mål. ...Dagen efteråt också.
200% rätt! Jag har hängt med de bästa av de bästa för att bli avhängd i en avkrok man aldrig hört om med ett stängt ICA. Jag har fått kämpa mig till en medelhasighet av 20 km/h när jag tagit slut. Jag har fått äta sveriges sämsta pizza för att kunna fortsätta. Men jag har tagit mig i mål. Oavsett tid, energi eller sällskap har jag kört i mål. Fan vad det har kännts bra. Jag har betalat för medaljer jag aldrig fått. Men det är inte medaljen utan känslan jag vill ha. Känslan av att leva, lida och vinna.
 
Tillbaka
Topp