Jag har jagat mörksuggor i Rättvik, åkt Snapphaneturen i Skåne och bombat runt Kalugapasset i Rörbäcksnäs, alla dessa banor/ställen brukar anges som bland de bästa i Sverige. Men helt ärligt, Tolvtjärnsloppet.... slår alla dessa ställen. Den som söker skogscykling med flow, xc cykling när den är som bäst, och dessutom har ben och lungor att hålla igång pedalerna hela vägen, den kommer ha hjulafton här uppe! Det är ganska utsträckta stigar, som böljar fram över öppen tallmo, ofta med doserade kurvor och mjuka vågor. Underlaget är sand, oftast hårt packad, ibland lösare, vilket gör uppförsbackarna utmanande även om de inte är så långa. Det gör också de korta sträckor av grusväg intressantare efgersom de också är sandvägar som inte är helt lättrampade. Sten... nej, rötter... knappt. Alltså visst finns båda men extremt mycket mindre än i de flesta mellan/syd svenska banor. Tänk Göteborgs sten, rötter, bröt och bära, sen tänker ni tvärs om! Tekniskt inte så utmanande om man gillar trix och balanskonster på sin FS, men så sjukt mycket roligare och bara köra på i flow och känna att man blir ett med hojen och flyter igenom naturen. Men som sagt, tanka EPO om du inte har ordning på fys-träningen.
Pga dagens hetta var jag uppe tidigt imorse och körde bara 40km rundan innan solen stekte mig men det räckte!
Uppmaning:alla som kan, åkt upp till Långviksmon på söndag och kör racet!
Är 65an för mastig kör 40, det är en fin runda. Är det för hetsigt, åkt upp nästa vecka efter racet och kör i eget tempo. Denna mtb karamell bör alla uppleva!