Nu har man sovit gott och länge och till lunch bjöd frun på pannkakor och kaffe. Life is good!
Jag startade resan med en haltrasig mage som krånglat hela veckan, och ett högerknä som egentligen inte skall cyklas för mycket med. Men ibland är pannbenet större än förståndet, och längtan efter att cykla oemotståndlig.
Det var en härlig resa genom ett vackert sverige. Med något undantag har vägarna varit fantastiskt härliga vägar, som mjukt slingrar sig genom kuperade landskap.
Det var oerhört mycket mer backar än vad jag trott. Jag och team kompisen Oliver, bestämde oss för att köra vårt eget tempo hela vägen och för att försöka trampa bort tröttheten när den kom. Vi sov en halvtimme i bakluckan på Jans bil i Jönköping och gav oss sen iväg i den mörka backiga småländska natten. Backarna var aldrig något problem för oss, men som alla andra, blev vi oerhört trötta när mogonljuset börjar komma fram. Under vissa delar av sträckan mellan Jönköping och Borås var det svårt att hålla sig vaken. I Borås blev det korv och kaffe med bulle. Där somnade vi 5 minuter var utanför macken, direkt på backen :-o
Den sista biten från Borås till Göteborg var en pina då mitt högra knä gjorde ont hela tiden.
Att komma in till Göteborg är alltid en skön känsla, även när man tar bilen dit. Att komma dit på cykel kändes nästan overkligt. Att sen komma fram till målet i klubbstugan och sätta sig med en kall öl ( kanske ingen Nypan fin-öl men god just då ), var obetalbart.
Vi körde på 26 timmar och 15 minuter, vilket vi var ganska nöjda med, men bara ganska eftersom kropparna förutom mitt knä, kändes ganska bra.
Personligen var det här en milstolpe för mig, eftersom jag aldrig cyklat längre än 22 mil förut, och det har jag inte gjort så många gånger heller. Jag har ju "inte ens cyklat vätternrundan", och känner väl inte just nu att jag behöver det heller. Jag är väl en sån där typisk 10 mila cyklist som det finns gott om i sverige och visste väl inte riktigt vad det här skulle innebära. Nu vet jag att det inte bara går, utan också att det är en härlig upplevelse som jag säkert kommer vilja göra om. Den gången ska jag köra med ett helt knä.
Bussresan hem gick bra, och alla sov som grisar. Korv med mos i mjölby, och sen somnade man om.
Har sagt det förut men säger det igen: Tack för ett kanonarrangemang och med förhoppning om en repris nästa år.
