[Mini RR] En liten sväng i Haninge, mitt på dan
Med tre höstlovs-sega barn utan lust att gå ut, eller ens upp ur sängen, och lite för mycket spring i benen för att sitta still så passade jag på att köra ett varv på det som nu får betraktas som min favoritrunda.
Vädret var väldigt skönt. Nära på 10 plusgrader, regnfritt men mulet och dagsljus. Det får klassas som kalasväder så här i början av november. Och väldigt fotovänligt ljus om man måste hitta något positivt med ett tunt molntäcke.
Gräshoppan klar för lite bröt i skogen.
Med kameran i högsta hugg och vattenflaskan full så bar det iväg. Först 150 meter asfalt i gott nedförslut.
Skogen bjöd på mjuka flowiga stigar.
Fast redan 2 km in på rundan höll det på att ta slut.
Låg fart och blicken fast på lilla grenen nere till vänster fick cykeln att slira på den lilla lilla stenen 30 cm innan grenen. Resultat: OTB med tillhörande faceplant. Skärmen av från hjälmen och väldigt öm överläpp.
Men efter självkontroll mha kameran så konstaterades inget blod och inga lösa tänder. Med enbart ett sargat självförtroende så fortsatte färden.
Det gick nästan gäss på Ramsjön, men blåsten var ljummen snarare än kall så det var mest skönt.
Vänster = aja baja, inte cykla. Höger = Go Bananas!
Rakt fram = simtur? Cykeltvätt?
Lite närmare, hmmm, ... jo, det går nog, jag provar
Va? Det är ju inte ens nav-djupt
(Fina trädreflektioner, eller hur!)
Färdigbadat för idag. Nu blev det mera skog. SML från Svartbäcken mot Rudan.
Här är en nyss avklarad rotmacka.
Blött var det mest överallt i naturen.
Närmar mig Skutan ...
Varning för floooow!
SML avklarad, nu blev det lite terrängspår (gröna Torvalla).
Nere till vänster på andra sidan staketet går Riksväg 73. Arma satar som sitter i sina bilar. De vet inte vad de missar. Eller så vet dem de, ... och gråter en skvätt.
Nej, nästan hemma igen. Hej då skogen, ses snart igen!
_____________________________________________
Jag tycker signaturer är överflödiga
Vädret var väldigt skönt. Nära på 10 plusgrader, regnfritt men mulet och dagsljus. Det får klassas som kalasväder så här i början av november. Och väldigt fotovänligt ljus om man måste hitta något positivt med ett tunt molntäcke.
Gräshoppan klar för lite bröt i skogen.
Med kameran i högsta hugg och vattenflaskan full så bar det iväg. Först 150 meter asfalt i gott nedförslut.
Skogen bjöd på mjuka flowiga stigar.
Fast redan 2 km in på rundan höll det på att ta slut.
Låg fart och blicken fast på lilla grenen nere till vänster fick cykeln att slira på den lilla lilla stenen 30 cm innan grenen. Resultat: OTB med tillhörande faceplant. Skärmen av från hjälmen och väldigt öm överläpp.
Men efter självkontroll mha kameran så konstaterades inget blod och inga lösa tänder. Med enbart ett sargat självförtroende så fortsatte färden.
Det gick nästan gäss på Ramsjön, men blåsten var ljummen snarare än kall så det var mest skönt.
Vänster = aja baja, inte cykla. Höger = Go Bananas!
Rakt fram = simtur? Cykeltvätt?
Lite närmare, hmmm, ... jo, det går nog, jag provar
Va? Det är ju inte ens nav-djupt
(Fina trädreflektioner, eller hur!)
Färdigbadat för idag. Nu blev det mera skog. SML från Svartbäcken mot Rudan.
Här är en nyss avklarad rotmacka.
Blött var det mest överallt i naturen.
Närmar mig Skutan ...
Varning för floooow!
SML avklarad, nu blev det lite terrängspår (gröna Torvalla).
Nere till vänster på andra sidan staketet går Riksväg 73. Arma satar som sitter i sina bilar. De vet inte vad de missar. Eller så vet dem de, ... och gråter en skvätt.
Nej, nästan hemma igen. Hej då skogen, ses snart igen!
_____________________________________________
Jag tycker signaturer är överflödiga
