Grafer som visar hur varje åkare åkte jämfört med en hypotetisk variant av sig själv där den hypotetiska varianten hade ett jämnt tapp mot Ebba över tid, d.v.s efter t.ex. halva tiden hade den hypotetiska versionen av åkaren tappat hälften av det som den var efter i mål.
Mer precist: Låt
t(x,s) = tid för åkare s vid mellantid x så visar graferna
T(x,s) = t(x,s) - t(x,Ebba)
Det som visas är då T(x,s) - t(x,Ebba) / t(mål,Ebba) * T(mål,s) med linjärinterpolation mellan mellantiderna x för de olika åkarna (s).
Om man t.ex. tittar på Diggins ser man att hon vid första mellantiden, där hon var 4 s före Ebba, att hon var ungefär 7 s före den hypotetiska Diggins som med jämnt tapp hade varit 3 s efter Ebba där.
M.a.o. avsnitt där grafen för en åkare lutar uppför har åkaren gått svagt (tappat på den hypotetiska versionen av sig själv) och där den lutar nerför har de gått starkare (plockat på den hypotetiska versionen av sig själv).
Man noterar att många grafer lutar uppför mellan 3,3 och 4,8 km samt mellan 6,6 och 8,1 km, vilket väl också var det tyngre partiet på banan. Däremot är det fler grafer som lutar utför mellan 2 och 3,3 km samt mellan 5,3 och 6,6 km. Ganska förväntat att en stark åkare har lättare att ta tid i tyngre partier än i mer lättåkta (per tidsenhet).