[OT] Nä tänk om jag också skulle ta o rasa lite.
[polisärende] [husdjur] [var god kategorisera inte forumet]
Alltså.
Ibland blir det inte som man tänkt sig. Till exempel förra lördagen när jag tänkte ta en längre promenad med min hund. Efter 500m fick jag möte med annan hund, o dålig känsla. Men man ska inte vara så fördomsfull tänkte jag, gatan var bred, hundarna kopplade, o alla som är spattiga missbrukare är ju inte onda. Så jag satte Tourette på vänster sida av vägen, hade ögonkontakt med honom o höll koll på den mötande hunden i ögonvrån. Den passerade, jag vred mig lite för o hålla koll på den när den passerat, hade fortfarande ögonkontakt med Tourette, när den andra hunden med slakt koppel kom fram och högg honom i nacken. Han föll baklänges, blev hängande i sitt nackskinn, medan mannen som höll i den andra hundens koppel började släpa med sig sin hund, med min hund hängande i sin hunds käftar. Jag hann överväga att ge upp mina ickevåldsprinciper innan jag fick upp käkarna på henne, när jag äntligen fick loss henne henne högg hon mig i benet.
"Hundföraren" muttrade något ohörbart o gick sin väg, o vek strax in på en adress som är ett missbruksboende.
Tack o lov var våra hundar jämnstora, o min klarade sig oskadd. Jag är ruggigt bra försäkrad i jämförelse med min hund, så jag föredrar ju att jag blir skadad. Nåja, det var lix 2 hål o ett blåmärke o en böld under. Det ringde jag o sa till polisen, som inte ville ta emot anmälan. Jag tror hon trodde att det var "bus i hundrastgården" o en skråma, att budskapet inte gick fram när jag inte är typen som hetsar upp mig i onödan. Hon yrade dessutom om länsstyrelsen, jag orkade inte utbilda henne om att länsstyrelsen agerar när polisen ber dem om det, och anmälan ska gå via polisen.
Men det kändes inte riktigt bra det hela. Jag är en stor djurvän, men jag vill ju inte att den gulliga hunden ska skada andra gulliga hundar, eller för all del folk. Så några dagar senare, på torsdagen, gick jag in på stationen, visade upp den här bilden, o då ville de verkligen ta emot en anmälan.
Vad jag då inte visste var att på tisdagen hade det varit ett nytt hundmöte. Den här gången var hunden lös, utan ägare alls i närheten, och anföll en kvinna o hennes hund, på samma plats som mig. För henne gick det mindre bra. 3 dagar inlagd på sjukhus, biten i båda händer, högerhanden värst. Läkarna tror att hon ska återfå full funktion i handen på sikt. Tror.
Polisanmälan gjordes bums, både polis o ambulans kom till platsen.
Probem solved för alla utom en vanvårdad hund? De gick väl o hämtade vovven?
Nix. Utredningen nerlagd. De kollade med jordbruksverket o det finns ingen hund registrerad på den adressen. Så det går inte att hitta förövaren. O dessutom har vi ju inget namn på hunden.
Min hund har tappat i sin totala tillit till världen, o blivit harig när det är mörkt o skällig på ljud utifrån, inte någon katastrof men märkbart. Den andra hundägaren är sjukskriven för sina skador, men värre är att hon blivit rädd för att gå ut.
Dags o rasa va?
Alltså.
Ibland blir det inte som man tänkt sig. Till exempel förra lördagen när jag tänkte ta en längre promenad med min hund. Efter 500m fick jag möte med annan hund, o dålig känsla. Men man ska inte vara så fördomsfull tänkte jag, gatan var bred, hundarna kopplade, o alla som är spattiga missbrukare är ju inte onda. Så jag satte Tourette på vänster sida av vägen, hade ögonkontakt med honom o höll koll på den mötande hunden i ögonvrån. Den passerade, jag vred mig lite för o hålla koll på den när den passerat, hade fortfarande ögonkontakt med Tourette, när den andra hunden med slakt koppel kom fram och högg honom i nacken. Han föll baklänges, blev hängande i sitt nackskinn, medan mannen som höll i den andra hundens koppel började släpa med sig sin hund, med min hund hängande i sin hunds käftar. Jag hann överväga att ge upp mina ickevåldsprinciper innan jag fick upp käkarna på henne, när jag äntligen fick loss henne henne högg hon mig i benet.
"Hundföraren" muttrade något ohörbart o gick sin väg, o vek strax in på en adress som är ett missbruksboende.
Tack o lov var våra hundar jämnstora, o min klarade sig oskadd. Jag är ruggigt bra försäkrad i jämförelse med min hund, så jag föredrar ju att jag blir skadad. Nåja, det var lix 2 hål o ett blåmärke o en böld under. Det ringde jag o sa till polisen, som inte ville ta emot anmälan. Jag tror hon trodde att det var "bus i hundrastgården" o en skråma, att budskapet inte gick fram när jag inte är typen som hetsar upp mig i onödan. Hon yrade dessutom om länsstyrelsen, jag orkade inte utbilda henne om att länsstyrelsen agerar när polisen ber dem om det, och anmälan ska gå via polisen.
Men det kändes inte riktigt bra det hela. Jag är en stor djurvän, men jag vill ju inte att den gulliga hunden ska skada andra gulliga hundar, eller för all del folk. Så några dagar senare, på torsdagen, gick jag in på stationen, visade upp den här bilden, o då ville de verkligen ta emot en anmälan.
Vad jag då inte visste var att på tisdagen hade det varit ett nytt hundmöte. Den här gången var hunden lös, utan ägare alls i närheten, och anföll en kvinna o hennes hund, på samma plats som mig. För henne gick det mindre bra. 3 dagar inlagd på sjukhus, biten i båda händer, högerhanden värst. Läkarna tror att hon ska återfå full funktion i handen på sikt. Tror.
Polisanmälan gjordes bums, både polis o ambulans kom till platsen.
Probem solved för alla utom en vanvårdad hund? De gick väl o hämtade vovven?
Nix. Utredningen nerlagd. De kollade med jordbruksverket o det finns ingen hund registrerad på den adressen. Så det går inte att hitta förövaren. O dessutom har vi ju inget namn på hunden.
Min hund har tappat i sin totala tillit till världen, o blivit harig när det är mörkt o skällig på ljud utifrån, inte någon katastrof men märkbart. Den andra hundägaren är sjukskriven för sina skador, men värre är att hon blivit rädd för att gå ut.
Dags o rasa va?
