Ja vad kan man säga i dag då när man har fått lite distans till helgens lånlopp på cykeln.
ALLDRIG MEEEEER och de står jag för.
Kroppen har blivit överkörd av en långtradare med extratungt släp.
Lite snappt om min syn på det hela.
Helt underbara cykelvägar med ett fantastiskt väder o ett glatt gäng kunde ju inte ha bättre förutsättningar till en lyckad runda.
Det rullade på i ett glatt tempo o snittet låg på strax över 33km/t tills OLYCKAN var framme.
Jag minns bara att jag hade underedet på ett framdrev framför nyllet helt plöttsligt och kastade mig reflexmässigt åt högersida och hur jag kom loss från pedalerna vet jag ej minns bara att jag skrek VA FAAAN sen small jag i asfalten med axeln och höften som fick ta den värsta smällen, har någott i baghuvudet att jag inte ska sätta ner händerna först för det håller dom inte för.
Så jag måste ha vridit på mig i luften innan jag slog ui asfalten med ett brak men upp fort som fan o ut i skogen för nu sved det lite vart stans och bultade i höften.
Varför jag drog mig ut i skogen vet jag inte heller men ville nog bara bort från vägen, efter 1 min undersökning av kroppen så kunde jag konstantera att det var inget som var brutet utan bara en del skrubbsår och det läker ju utan kymmer.
Nu till cerberos som liggerhelt stilla på asfalten och vill inte röra sig så det är bara o ringa ambulans så han kan få vård nu för det ser inget vidare ut där han ligger men imponerad av hans lugn och ej får panik trotts smärtan som du måste ha haft.
Efter denna insident så går det nu i ett lugnare tempo.
Nu till någott helt annat.
Mitt beslut att inte cykla långlopp igen är att min kropp är skapt för snabba rundur och inte långa o sega,och min familj har fått stått ut med att man är borta så mycket o de är det inte värt och det gick upp för mig nör jag plågade mig hem dom sista 10milen.
Sen är det ju så att man kör fel ibland och klungan svänger höger bakom en så man ska då vända och tokköra för att komma ikapp dom, för att slå av på takten i 500 m verkar ju inte finnas i vissa hjärnceller för det skulle ju underlätta för alla tror jag.
Att sen komma ifrån klungan genom missförstånd och felkörning så att man har jagat till en kontroll och då ser man att dom står startklara och man ber om 2min så man hinner stämpla o ta på sig lita varmare kläder för nu är kl 23,00.
NÄ dom drar och då är vi bara2 igen som får tokköra igen i 65km för att lyckas haka på på nästa kontroll och de e med nöd o näppe att dom orkar vänta 1min för att man ska få fylla sina flaskor samt att kroppen behöver extra påfyllning nu för det han vi ju inte med på förra stoppet så jag hade fått gott tom hit o det fick kroppen lida för dom sista 10milen tror jag.
Men nu var vi med klungan igen och det flöt på utan kymmer i mörkret så det var bara o trampa vidare hemmåt.
Så med dessa erfarenheter av årets randoneercykling av 20,30,40, och 60 mil så har jag gjort mitt för långloppscykling.
Men Tackar er som orkar hålla i detta o fixa alla dessa fina cykelvägar som vi gled fram på det var ju helt underbart men man ska inte stressa sig igenom dessa turer tror jag.
Till cerberos
Hoppas att du läker snappt o bra så att du kan cykla igen tog en bild på dig när ambulansen hade kommit hoppas att det är okej att jag lägger ut den här.
Och till er som var med tack för en plågsam men en ny livserfarenhet av vad kroppen klarar av o inte klarar av.
MVH Frille
Orkar inte lägga ut alla bilder men här kommer några i alla fall.
.
.
Här är det en glad cerberos på sin cykel
.
Solen lyser
.
Skönt att ambulansen kom till sist och kunde ta hand om våran trasiga kompis nu.
.
Mina lindriga skador om man jämför med cerberos.
.
Glada killar som vill komma ifatt klungan nu eftersom dom har smitit förbi oss när vi käkade på olicka ställen.
.
Märks det att detta är den sista kontrollen innan vi är i mål haha.
Äntligen i mål och nu ringer jag o väcker min fru så att man får komma hem o sova orkar ine trampa dom 15km som man har hem nu.
.
Till sist till er som håller på med detta.
Vi som är nybörjare och vill hålla ihopp vad gör det om ni får vila 5 min extra för att några som kört lite galet o vill ansluta sig till gruppen igen. det kallar jag för hänsin o mäsnkligt medlidande att vänta, men det varkar som vissa saknar det.
Är inte arg i dag men jag kockade av ilska i lördagsnatt när vi var 2 som tokkörde igen för att lyckas komma ifatt er, o vetskapen om att man har 25mil kvar så det var ju inte bra att köra slut på sig.
Vet att ni är erfarna o inte vill bli stela när ni står stilla en stund för länge men detta fick mig att inse att jag inte är skapt för långcykling så lycka till ni andra som har fastnat för detta.
Ska nu göra mitt försök med att ta mig inder 8tim på vättern sen är det slut med långa lopp för de e 5 året jag kör vättern nu.
15 mil är en lagom sträcka med bra fart för mig.
Får ju köra halvvättern snart med min dotter o det ska bli kul när hon har rätt ålder inne och då blir det i ett lugnt tempo samt att jag väntar in henne.
MVH / Frille