[RR] Andermatt + Sauze D'Oulx + Alpe d'Huez
Förra året cyklade jag och sambon mtb en dag i Briancon, det gav mersmak så till årets bilsemester hade vi planerat in lite fler cykeldagar.
Första stoppet blev Andermatt i Schweiz, när vi kom fram på kvällen öste regnet ner så vi skippade våra planer på tält-camping och letade rätt på ett ledigt hotellrum istället. På morgonen lyste solen igen och vi byggde ihop cyklarna och satte fart uppför.
Rundan började med 600 hm uppför på asfalt till Oberalppass, inte så spännande men fin utsikt och effektiva höjdmeter. Efter en kortare utförskörning på stig fortsatte klättringen upp till Maighelspass på 2450 möh på grusvägar och stigar.
Uppåt, framåt!
Det mesta gick att cykla men sista biten till toppen blev det till att släpa cyklarna. Sen kom belöningen i form av 1000 hm utförskörning. Vissa delar var lite för tekniska för oss i det blöta vädret, men naturen var fantastisk.
Äntligen utför!
Efter Andermatt åkte vi till Italien och Sauze D’Oulx där vi hade två turer inplanerade.
Första dagen körde vi Strada Dell’Assietta, en militärväg från första världskriget. Rundan började med en rätt jobbig uppförsbacke, ungefär 950 hm grusväg/asfalt som var lite för brant för att kunna trampas behagligt, så vi promenerade en del.
Väl uppe på Colle Basset var det grusväg/double-track längs med en lång kam till högsta punkten som heter Testa dell’ Assietta på 2550 möh.
Utförskörningen gick på en väldigt fin stig genom en lummig skog, då kändes klättringen tidigare på dagen väl värd mödan.
Andra dagen skulle vi återigen upp till Colle Basset, men den här gången tog vi liften upp de första 750 hm, lätt värt 8 euro… Istället för att följa Strada Dell’Assietta tog vi höger på toppen och åkte en fantastisk fin enduro-stig ner till San Sicaro Alto.
Blir inte mycket bättre än så här...
Den utförskörningen är det bästa jag kört på mtb, riktigt långt, flowigt och inga rötter alls. Därifrån fortsatte rundan på en stig som rundade berget tillbaka till Sauze.
Matpaus med polenta
lite mer utförskörning på endurospår.
Efter några dagars sol och bad i Nice var sambon sugen på mer cykling, sånt tänkande måste ju uppmuntras så vi styrde bilen mot Alpe d’Huez för att köra lite enduro-spår.
Tanken var att ta en kortare tur på förmiddagen och sen köra vidare mot Tyskland på eftermiddagen. I Alpe d’Huez var det vansinnigt mycket landsvägscyklister, rätt många mtb-cyklister också. Det visade sig att det var franska mästerskapen i mtb (xc och dh) den dagen vi var där, området verkar ha satsat mycket på enduro med många uppmärkta spår att välja mellan. Vi valde en led som hette 5 som gick från Alpe ner till Allemont.
Stigen började på gräsängar uppe i liftsystemet på väldigt lättåkta stigar. När vi kom ner till trädgränsen bytte den karaktär och blev lerig med tighta switchbacks (jag är sjukt dålig på sådana…).
Ytterligare lite längre ner bytte stigen karaktär igen och blev väldigt stökig, brant och smal. Efter ett tag kom vi fram till att ”vår” stig gått ihop med tävlingsbanan Megavalanche, förmodligen var det därför den var rätt sönderkörd. Vi fick iaf gå vissa partier, hade velat ha helkroppsskydd för att cykla ner där…
Nere i Allemont tog vi en gratisbuss upp till Oz station och sen ägglift vidare upp till ovanför Alpe d’Huez, vi avslutade med en grön dh-led tillbaka till bilen. En fin dag nästan helt utan klättring. Sen var det bara att spola av cyklarna och packa in allt i bilen och rulla hemåt.
lift till toppen igen, gött!
Turerna i Andermatt och Sauze hittade jag på bike-magazin.de där jag laddade ner både roadbooks och gps-filer, där finns massor med turer att välja på. De som de klassificerar som Schwer (svårt, svarta leder) är relativt stökiga, framförallt utför märks det att vi inte kört så mycket i dh-spår men det är inga större problem att ta sig ner.
Det blir definitivt repris till nästa år, Sauze blev en riktig favorit!
Första stoppet blev Andermatt i Schweiz, när vi kom fram på kvällen öste regnet ner så vi skippade våra planer på tält-camping och letade rätt på ett ledigt hotellrum istället. På morgonen lyste solen igen och vi byggde ihop cyklarna och satte fart uppför.
Rundan började med 600 hm uppför på asfalt till Oberalppass, inte så spännande men fin utsikt och effektiva höjdmeter. Efter en kortare utförskörning på stig fortsatte klättringen upp till Maighelspass på 2450 möh på grusvägar och stigar.
Uppåt, framåt!
Det mesta gick att cykla men sista biten till toppen blev det till att släpa cyklarna. Sen kom belöningen i form av 1000 hm utförskörning. Vissa delar var lite för tekniska för oss i det blöta vädret, men naturen var fantastisk.
Äntligen utför!
Efter Andermatt åkte vi till Italien och Sauze D’Oulx där vi hade två turer inplanerade.
Första dagen körde vi Strada Dell’Assietta, en militärväg från första världskriget. Rundan började med en rätt jobbig uppförsbacke, ungefär 950 hm grusväg/asfalt som var lite för brant för att kunna trampas behagligt, så vi promenerade en del.
Väl uppe på Colle Basset var det grusväg/double-track längs med en lång kam till högsta punkten som heter Testa dell’ Assietta på 2550 möh.
Utförskörningen gick på en väldigt fin stig genom en lummig skog, då kändes klättringen tidigare på dagen väl värd mödan.
Andra dagen skulle vi återigen upp till Colle Basset, men den här gången tog vi liften upp de första 750 hm, lätt värt 8 euro… Istället för att följa Strada Dell’Assietta tog vi höger på toppen och åkte en fantastisk fin enduro-stig ner till San Sicaro Alto.
Blir inte mycket bättre än så här...
Den utförskörningen är det bästa jag kört på mtb, riktigt långt, flowigt och inga rötter alls. Därifrån fortsatte rundan på en stig som rundade berget tillbaka till Sauze.
Matpaus med polenta
lite mer utförskörning på endurospår.
Efter några dagars sol och bad i Nice var sambon sugen på mer cykling, sånt tänkande måste ju uppmuntras så vi styrde bilen mot Alpe d’Huez för att köra lite enduro-spår.
Tanken var att ta en kortare tur på förmiddagen och sen köra vidare mot Tyskland på eftermiddagen. I Alpe d’Huez var det vansinnigt mycket landsvägscyklister, rätt många mtb-cyklister också. Det visade sig att det var franska mästerskapen i mtb (xc och dh) den dagen vi var där, området verkar ha satsat mycket på enduro med många uppmärkta spår att välja mellan. Vi valde en led som hette 5 som gick från Alpe ner till Allemont.
Stigen började på gräsängar uppe i liftsystemet på väldigt lättåkta stigar. När vi kom ner till trädgränsen bytte den karaktär och blev lerig med tighta switchbacks (jag är sjukt dålig på sådana…).
Ytterligare lite längre ner bytte stigen karaktär igen och blev väldigt stökig, brant och smal. Efter ett tag kom vi fram till att ”vår” stig gått ihop med tävlingsbanan Megavalanche, förmodligen var det därför den var rätt sönderkörd. Vi fick iaf gå vissa partier, hade velat ha helkroppsskydd för att cykla ner där…
Nere i Allemont tog vi en gratisbuss upp till Oz station och sen ägglift vidare upp till ovanför Alpe d’Huez, vi avslutade med en grön dh-led tillbaka till bilen. En fin dag nästan helt utan klättring. Sen var det bara att spola av cyklarna och packa in allt i bilen och rulla hemåt.
lift till toppen igen, gött!
Turerna i Andermatt och Sauze hittade jag på bike-magazin.de där jag laddade ner både roadbooks och gps-filer, där finns massor med turer att välja på. De som de klassificerar som Schwer (svårt, svarta leder) är relativt stökiga, framförallt utför märks det att vi inte kört så mycket i dh-spår men det är inga större problem att ta sig ner.
Det blir definitivt repris till nästa år, Sauze blev en riktig favorit!
