RR Barcelona cykelhelg
Tja,
Kommit hem från en cykelhelg runt Barcelona och här kommer en kort ride report.
Målet med denna resa var att få testa på lite klättring eftersom i vartfall där jag bor i Stockholm är det svårt att hitta en anständig stigning som pågår ett par kilometer. Barcelona i december ger en ganska god grund för landsvägscykling då medeltemperaturen är runt 12-14 grader. Vi hade tur då vi hade blå himmel som under dagarna gjorde cyklingen riktigt trevlig.
Resan från Stockholm till Barcelona och tillbaka gjordes med Norweigan och om du har en egen cykelväska är förfarandet att ta med cykeln enkel och billig. Rundtipavgift för transport av cykeln landade på 700 sek. Jag har inte så mycket att jämföra med men American Airlines (inhemsk flight) och SAS (internationell flight), där i båda fallen betalade jag 700 sek enkel väg. Mitt val av cykelväska är en Trico Iron Case och den har hittills levererat bra. Den är mycket robust och viktmässigt helt ok om du inte har en väldigt tung cykel. Man får i sin cykel samt alla prytlar och klarar 23 kg’s gränsen med marginal.
Nu till cykligen!
Första turen bestod av att klättra uppför Tibidabo, ett berg med utsikt över Barcelona med en topp på 512 meter över havet. Inte en stor klättring men en trevlig åktur ändå. Vi började från i princip mitt i Barcelona (Villarroel) och tog oss ut mot Tibidabo. Man måste göra en del stadscykling med mycket trafik i början, men det var inte ett problem. Alla verkade tålamodiga nog så länge man beter sig på sin cykel. Efter ca 3 KM började vi klättringen som pågår i 6-7 KM. Trafik upp var ok på väg upp och vi träffade även några skateboardåkare på väg ner. De verkade ha väldigt skoj :)
Här är en vy från toppen av Tibidabo som överser Barcelona
Andra resan var den stora (för mig åtminstone) som jag såg framemot. Cykla till Montserrat från Barcelona och sedan klättra upp Montserrat, en kategori 2 klättring med en topp på 1236 meter över havet. Turen dit är vacker. Vägen vi valde var genom La Floresta, Rubi, Terrassa, Rellinars och Castellbell. Ca 7 km efter Castellbell når man foten av Montserrat. Där startar man den 10 KM långa klättringen som tar en till toppen av berget.
Riktigt trevlig väg tillsammans med vacker natur. Lite trafik som kunde ha varit på grund av tid på säsong. Klockan hade hunnit bli ca 17 när jag nådde toppen och solen var på väg ner. Temperaturen föll ganska mycket och jag hade antagligen omkring 3 grader och jag måste säga att det var riktigt kallt under nedfärden. Våta vägar och dagsljus som minskade gjorde att jag tog det lungt men gjorde ändå runt 50 km/h. Jag kan bara föreställa mig hur snabbt man kan köra en riktig sommardag.
På Castellbell kan du ta Renfetåg (pendeltåg) tillbaka till Barcelona vilket jag gjorde. Med solen nere blir det mörkt snabbt och eftersom jag var färdig med klättringen var jag även fysiskt färdig för dagen . Köpte en bocadillo con jamon på ett café och njöt av den varma resan tillbaka till Barcelona. Om man väljer den väg vi gjorde får man ihop ca 85 KM och en total stigning på 1720 meter eftersom man kör upp och ner på vägen till Montserrat.
Och här är några bilder.
På väg till Terrassa och ett kort stopp för att se till att vi är på väg åt rätt håll.
På väg till Rellinars
En titt på Montserrat alltefter den visar sig
Fina vägar med i princip ingen trafik alls när vi beger oss mot Montserrat
Och slutligen toppen av Montserrat tittandes ner i dalen. Jag hade en plan att ta bilder på vägen upp, men låt oss säga att jag blev väldigt fokuserad på att trampa.
Dags att åka ner
En annan bild av nedfärden framför mig
Nu jag inte har något att jämföra med eftersom det här var min första riktiga klättring. Men jag kan konstatera att Barcelona är en utmärkt plats för trevlig cykling, och detta sagt innan vi ens kommit att tala om den riktigt stora utmaningen – Pyrenéerna . Det får vänta till en annan gång.
/ Behdad
Ps. Nästa utmaning blir Liège-Bastogne-Liège Cyclo, ett 276 km-lopp med totalt 4300 meters klättring! Bäst att inte ligga på latsidan framöver.
Kommit hem från en cykelhelg runt Barcelona och här kommer en kort ride report.
Målet med denna resa var att få testa på lite klättring eftersom i vartfall där jag bor i Stockholm är det svårt att hitta en anständig stigning som pågår ett par kilometer. Barcelona i december ger en ganska god grund för landsvägscykling då medeltemperaturen är runt 12-14 grader. Vi hade tur då vi hade blå himmel som under dagarna gjorde cyklingen riktigt trevlig.
Resan från Stockholm till Barcelona och tillbaka gjordes med Norweigan och om du har en egen cykelväska är förfarandet att ta med cykeln enkel och billig. Rundtipavgift för transport av cykeln landade på 700 sek. Jag har inte så mycket att jämföra med men American Airlines (inhemsk flight) och SAS (internationell flight), där i båda fallen betalade jag 700 sek enkel väg. Mitt val av cykelväska är en Trico Iron Case och den har hittills levererat bra. Den är mycket robust och viktmässigt helt ok om du inte har en väldigt tung cykel. Man får i sin cykel samt alla prytlar och klarar 23 kg’s gränsen med marginal.
Nu till cykligen!
Första turen bestod av att klättra uppför Tibidabo, ett berg med utsikt över Barcelona med en topp på 512 meter över havet. Inte en stor klättring men en trevlig åktur ändå. Vi började från i princip mitt i Barcelona (Villarroel) och tog oss ut mot Tibidabo. Man måste göra en del stadscykling med mycket trafik i början, men det var inte ett problem. Alla verkade tålamodiga nog så länge man beter sig på sin cykel. Efter ca 3 KM började vi klättringen som pågår i 6-7 KM. Trafik upp var ok på väg upp och vi träffade även några skateboardåkare på väg ner. De verkade ha väldigt skoj :)
Här är en vy från toppen av Tibidabo som överser Barcelona
Andra resan var den stora (för mig åtminstone) som jag såg framemot. Cykla till Montserrat från Barcelona och sedan klättra upp Montserrat, en kategori 2 klättring med en topp på 1236 meter över havet. Turen dit är vacker. Vägen vi valde var genom La Floresta, Rubi, Terrassa, Rellinars och Castellbell. Ca 7 km efter Castellbell når man foten av Montserrat. Där startar man den 10 KM långa klättringen som tar en till toppen av berget.
Riktigt trevlig väg tillsammans med vacker natur. Lite trafik som kunde ha varit på grund av tid på säsong. Klockan hade hunnit bli ca 17 när jag nådde toppen och solen var på väg ner. Temperaturen föll ganska mycket och jag hade antagligen omkring 3 grader och jag måste säga att det var riktigt kallt under nedfärden. Våta vägar och dagsljus som minskade gjorde att jag tog det lungt men gjorde ändå runt 50 km/h. Jag kan bara föreställa mig hur snabbt man kan köra en riktig sommardag.
På Castellbell kan du ta Renfetåg (pendeltåg) tillbaka till Barcelona vilket jag gjorde. Med solen nere blir det mörkt snabbt och eftersom jag var färdig med klättringen var jag även fysiskt färdig för dagen . Köpte en bocadillo con jamon på ett café och njöt av den varma resan tillbaka till Barcelona. Om man väljer den väg vi gjorde får man ihop ca 85 KM och en total stigning på 1720 meter eftersom man kör upp och ner på vägen till Montserrat.
Och här är några bilder.
På väg till Terrassa och ett kort stopp för att se till att vi är på väg åt rätt håll.
På väg till Rellinars
En titt på Montserrat alltefter den visar sig
Fina vägar med i princip ingen trafik alls när vi beger oss mot Montserrat
Och slutligen toppen av Montserrat tittandes ner i dalen. Jag hade en plan att ta bilder på vägen upp, men låt oss säga att jag blev väldigt fokuserad på att trampa.
Dags att åka ner
En annan bild av nedfärden framför mig
Nu jag inte har något att jämföra med eftersom det här var min första riktiga klättring. Men jag kan konstatera att Barcelona är en utmärkt plats för trevlig cykling, och detta sagt innan vi ens kommit att tala om den riktigt stora utmaningen – Pyrenéerna . Det får vänta till en annan gång.
/ Behdad
Ps. Nästa utmaning blir Liège-Bastogne-Liège Cyclo, ett 276 km-lopp med totalt 4300 meters klättring! Bäst att inte ligga på latsidan framöver.
