JPL
Aktiv medlem
[RR] Billingen i vårgrönska
Jaha..efter en heldag med ombyggnadsprojekt i hemmet kändes en tur på billingen lockande. Dessutom var jag tvungen att testa precis dagsfärska kompaktkameran, http://www.dustin.se/pd_5010224019.aspx.
Nu vart det inget testande av vattentåligheten och slänga-från-två-meter-test vad gäller kameran, men den verkar vara en perfekt kamera för cykelturerna.
För att få något att fota utom naturen ropades Grannen-Johansson in som sällskap.
Turen gick från stöpen med inledande asfalt och sedan rejäla stigningar upp till toppen av berget. Det fina med denna rundan är att stigning först så det eländet är avklarat, sedan några riktiga guldkorn i form av snirkliga singeltracks med lagom skojsiga tekniska partier.
Allt i en underbar natur, och Billingen gör sej bäst på våren....ungefär som Kinnekulle.
Det rödmarkerade på kartan är en intressant stigning i en uttorkad bäckfåra, vilken hittills inte forcerats utan att attackera delar till fots. Det gulmarkerade är guldkornen på toppen av Billingen, som jag tror att många cyklister inte känner till.
Markerat bäckfåran och guldkornen...
Ungefär så här lutar berget...
Hoho....granne-jävel ä du klar snart?
Trippmätaren står på 155 meter, och första mekstoppet....snett styre.
Lite asfaltnötande till att börja med, Grannen-Johansson from behind..
Äntligen ut i spenaten...Billingen i vårgrönska, vackert så att man blir tårögd. Tänk vad bortskämda vi är med sådan natur och vår allemansrätt i vårt hörn av världen.
Mekstopp nr 2, efter halva bäckfåran fegar Grannen-Johansson i mer luft i däcken efter några genomslag.
Som vanligt svårt att ge en rättvis uppfattning över lutningen i bäckfåran. Men här är partiet i alla fall.
Efter halva stigningen av fåran, är det lite "mellanrum" där den svage (ofta jag) väljer att ta vänster på leden, vilket är fin cykling det med. Vill man nå toppen med dom extra fina stigpartierna får man dock bita ihop att ta en bit uppför till.
Som om stigningen inte är jobbig nog i andra halvan av bäckfåran, ligger ett litet hinder i vägen också.....Grannen-Johansson skymtar en bit upp i slutet av hela stigningen.
Nej, så här snabb är han inte Grannen-Johansson, det handlar mer om min okunskap av nya kameran.
Efter blod, svett och uppförskörning belönas man till att börja med av det här!
En del partier är för knixiga för undertecknad, så några "lyft" blir det utefter de fina stigarna också.
Stumpan blev lite törstig, så vattenpaus var oundvikligt.
Grannen-Johansson på toppen av ett av de knixigare partierna, omöjligt uppför kanske möjligt nerför.
Sedan följer mer singeltracks...ser väl inget inbjudande ut?
Lilla stumpan rastar på bergets topp, hyggligt ställe att rasta på. Toppen av billingen med utsikt, och gräsgröna ytor med lövskog.
Allt som är för bra måste naturligtvis avbrytas av någon av naturlagarna.
I detta fallet " den av två cyklister som INTE har ett extra växelöra kör sönder sitt växelöra". (Och självklart när man är som längst bort hemifrån, den lilla röda ringen på kartan).
Grannen-Johansson fick ringa efter fru med bil, vilket iofs sket sej då hon läskat sej med alkoholhaltiga drycker. Så undertecknads sambo fick rycka ut.
Jag tog dock avsked på plats och cyklade nedre delen av billingeleden tillbaka hem, och den är inte fy skam den heller. Inga bilder därifrån idag dock, men håll tillgodo med bilderna på de andra delarna!
/JPL
Nu vart det inget testande av vattentåligheten och slänga-från-två-meter-test vad gäller kameran, men den verkar vara en perfekt kamera för cykelturerna.
För att få något att fota utom naturen ropades Grannen-Johansson in som sällskap.
Turen gick från stöpen med inledande asfalt och sedan rejäla stigningar upp till toppen av berget. Det fina med denna rundan är att stigning först så det eländet är avklarat, sedan några riktiga guldkorn i form av snirkliga singeltracks med lagom skojsiga tekniska partier.
Allt i en underbar natur, och Billingen gör sej bäst på våren....ungefär som Kinnekulle.
Det rödmarkerade på kartan är en intressant stigning i en uttorkad bäckfåra, vilken hittills inte forcerats utan att attackera delar till fots. Det gulmarkerade är guldkornen på toppen av Billingen, som jag tror att många cyklister inte känner till.
Markerat bäckfåran och guldkornen...
Ungefär så här lutar berget...
Hoho....granne-jävel ä du klar snart?
Trippmätaren står på 155 meter, och första mekstoppet....snett styre.
Lite asfaltnötande till att börja med, Grannen-Johansson from behind..
Äntligen ut i spenaten...Billingen i vårgrönska, vackert så att man blir tårögd. Tänk vad bortskämda vi är med sådan natur och vår allemansrätt i vårt hörn av världen.
Mekstopp nr 2, efter halva bäckfåran fegar Grannen-Johansson i mer luft i däcken efter några genomslag.
Som vanligt svårt att ge en rättvis uppfattning över lutningen i bäckfåran. Men här är partiet i alla fall.
Efter halva stigningen av fåran, är det lite "mellanrum" där den svage (ofta jag) väljer att ta vänster på leden, vilket är fin cykling det med. Vill man nå toppen med dom extra fina stigpartierna får man dock bita ihop att ta en bit uppför till.
Som om stigningen inte är jobbig nog i andra halvan av bäckfåran, ligger ett litet hinder i vägen också.....Grannen-Johansson skymtar en bit upp i slutet av hela stigningen.
Nej, så här snabb är han inte Grannen-Johansson, det handlar mer om min okunskap av nya kameran.
Efter blod, svett och uppförskörning belönas man till att börja med av det här!
En del partier är för knixiga för undertecknad, så några "lyft" blir det utefter de fina stigarna också.
Stumpan blev lite törstig, så vattenpaus var oundvikligt.
Grannen-Johansson på toppen av ett av de knixigare partierna, omöjligt uppför kanske möjligt nerför.
Sedan följer mer singeltracks...ser väl inget inbjudande ut?
Lilla stumpan rastar på bergets topp, hyggligt ställe att rasta på. Toppen av billingen med utsikt, och gräsgröna ytor med lövskog.
Allt som är för bra måste naturligtvis avbrytas av någon av naturlagarna.
I detta fallet " den av två cyklister som INTE har ett extra växelöra kör sönder sitt växelöra". (Och självklart när man är som längst bort hemifrån, den lilla röda ringen på kartan).
Grannen-Johansson fick ringa efter fru med bil, vilket iofs sket sej då hon läskat sej med alkoholhaltiga drycker. Så undertecknads sambo fick rycka ut.
Jag tog dock avsked på plats och cyklade nedre delen av billingeleden tillbaka hem, och den är inte fy skam den heller. Inga bilder därifrån idag dock, men håll tillgodo med bilderna på de andra delarna!
/JPL
