[RR] Kungsleden Ammarnäs - Hemavan 2019
2019 ville vi återigen cykla en del av Kungsleden liksom vi gjorde 2017 och 2018.
[RR] Abisko - Nikkaluokta
[RR] Kungsleden Saltoluokta - Kvikkjokk april 2018
Sträckan Ammarnäs till Hemavan var i princip okänd för mig då jag inte varit i den trakten tidigare men det blev en fin överraskning.
Vi lämnade Luleå vid 8-tiden på morgonen och var framme i Ammarnäs vid lunch. På vägen passerade vi Nalovardo där Nalovardo Fatbike Race pågick. Såg några cyklister passera på håll men vi var otåliga och ville komma ut på fjället. Ammarnäs är en liten fjällby med en slalombacke, längdskidspår, en butik och en del privata stugor. Lunch åt vi i Dalstugan vilket påminde en hel del om Svartlien med bröderna Marklund. Bra mat till vettigt pris i alla fall.
Återigen var det svåraste med planeringen logistiken. Att få bilen förflyttad från Ammarnäs till Hemavan under dagarna vi var ute var inte det enklaste. Men återigen var en Facebookgrupp lösningen. Där hittade vi en hjälpsam person som var villig att förflytta bilen från Ammarnäs till Sorsele. Dock hade vi när vi lämnade Ammarnäs ingen lösning på hur vi skulle komma tillbaka från Hemavan till Sorsele.
30 mars
Ammarnäs 400möh - Aigert 750möh (8km)
Efter lunchen lämnade vi över bil och bilnyckel till en för oss okänd person i Ammarnäs och började cykla mot Aigert. 8km på skoterled var inte farligt men 350 höjdmeter gjorde ändå att det tog några timmar att ta sig upp till kalfjället. Någon kilometer innan Aigertstugan vek Kungsleden av från skoterleden och genast blev det betydligt mer svårtcyklat. Dessutom blåste det kraftig motvind men så småningom kom vi fram till stugan där bastu väntade. Vinden ökade under natten och det var tur att vi hade sovsäckar med oss. Stugan kyldes ner av vinden och i vissa rum kom temperaturen inte över +4 trots flitigt eldande.
31 mars
Aigert 750möh (0km)
På morgonen var det ett äventyr att ens ta sig till dasset. Stormvindar och snödrev gjorde att vi inte ens funderade på att fortsätta. Istället bestämde vi oss för att stanna kvar en natt till i stugan. Det fanns ett alternativ att cykla ner till Ammarnäs och ta skoterleden till Servestugan men det kändes inte lockande att vara ute överhuvudtaget.
1 april
Aigert 750möh - 1100möh - Serve 700möh (19km)
Dagen därpå var det fortfarande blåsigt men inte värre än att vi bestämde oss för att fortsätta på Kungsleden mot Serve via det 1100m höga passet där. Det fanns två nödrastskydd längs vägen där vi skulle överleva en natt om det skulle bli för tufft.
Det blev tufft. Kraftig motvind, nysnö, inga skoterspår att följa och många höjdmeter gjorde att det inte gick att cykla så långa sträckor. Ett hundratal meter i fjällbjörkskogen var bottenlös snö. Där var tårarna nära men allt går även om det går långsamt. Det var en utmaning, en upplevelse och mycket vackert och i efterhand är jag glad att vi gjorde den sträckan. Man blir starkare av utmaningar. I Serve bjöds vi på efterrätt av ett stort skoteråkande sällskap som hade med sig mängder med mat och packning. De förstod sig inte på varför man cyklar i fjällen.
[RR] Abisko - Nikkaluokta
[RR] Kungsleden Saltoluokta - Kvikkjokk april 2018
Sträckan Ammarnäs till Hemavan var i princip okänd för mig då jag inte varit i den trakten tidigare men det blev en fin överraskning.
Vi lämnade Luleå vid 8-tiden på morgonen och var framme i Ammarnäs vid lunch. På vägen passerade vi Nalovardo där Nalovardo Fatbike Race pågick. Såg några cyklister passera på håll men vi var otåliga och ville komma ut på fjället. Ammarnäs är en liten fjällby med en slalombacke, längdskidspår, en butik och en del privata stugor. Lunch åt vi i Dalstugan vilket påminde en hel del om Svartlien med bröderna Marklund. Bra mat till vettigt pris i alla fall.
Återigen var det svåraste med planeringen logistiken. Att få bilen förflyttad från Ammarnäs till Hemavan under dagarna vi var ute var inte det enklaste. Men återigen var en Facebookgrupp lösningen. Där hittade vi en hjälpsam person som var villig att förflytta bilen från Ammarnäs till Sorsele. Dock hade vi när vi lämnade Ammarnäs ingen lösning på hur vi skulle komma tillbaka från Hemavan till Sorsele.
30 mars
Ammarnäs 400möh - Aigert 750möh (8km)
Efter lunchen lämnade vi över bil och bilnyckel till en för oss okänd person i Ammarnäs och började cykla mot Aigert. 8km på skoterled var inte farligt men 350 höjdmeter gjorde ändå att det tog några timmar att ta sig upp till kalfjället. Någon kilometer innan Aigertstugan vek Kungsleden av från skoterleden och genast blev det betydligt mer svårtcyklat. Dessutom blåste det kraftig motvind men så småningom kom vi fram till stugan där bastu väntade. Vinden ökade under natten och det var tur att vi hade sovsäckar med oss. Stugan kyldes ner av vinden och i vissa rum kom temperaturen inte över +4 trots flitigt eldande.
31 mars
Aigert 750möh (0km)
På morgonen var det ett äventyr att ens ta sig till dasset. Stormvindar och snödrev gjorde att vi inte ens funderade på att fortsätta. Istället bestämde vi oss för att stanna kvar en natt till i stugan. Det fanns ett alternativ att cykla ner till Ammarnäs och ta skoterleden till Servestugan men det kändes inte lockande att vara ute överhuvudtaget.
1 april
Aigert 750möh - 1100möh - Serve 700möh (19km)
Dagen därpå var det fortfarande blåsigt men inte värre än att vi bestämde oss för att fortsätta på Kungsleden mot Serve via det 1100m höga passet där. Det fanns två nödrastskydd längs vägen där vi skulle överleva en natt om det skulle bli för tufft.
Det blev tufft. Kraftig motvind, nysnö, inga skoterspår att följa och många höjdmeter gjorde att det inte gick att cykla så långa sträckor. Ett hundratal meter i fjällbjörkskogen var bottenlös snö. Där var tårarna nära men allt går även om det går långsamt. Det var en utmaning, en upplevelse och mycket vackert och i efterhand är jag glad att vi gjorde den sträckan. Man blir starkare av utmaningar. I Serve bjöds vi på efterrätt av ett stort skoteråkande sällskap som hade med sig mängder med mat och packning. De förstod sig inte på varför man cyklar i fjällen.
