[RR] Kyla
Det tog ända tills nu innan det blev dags för den första övernattningsturen för året. Förkylning och familjesaker gjorde att jag inte kom ut i januari. Denna gång var i alla fall någonting speciellt planerat. Peltsi från YLE, Finlands motsvarighet till SVT, kontaktade mig och det resulterade i att jag, Toni Lund, Peltsi och filmaren Juha drog ut på en tur under ett kallt februariveckoslut. Jag lyckades ta lite bilder, trots att jag inte prioriterade det.
Vi kom fram till parkeringen vid Vajosuo kl 9:30 på lördag morgon. Termometern visade -27C då vi packade ur bilarna.
Packandet av cyklarna dokumenteras.
Vi började vid Vajosuo, där stigarna var smala och hårda.
En fin vinterdag. Det var runt 25 cm snö på öppna platser.
Uppfriskade väder.
Snabba stigar.
Peltsi åker på en...
... Moonlander!
Köldninja. Ansiktsmasken med en enkel värmeväxlare fungerar utmärkt.
Pukkipalo-partiet visade sig vara omöjligt, då skogsvägen som ledde dit var täckt av 30 cm snö. Vi genade direkt till nästa etapp, som visade sig vara i gott skick.
Toni.
Montering av en GoPro kamera.
Det fanns lite snöskoterspår på myren Kurjenrahka, som troligen var tänka som bas för skidspår. Med en fatbike gick det att åka på dem utan att lämna några nämnvärda spår, vilket man inte kan säga om de som gått till fots där.
Ett stycke getpors.
Jag får nog återkomma på skidor inom kort.
Peltsi.
Allt som behövs för en kall natt packat på cykeln.
Spår efter Stora Tjocka Larry.
Juha.
Vi cyklade tillbaka mot Vajosuo på vandringsleden, som det gick att cykla på med en fatbike. Det var mycket tungt och tekniskt krävande att hållas i den mycket smala, mjuka och ojämna rännan. Fem kilometer tog närmare två timmar, men vädret var i alla fall fint.
Toni.
Solen har gått ner, men det är bara att cykla på.
Zefal Arctic-flaskorna håller vattnet flytande överraskade länge, men har en stor svaghet i locket som lätt fryser fast och blir svårt att öppna. Här tog jag i allt jag orkade och lyckades bara få upp den inre flaskan ur den yttre. Riktiga termosar för flaskställen vore bättre (jag hade en termos inne i ramväskan).
Vi kom fram till vindskyddet vid Vajosuo någon gång kring 18:30 och tände genast en brasa. Denna gång hade vi rejält med mat. Trots att cyklarna var packade med allt som behövdes, hade Juha parkerat bilen 1.5 km bort och bar extra matkassar därifrån. Aptiten var god efter en tung dag utan ordentlig mat.
Dags att sova. Temperaturen höll sig runt -22 under natten. Jag hade det varmt och skönt i min sovsäck ovanpå två liggunderlag, men det tog mer än en timme för fötterna att få tillbaka värmen. Mina skodon var helt otillräckliga för kylan och jag lyckades få lite köldskador på höger fot (*).
Ungefär kl sex på morgonen steg Juha upp och tände en brasa. Hans sovsäck och liggunderlag var inte tillräckligt varma, men det var i alla fall skönt för oss andra att vakna till en varm brasa.
Morgonens filmsession tog oss ut på myren Vajosuo.
Peltsi har inga problem med den smala och ojämna stigen ovanpå spångarna.
Varierande väder med sol och snöfall och så småningom stigande temperatur.
Bara lite kvar.
Filmen bör komma någon gång i mars i programmet Erätulilla (ungefär "Vid lägereldarna") på Yle2.
Kolla Tonis RR här.
(*) Update: Förfrysningen visade sig vara ganska lindrig trots allt, men jag får vara försiktig några veckor framåt. Jag tog en tur in till en lokal friluftsbutik och köpte ett par elsulor för att klara resten av vintern. Nya skor behövs också. De gamla var varma nog i liknande kyla förra vinterna, men de verkar trångare i år. Kan de månne ha krympt? Hur som helst, för dumt huvud får kroppen lida...
Edit: Länk till Tonis RR.
Vi kom fram till parkeringen vid Vajosuo kl 9:30 på lördag morgon. Termometern visade -27C då vi packade ur bilarna.
Packandet av cyklarna dokumenteras.
Vi började vid Vajosuo, där stigarna var smala och hårda.
En fin vinterdag. Det var runt 25 cm snö på öppna platser.
Uppfriskade väder.
Snabba stigar.
Peltsi åker på en...
... Moonlander!
Köldninja. Ansiktsmasken med en enkel värmeväxlare fungerar utmärkt.
Pukkipalo-partiet visade sig vara omöjligt, då skogsvägen som ledde dit var täckt av 30 cm snö. Vi genade direkt till nästa etapp, som visade sig vara i gott skick.
Toni.
Montering av en GoPro kamera.
Det fanns lite snöskoterspår på myren Kurjenrahka, som troligen var tänka som bas för skidspår. Med en fatbike gick det att åka på dem utan att lämna några nämnvärda spår, vilket man inte kan säga om de som gått till fots där.
Ett stycke getpors.
Jag får nog återkomma på skidor inom kort.
Peltsi.
Allt som behövs för en kall natt packat på cykeln.
Spår efter Stora Tjocka Larry.
Juha.
Vi cyklade tillbaka mot Vajosuo på vandringsleden, som det gick att cykla på med en fatbike. Det var mycket tungt och tekniskt krävande att hållas i den mycket smala, mjuka och ojämna rännan. Fem kilometer tog närmare två timmar, men vädret var i alla fall fint.
Toni.
Solen har gått ner, men det är bara att cykla på.
Zefal Arctic-flaskorna håller vattnet flytande överraskade länge, men har en stor svaghet i locket som lätt fryser fast och blir svårt att öppna. Här tog jag i allt jag orkade och lyckades bara få upp den inre flaskan ur den yttre. Riktiga termosar för flaskställen vore bättre (jag hade en termos inne i ramväskan).
Vi kom fram till vindskyddet vid Vajosuo någon gång kring 18:30 och tände genast en brasa. Denna gång hade vi rejält med mat. Trots att cyklarna var packade med allt som behövdes, hade Juha parkerat bilen 1.5 km bort och bar extra matkassar därifrån. Aptiten var god efter en tung dag utan ordentlig mat.
Dags att sova. Temperaturen höll sig runt -22 under natten. Jag hade det varmt och skönt i min sovsäck ovanpå två liggunderlag, men det tog mer än en timme för fötterna att få tillbaka värmen. Mina skodon var helt otillräckliga för kylan och jag lyckades få lite köldskador på höger fot (*).
Ungefär kl sex på morgonen steg Juha upp och tände en brasa. Hans sovsäck och liggunderlag var inte tillräckligt varma, men det var i alla fall skönt för oss andra att vakna till en varm brasa.
Morgonens filmsession tog oss ut på myren Vajosuo.
Peltsi har inga problem med den smala och ojämna stigen ovanpå spångarna.
Varierande väder med sol och snöfall och så småningom stigande temperatur.
Bara lite kvar.
Filmen bör komma någon gång i mars i programmet Erätulilla (ungefär "Vid lägereldarna") på Yle2.
Kolla Tonis RR här.
(*) Update: Förfrysningen visade sig vara ganska lindrig trots allt, men jag får vara försiktig några veckor framåt. Jag tog en tur in till en lokal friluftsbutik och köpte ett par elsulor för att klara resten av vintern. Nya skor behövs också. De gamla var varma nog i liknande kyla förra vinterna, men de verkar trångare i år. Kan de månne ha krympt? Hur som helst, för dumt huvud får kroppen lida...
Edit: Länk till Tonis RR.
Senast ändrad:

