Eftersom jag :verkligen: behövde en 400 så satte jag mig i bilen på midsommarafton. Målet var Naerum mittemellan Köpenhamn och Helsingör. Där ligger en camping, samt starten för en 40-milare. Henrik och Åsa hade också indikerat att de skulle köra detta lopp, och de var redan på plats sen någon dag. Att köra bil på midsommar är en intressant företeelse, först en massa bilar på väg till skärgården, och sen ingenting. Körde en sträcka i småland, efer jkpg, där jag inte såg en enda bil på två mil.
E4:ans verkliga pralin - söder om Jönköping
Väl framme på campingen reste jag tältet, fixade det sista på cykeln. Cyklade till starten för att hitta bästa vägen, tillbaka till campingen, gjorde mig hemmastadd och tog bussen ner till huvudstaden för lite mat.
Campingen. På andra sidan buskaget ligger E47, tyst och fint :)
På natten regnade det till och från, bitvis kraftigt, och jag undrade om det skulle bli en blöt runda. Dock var det uppehåll när jag klev upp vid 5:40. Värmde vatten och gjorde iordning en stenbitsgryta från Real turmat. Kanske lite tung frulle, men den värmde. Rullade till starten och träffade Åsa och Henrik mfl. Åsa hade punka som fixades snabbt.
Nu till en kanske lite mer allvarlig episod... han som stod som arrangör för breveten - Alex - tyckte jag mig känna igen, så jag frågade honom om han kanske varit med på nåt cykelläger på Mallorca? Jovisst säger han - 2007 - det var då en svensk styrtede (kraschade). Jag sa - det var jag. "for helvede mand" sa Alex, är det du? Det var han som var med och tog hand om mig när jag kraschade i nära 60 kmh i utförskörningen från Betlem nära Arta. Han berättade att han tog så illa vid sig av min olycka att han inte cyklade mer den veckan, men han hade ändå koll på att jag klarat pbp 2007.
Nåväl, det dök upp en tysk från Hamburg och så var vi åtta startande. Tre drog iväg och vi andra åkte med en dansk med lokalkännedom, vilket var bra då det var lite omläggningar här och där som inte syntes på gps-spåret. Efter ett tag hade jag kört ifrån de andra och satte kurs mot första stämplingen i Roskilde. Kommer fram till Statoil i Roslkilde (51km) och ser till min förvåning att de jag kört ifrån redan var framme... hmm.
Bestämmer mig för att endast stämpla och drar vidare för att se om det finns nåt café, men hittar inget. Kör mot nästa stämpling i Mörköv (105) vilken är den längsta delsträckan, annars ligger kontrollerna med 30-50 km avstånd vilket i alla fall jag tycker är trevligt - mentalt känns det som om man rör sig framåt på ett helt annat sätt än lopp med kontroller var hundrade km eller mer.
Milen tickar på, det är allt annat än platt. Får sällskap av en dansk - HG - som släppt de framför. Vi snackar om det ena och andra. Han frågar om jag känner Jan i stockholm, vilket jag gör. Vi pratar om breveter vi tydligen kört tillsammans på mallis. Stämplar i Mörköv (105) och Görlev (131). Här bestämmer sig HG för att släppa mig och jag kör på mot nordvästra vändpunkten. Jag har nu sned motvind till skillnad från den i princip raka motvind vi hittills haft. Fantastiskt fint, benen känns tom bra. Stämpling och pastasallad i Kalundborg (150). När jag lämnar macken kommer HG inrullande, han är bara kvarten efter.
HG till vänster, mr stiff nipples till höger
Sträckan upp mot Nyköbing är väldigt fin, väldigt dansk. Överallt skyltar om att man kan köpa friske nye kartofler och jordbaer. Milen tickar på, det är kuperat. Efter stämpling i Nyköbing (203) vände banan söderut och jag hoppas på medvind. Hoppets låga släcks som en tändsticka i storm - av nån anledning blir det rak sidvind på väg längs Nyköbingsbukten. Sen viker vi av lite mer mot väst för att få den lilla extra motvinden ner mot andra stämplingen i Mörköv (246). Fortfarande känns benen helt ok och jag drar vidare mot Töllöse, nu passeras banans högsta punkt för andra gången och vissa av backarna är riktigt branta, kör på lättaste växel för att spara benen.
Ankommer Töllöse (276) bara för att finna att den anbefallna kontrollen är stängd. Stämplar på en Faktumbutik, köper multivitaminjuice och fyller flaskan. Klockan är drygt sju på kvällen och solen fortsätter lysa, räknar med att sätta på mig reflexväst och armvärmare vid nästa kontroll. Rutten svänger återigen norrut och därmed sidvind. Inga konstigheter inträffar och jag kommer till Fredrikssund (312) strax innan 21. Här tar jag en lite längre paus på Statoil, käkar en rejäl korv, dricker cola. Tvättar av mig allt salt och drar på mig förstärkningsplagg samt reflexväst. Trampar vidare mot nordväst, dock har jag svårt att hålla den planerade farten som skulle innebära en sluttid på 18h - benen börjar klaga.
Samma misär på gourmetfronten som vilken svensk brevet som helst
Nu börjar minnesbilderna flyta ihop lite - jag börjar bli riktigt trött. Trött på cykling. Trött på det tinnitusframkallande vindbruset. Trött på cola. Trött på det mesta. Spiken i kistan är sista biten mot Gilleleje (360) då jag har sida med. Det värsta man kan ha. Macken är stängd så jag tar en selfie för att dokumentera passagen.
Omgivningarna här är helt fantastiska, cyklar längs havet i det svaga ljuset från månskärvan. Vågorna slår in mot klipporna och vinden viner. Ögonblicket med perfekt medvind infinner sig äntligen. Men jag är trött. Börjar klippa med ögonen, benen slutar trampa och vill bara frihjula. Farten går mot noll, det kommer bli långa sista 40 km inser jag. Inte blir det bättre av att det är kuperat, så medvinden har man här helt i onödan. Lägger ner kedjan på lilla fram, försöker hålla nån slags kadens - men så fort jag börjar tänka på något annat så slutar benen trampa. Det tar 2 1/2 timme att köra sista 40 km - hade nånstans räknat med 1 1/2. Väl framme vid den glamourösa målplatsen (kring 02:20) skrev jag i sluttiden på brevetkortet, signerade och droppade det i Audax DK:s brevlåda vid en idrottsplats. Rullade sista kilometrarna till campingen.
Duschrummet var av nån anledning stängt så jag fick tvätta mig med såna där bebistvättlappar som jag köpt för att tvätta cykeln med. Ett halvt paket gick det åt. Ren och väldoftande kröp jag ner i sovsäcken och somnade prompt. Målgångsölen jag öppnat var odrucken - jag måste varit väldigt trött.
Drömmen om PBP lever fortfarande
Edit: Garminloggen
https://connect.garmin.com/modern/activity/810741968/share/0?lang=sv