DarkMatter
Aktiv medlem
[RR] Stockholm Runt™
RR på allmänn begäran.
Idén till denna runda föddes efter att jag såg en video av GCN där de cyklade runt London. Jag ställde mig frågan om det möjligtvis skulle gå att cykla runt Stockholm.
En snabb titt på en karta visar att det kan vara svårt. Detta, så klart, på grund av allt detta vatten vi har i vår omgivning.
Men nog bör det går att göra något i alla fall, för någon definition av Stockholm. Jag valde att titta på Stockholms kommuns gränser.
Till storleken verkade det ganska rimligt. Det är dock fortfarande knepigt att lösa vattenproblemet.
I hemmatrakterna, västerort, gav jag snabbt upp. Om jag inte missat något finns det inget sätt att runda Lövsta och Hässelby utan att runda Mälaren och det är lite för ambitiöst för mig.
Den, för mig, uppenbara utvägen, alltså ut ur Stockholm, är Nockebybron. För återinträdet funderade jag först på någonstans i Skälby men började sedan kika på Lövsta.
Mer om det senare.
Cykeln packad med proviant. Nyligen avsköljd. Kedjan nyoljad. Redo för avfärd.
Tog mig ner till Bergslagsvägen och påbörjade varvet. Etapp 1 är på välkända vägar. Svänga av vid Åkeshov, höger in på Drottningholmsvägen, ner för bron och sedan fortsättning utefter Ekerövägen.
Vänster vid Tappströmsrondellen och sedan vänster igen in på Bryggavägen. Lugnt rullande ner till Jungrusund. Etapp 1 bjöd på motvind, men med pigga ben gick det fint.
Ett obligatoriskt fotostopp vid Drottningholm
Ute på landet
Färja till fastlandet (?)
Etapp 2 börjar i Slagsta och är den längsta etappen. Denna ska ta mig i en stor kurva över Södertörn, runt Stockolms sydöstra delar och vidare norrut.
Jag har sneglar på möjliga cykelvägar på Södertörn ett litet tag och hade vissa uppslag kring vägar. Det var ändå en knepig uppgift att hitta en vettig väg.
Första biten var inga problem. Gömmarvägen tog mig till Glömsta. Gamla Stockholmsvägen såg inbjudande ut men jag valde ändå Svingårdsvägen (enligt Komoot, varken Google eller Lantmäteriet har ett namn på denna GC-väg).
En av tankarna i planeringen var att vägen skulle vara enkel och säker. För mig betyder det cykelvägar före landsvägar.
Svingårdsvägen och Åvägen tog mig till Huddinge.
Gömmarvägen
Längs Svingårdsvägen
Åvägen
Från Huddinge till Haninge är den delsträcka jag hade störst bekymmer med. Tvärförbindelse Södertörn är ännu inte klar och den normala vägen tycks vara via Farsta. Farsta är dock Stockholm så det går ju bort.
Lännavägen-Haningeleden-Lissmavägen är kanske det bästa asfaltalternativet, men Lissmavägen sägs vara tungt trafikerad och saknar cykelbana såväl som vägren.
Valet föll istället på att försöka traverserva Ågesta-området.
Tog mig till Ågestavägen och följde den till Ågesta, tog in på Bonäsvägen och anlände snart till Campus Ågesta.
Här kändes det rimligt med en kort paus för näringsintag och nedkylning. Solen hade börjat få upp värmen och jag hade nu mer medvind. Offrade nån deciliter vatten i håret för lite svalka.
Tack till alla happyiter som hjälpte till med denna bit.
Bonäsvägen
Fortsatte färden längs promenadvägen. Cykling här bör ske med försiktighet, både p.g.a. väglaget och för att hänsyn jämtemot gående. Jag mötte inga gående men såg ett par tältplatser längs vattnet.
Ca 500 meter av denna sträckning följer dock elljusspåret och här är cykling förbjudet, vilket en skylt också uppmärksammade mig på.
Utöver förbudet fanns även en rätt brant backe där jag ändå hellre gick upp.
Efter den biten kom jag ut på Djupå Torpväg och kunde rulla vidare som vanligt.
Kort därefter väntade Skogås och Länna.
Promenadvägen
Djupå Torpväg
Denna sträcka var snabb och händelselös. Följde Gamla Nynäsvägen och sedan Gamla Dalarövägen.
Nådde sedan Söderbyleden för rundning av Drevviken och hittade en runsten som också markerade turens sydligaste punkt.
Gamla Nynäsvägen
Runsten
Vinden tycktes komma från Sydväst så härifrån gick det undan.
Min snittfart såhärlångt hade varit runt 20 km/h men längs Torfastleden och Gudöbroleden swishade jag fram med snitt 24 km/h.
När jag passerade skylten som välkomnade mig till Tyresö kommun kikade jag på hur långt jag kommit. 51 km sade Wahoo. Detta översatte min hjärna, av någon anledning, till "halvvägs". Moralboost! (Inte för att jag direkt behövde en sådan, men ändå!)
Både Google och Komoot hade föreslagit att jag skulle följa Gudöbroleden och ta in på Skrubba malmväg. Jag tyckte dock det verkade farligt nära Stockholm så jag tog till Lantmäteriet för noggrannare kontroll.
Tur det för det visar sig att Skrubba malmväg ligger på Stockholmssidan av gränsen.
Det fick istället bli en sväng genom villaområdet i Hanviken. Lugnt och fint. Tror inte jag såg en enda bil i rörelse.
Som en bonus hittade jag, helt oväntat, Annas pepparkakor! Tyvärr var Pepparkaksboden stängd. En härlig doft av kryddiga kakor låg dock över området.
Pepparkakor
Jag passarede under Tyresövägen och sedan förbi Storkällans kapell. En kort färd genom bostadsområdena och sedan fick Ältavägen ta vid.
Vinden var fortfarande med mig och även här gick det undan.
Vid det här laget började jag få slut på vätska och jag rulla in till Hellasgården för påfyllning.
Här passade jag även på att äta en av mina medhavda risbollar.
Mat- och vattenpaus
Kort därefter bar det av vidare norrut för att avsluta etappen. Den sista biten följde Jarlaleden och Värmdöleden för att sedan skära rakt genom Nacka och ner till Nacka strand.
Nacka
Därefter följer den del av turen som genomgick störst förändringar under planeringsstadiet.
Från början var jag inte säker på att det skulle gå att göra detta på något snyggt sätt. I begynnelsen trodde jag nästan att jag skulle bli tvungen att cykla genom stan.
Jag upptäckte dock snabbt att SLs pendelbåtar angör Nacka strand. Med dem skulle jag kunna ta mig till Blockhusudden.
Om jag höll mig långt österut skulle det kanske vara okej?
Vid en närmare granskning av kartan såg jag dock ett annat streck, ett som inte verkade leda till Stockholm.
Det ledde istället till Lidingö! Plan #2 var att ta båten till Lidingö och sedan ta Lidingöbron, fuska över Norra Djurgården, och fortsätta därifrån.
Men bättre kan vi! Det visar sig att SL även trafikerar norra änden av Lindingö och att man därifrån kan ta sig över till Danderyd!
Det finns bara ett krux. Den båten har en period på 90 minuter. Det kan bli lång väntan.
I slutändan gjordes hela planen efter denna båts avgångstider, hela vägen tillbaka till starten hemmavid.
Avfärd från Nacka Strand...
... och ankomst på Lindingö
Efter en skön tur över Saltsjön påbörjades således etapp 3, den kortaste etappen, från Dalénum till Sticklinge brygga.
Jag valde den G/C-bana som följer Lidingöbanan till bron och sedan fortsätter paralellt med Norra Kungsvägen. Svängde av på Kyttingevägen och Uddvägen tog mit sista biten ner till bryggan.
Med 30 minuter kvar till båtens avgångstid intog jag min lunch, bestående av ytterligare två risbollar.
Längs Lidingöbanan
Värtahamnen
(Fortsättning följer)
Idén till denna runda föddes efter att jag såg en video av GCN där de cyklade runt London. Jag ställde mig frågan om det möjligtvis skulle gå att cykla runt Stockholm.
En snabb titt på en karta visar att det kan vara svårt. Detta, så klart, på grund av allt detta vatten vi har i vår omgivning.
Men nog bör det går att göra något i alla fall, för någon definition av Stockholm. Jag valde att titta på Stockholms kommuns gränser.
Till storleken verkade det ganska rimligt. Det är dock fortfarande knepigt att lösa vattenproblemet.
I hemmatrakterna, västerort, gav jag snabbt upp. Om jag inte missat något finns det inget sätt att runda Lövsta och Hässelby utan att runda Mälaren och det är lite för ambitiöst för mig.
Den, för mig, uppenbara utvägen, alltså ut ur Stockholm, är Nockebybron. För återinträdet funderade jag först på någonstans i Skälby men började sedan kika på Lövsta.
Mer om det senare.
Cykeln packad med proviant. Nyligen avsköljd. Kedjan nyoljad. Redo för avfärd.
Tog mig ner till Bergslagsvägen och påbörjade varvet. Etapp 1 är på välkända vägar. Svänga av vid Åkeshov, höger in på Drottningholmsvägen, ner för bron och sedan fortsättning utefter Ekerövägen.
Vänster vid Tappströmsrondellen och sedan vänster igen in på Bryggavägen. Lugnt rullande ner till Jungrusund. Etapp 1 bjöd på motvind, men med pigga ben gick det fint.
Ett obligatoriskt fotostopp vid Drottningholm
Ute på landet
Färja till fastlandet (?)
Etapp 2 börjar i Slagsta och är den längsta etappen. Denna ska ta mig i en stor kurva över Södertörn, runt Stockolms sydöstra delar och vidare norrut.
Jag har sneglar på möjliga cykelvägar på Södertörn ett litet tag och hade vissa uppslag kring vägar. Det var ändå en knepig uppgift att hitta en vettig väg.
Första biten var inga problem. Gömmarvägen tog mig till Glömsta. Gamla Stockholmsvägen såg inbjudande ut men jag valde ändå Svingårdsvägen (enligt Komoot, varken Google eller Lantmäteriet har ett namn på denna GC-väg).
En av tankarna i planeringen var att vägen skulle vara enkel och säker. För mig betyder det cykelvägar före landsvägar.
Svingårdsvägen och Åvägen tog mig till Huddinge.
Gömmarvägen
Längs Svingårdsvägen
Åvägen
Från Huddinge till Haninge är den delsträcka jag hade störst bekymmer med. Tvärförbindelse Södertörn är ännu inte klar och den normala vägen tycks vara via Farsta. Farsta är dock Stockholm så det går ju bort.
Lännavägen-Haningeleden-Lissmavägen är kanske det bästa asfaltalternativet, men Lissmavägen sägs vara tungt trafikerad och saknar cykelbana såväl som vägren.
Valet föll istället på att försöka traverserva Ågesta-området.
Tog mig till Ågestavägen och följde den till Ågesta, tog in på Bonäsvägen och anlände snart till Campus Ågesta.
Här kändes det rimligt med en kort paus för näringsintag och nedkylning. Solen hade börjat få upp värmen och jag hade nu mer medvind. Offrade nån deciliter vatten i håret för lite svalka.
Tack till alla happyiter som hjälpte till med denna bit.
Bonäsvägen
Fortsatte färden längs promenadvägen. Cykling här bör ske med försiktighet, både p.g.a. väglaget och för att hänsyn jämtemot gående. Jag mötte inga gående men såg ett par tältplatser längs vattnet.
Ca 500 meter av denna sträckning följer dock elljusspåret och här är cykling förbjudet, vilket en skylt också uppmärksammade mig på.
Utöver förbudet fanns även en rätt brant backe där jag ändå hellre gick upp.
Efter den biten kom jag ut på Djupå Torpväg och kunde rulla vidare som vanligt.
Kort därefter väntade Skogås och Länna.
Promenadvägen
Djupå Torpväg
Denna sträcka var snabb och händelselös. Följde Gamla Nynäsvägen och sedan Gamla Dalarövägen.
Nådde sedan Söderbyleden för rundning av Drevviken och hittade en runsten som också markerade turens sydligaste punkt.
Gamla Nynäsvägen
Runsten
Vinden tycktes komma från Sydväst så härifrån gick det undan.
Min snittfart såhärlångt hade varit runt 20 km/h men längs Torfastleden och Gudöbroleden swishade jag fram med snitt 24 km/h.
När jag passerade skylten som välkomnade mig till Tyresö kommun kikade jag på hur långt jag kommit. 51 km sade Wahoo. Detta översatte min hjärna, av någon anledning, till "halvvägs". Moralboost! (Inte för att jag direkt behövde en sådan, men ändå!)
Både Google och Komoot hade föreslagit att jag skulle följa Gudöbroleden och ta in på Skrubba malmväg. Jag tyckte dock det verkade farligt nära Stockholm så jag tog till Lantmäteriet för noggrannare kontroll.
Tur det för det visar sig att Skrubba malmväg ligger på Stockholmssidan av gränsen.
Det fick istället bli en sväng genom villaområdet i Hanviken. Lugnt och fint. Tror inte jag såg en enda bil i rörelse.
Som en bonus hittade jag, helt oväntat, Annas pepparkakor! Tyvärr var Pepparkaksboden stängd. En härlig doft av kryddiga kakor låg dock över området.
Pepparkakor
Jag passarede under Tyresövägen och sedan förbi Storkällans kapell. En kort färd genom bostadsområdena och sedan fick Ältavägen ta vid.
Vinden var fortfarande med mig och även här gick det undan.
Vid det här laget började jag få slut på vätska och jag rulla in till Hellasgården för påfyllning.
Här passade jag även på att äta en av mina medhavda risbollar.
Mat- och vattenpaus
Kort därefter bar det av vidare norrut för att avsluta etappen. Den sista biten följde Jarlaleden och Värmdöleden för att sedan skära rakt genom Nacka och ner till Nacka strand.
Nacka
Därefter följer den del av turen som genomgick störst förändringar under planeringsstadiet.
Från början var jag inte säker på att det skulle gå att göra detta på något snyggt sätt. I begynnelsen trodde jag nästan att jag skulle bli tvungen att cykla genom stan.
Jag upptäckte dock snabbt att SLs pendelbåtar angör Nacka strand. Med dem skulle jag kunna ta mig till Blockhusudden.
Om jag höll mig långt österut skulle det kanske vara okej?
Vid en närmare granskning av kartan såg jag dock ett annat streck, ett som inte verkade leda till Stockholm.
Det ledde istället till Lidingö! Plan #2 var att ta båten till Lidingö och sedan ta Lidingöbron, fuska över Norra Djurgården, och fortsätta därifrån.
Men bättre kan vi! Det visar sig att SL även trafikerar norra änden av Lindingö och att man därifrån kan ta sig över till Danderyd!
Det finns bara ett krux. Den båten har en period på 90 minuter. Det kan bli lång väntan.
I slutändan gjordes hela planen efter denna båts avgångstider, hela vägen tillbaka till starten hemmavid.
Avfärd från Nacka Strand...
... och ankomst på Lindingö
Efter en skön tur över Saltsjön påbörjades således etapp 3, den kortaste etappen, från Dalénum till Sticklinge brygga.
Jag valde den G/C-bana som följer Lidingöbanan till bron och sedan fortsätter paralellt med Norra Kungsvägen. Svängde av på Kyttingevägen och Uddvägen tog mit sista biten ner till bryggan.
Med 30 minuter kvar till båtens avgångstid intog jag min lunch, bestående av ytterligare två risbollar.
Längs Lidingöbanan
Värtahamnen
(Fortsättning följer)
Bilagor
Senast ändrad:
