Rassemouse
Aktiv medlem
[RR] Världsarvsleden- ringkallen och rotsidan.
Lördagen den 15/8 gav jag mig ut på lite soloäventyr längs världsavrvsleden i Nordingrå socken vid höga kusten. Jag startaderunt halv tre från museet mannaminne och började med att cykla upp på ringkallen. Klättringen upp var både brant och teknisk bitvis. Att jag dessutom hade spenderat hela dagen hittills ute i solen, med lite för lite vätska tillgängliga gjorde inte klättringen lättare, så en hel del pushbike senare så var jag iaf upp på toppen av leden, berget själv hade några höjdmeter till till toppen. Utförsåkningen från ringkallen däremot var väl värd konkandet och släpande upp. Riktigt kul körning med hyfsat bred stig och överlag en fin lutning, bitvis något brant men körbart.
På väg upp på ringkallen
Utförskörningen med utsikt!
Efter ringkallen fortsatte jag längs leden som nu gick längs grus-, asfalts- och sandvägar fram till fjällsvikshamn för att där övergå i stig och klipphällar genom rotsidans naturreservat.
Rotsidan... ett område jag hade läst och hört gått om och som jag såg fram emot att cykla. Men vilken besvikelse det blev för min del. Alldeles för tekniskt krävande för vad jag och min cykel klarade av. Jag fick bära drygt hälften av sträckan och 75% av tiden jag var där. Visst fanns det absolut fina partier och jag droppade mitt hittills högsta dropp (ca 50cm) så några guldkorn fanns det, men ack så mycket med klappersten, sprickor och dropp till dåliga landningar. Att jag under tiden på rotsidan dessutom började få slut på vatten (1,75liter) och att energinivåerna började vara riktigt låga bidrog väl inte heller till att höja upplevelsen. Dock så var utsikten mot havet väldigt vacker.
När jag väl hade tagit mig igenom rotsidan så kom jag fram till barsta och restaurang sk! Mums vad gott det var med en halloumiburgare och alkoholfriöl! Att de dessutom råkade ha en iphoneladdare att låna ut gjorde inte saken sämre.
Efter en god och välbehövlig middag fortsatte jag längs leden mot nässviken. Jag hade blivit rekommenderad av ett par andra cyklister att följa en stig längs havet och inte följa leden som gick över ett berg, men jag var inte så sugen på att följa kusten efter att ha burit cykeln genom halva rotsidan så jag provade ändå att cykla över berget och det var nog bland det bästa stigcyklingen på dagen skulle jag säga. Uppför följde leden en fyrhjulings väg som bara bitvis var lite för brant för vad mina ben orkade med just då. Väl uppe övergick leden till fin singeltrack med bara några lite för tekniska partier men det mesta var cykelbanor för mig. Utför däremot var det bitvis riktigt tekniskt med inte stökigt. Brant och slingrigt, inget som gick att släppa på utför men ändå väldigt rolig cykling. Rekommenderas verkligen. Väl nere från berget vek jag av från leden och cyklade tillbaka till bilen via asfaltsvägar och lite grus förbi björnås.
Branta och slingriga utförskörningen efter barsta.
Allt som allt en bra tur, men ska jag cykla där igen ska jag försöka komma ut tidigare på dagen, ha med lite mer energi och gärna sällskap. Kanske blir det att köra några andra etapper nästa sommar.
Från campingplatsen, omnebadet.
På väg upp på ringkallen
Utförskörningen med utsikt!
Efter ringkallen fortsatte jag längs leden som nu gick längs grus-, asfalts- och sandvägar fram till fjällsvikshamn för att där övergå i stig och klipphällar genom rotsidans naturreservat.
Rotsidan... ett område jag hade läst och hört gått om och som jag såg fram emot att cykla. Men vilken besvikelse det blev för min del. Alldeles för tekniskt krävande för vad jag och min cykel klarade av. Jag fick bära drygt hälften av sträckan och 75% av tiden jag var där. Visst fanns det absolut fina partier och jag droppade mitt hittills högsta dropp (ca 50cm) så några guldkorn fanns det, men ack så mycket med klappersten, sprickor och dropp till dåliga landningar. Att jag under tiden på rotsidan dessutom började få slut på vatten (1,75liter) och att energinivåerna började vara riktigt låga bidrog väl inte heller till att höja upplevelsen. Dock så var utsikten mot havet väldigt vacker.
När jag väl hade tagit mig igenom rotsidan så kom jag fram till barsta och restaurang sk! Mums vad gott det var med en halloumiburgare och alkoholfriöl! Att de dessutom råkade ha en iphoneladdare att låna ut gjorde inte saken sämre.
Efter en god och välbehövlig middag fortsatte jag längs leden mot nässviken. Jag hade blivit rekommenderad av ett par andra cyklister att följa en stig längs havet och inte följa leden som gick över ett berg, men jag var inte så sugen på att följa kusten efter att ha burit cykeln genom halva rotsidan så jag provade ändå att cykla över berget och det var nog bland det bästa stigcyklingen på dagen skulle jag säga. Uppför följde leden en fyrhjulings väg som bara bitvis var lite för brant för vad mina ben orkade med just då. Väl uppe övergick leden till fin singeltrack med bara några lite för tekniska partier men det mesta var cykelbanor för mig. Utför däremot var det bitvis riktigt tekniskt med inte stökigt. Brant och slingrigt, inget som gick att släppa på utför men ändå väldigt rolig cykling. Rekommenderas verkligen. Väl nere från berget vek jag av från leden och cyklade tillbaka till bilen via asfaltsvägar och lite grus förbi björnås.
Branta och slingriga utförskörningen efter barsta.
Allt som allt en bra tur, men ska jag cykla där igen ska jag försöka komma ut tidigare på dagen, ha med lite mer energi och gärna sällskap. Kanske blir det att köra några andra etapper nästa sommar.
Från campingplatsen, omnebadet.
