Ännu en GPS-pryl har varit på besök i testlabbet. Denna gång har vi varit ute och snurrat med FRWD F500, en GPS-baserad datalogger med analysverktyg för träning och tävling.
Text och foto: Anders Jansson (aj@happymtb.org)
FRWD är en finsk uppfinning och framtagen för idrottare som vill hålla koll på sin kropp under idrottsutövning och kunna analysera i efterhand varför det gick bra eller dåligt.
FRWD innehåller mottagare för GPS och puls, en barometer och en termometer. Genom GPS-mottagaren erhålls en XYZ-position som används för bestämma hastighet, riktning och absolut höjd. Barometern ger relativ höjddata och puls lagras från användarens pulsband.
Komma igång
Själva loggern är en ganska intetsägande grå apparat utrustad med endast en enda knapp och två lysdioder. Det finns ingen display eller andra flashiga finesser.
Den ensamma knappen sköter på/av, start/stopp och mellantid. Alla övriga inställningar görs via dator med den medföljande programvaran och skickas sedan över till loggern via Bluetooth.
Den mest primära inställningen av loggern är hur ofta den ska logga en position. Det går att välja intervall mellan 1-6 sekunder och detta avgör även hur lång tid som kan lagras. 1s intervall ger 2,5h loggning och 6s ger 18h. Övriga loggerinställningar gäller ljud- och ljuskvittenser för olika händelser exempelvis när övre pulsgräns överskrids.
Inställningen för träningsfunktionerna är lite mer omfattande. Som med alla apparater innehållandes pulsfunktion anges personliga data och fysikaliska parametrar som exempelvis längd, vikt, min/max-puls, pulsgränser och värden för aerob/anaerob-gräns. Vilken typ av aktivitet och intensitet som ska utföras anges också. Dessa data ligger sedan till grund för analysverktyget. FRWD är kompatibel med pulsband från exempelvis Polar och Suunto.
Utöva aktivitet
Loggern monteras på kroppen med hjälp av den medföljande armhållaren. Trots att vikten inte är mer än 195g (logger 145g, armband 50g) så måste armhållaren spännas rätt hårt för att inte hasa ner när det skakar under cykling. Känslan av uppumpad blodtrycksmanschett är inte långt borta och armmontaget kan upplevas obekvämt.
Vi föredrog att i de flesta fall skippa armhållaren och istället montera loggern på ryggen, antingen på Camelbaken eller upp ur ryggfickan. Där sitter den ur vägen och har bra sikt till satelliterna, något som krävs för att loggern ska fungera. Apparaten är vattenskyddad men inte vattentät och bör inte utsättas för ihållande regn.
Ett tryck på knappen startar loggern och sökandet efter satelliter och pulsband startar. Signalen från pulsbandet hittas relativt snabbt. Hur snabbt den får satellitkontakt beror mycket på i vilken terräng den befinner sig. I öppen terräng erhålls satellitkontakt efter ca 1-2 min. Bland hög bebyggelse eller tät skog kan det dock vara lite svårare och det kan ta rejäl tid innan loggern ger kvittenssignal på upprättad kontakt. I värsta fall får man söka sig till en öppnare plats för att få kontakt. För kontakt krävs för att tidtagningen ska kunna starta.
Nästa tryck på knappen startar tidtagningen och loggningen. Med ett klassiskt pip-pip-piiiiip ljud är det bara sätta igång att trampa. Loggern sköter sig nu helt automatiskt och behöver ingen tillsyn förrän målet nås.
Vill man så går det att spara ner mellantider eller markera intressanta platser och detta görs med ett kort tryck på knappen. Antalet mellantider som kan lagras är obegränsat.
Tappar loggern satellitkontakten ger den ifrån sig ett svagt pipande, något som kan inträffa i tätare terräng, i tunnlar eller under broar. Är funktionen för ljudsignal aktiverad hörs även pip när inställd pulsgräns överskrids.
Vid målgång stoppas tidtagningen med ett litet längre tryck på knappen och hålls knappen inne stängs apparaten av.
Analysera
Efter utförd prestation laddas den loggade informationen via Bluetooth till dator. En överföring tar mellan 1-2 min beroende på hur stor mängd data som loggats.
Programmet som medföljer har tre avdelningar, uppspelning, analys och race.
I uppspelningsläget visas den lagrade sträckan och höjdkurvan upp grafiskt.
Ett tryck på play startar den virtuella åkturen och det går att "åka med" i antingen 2-D eller 3-D. En markör följer kurvan och samtidigt visas hastighet, puls, lutning och höjd på analoga mätare. Med reglage går det att vrida och zooma bilden. För den som inte vill se allt i realtid går det att snabbspola upp till 300x samt flytta markören manuellt.
I analysläget visas alla parametrar mer ingående.
Max/min värden, medelvärden och totalvärden av hastighet, puls, höjd mm. Det går att erhålla en mängd stapeldiagram som visar mätvärdena enskilt eller i relation till varandra. Det går valfritt att kombinera mätvärdena och få fram exempelvis höjdprofilen med pulsgränserna som olikfärgade avsnitt eller puls kontra hastighet.
I raceläget går det att jämföra värden med andra medtävlare eller med sig själv om man åkt samma sträcka tidigare. Upp till fem tävlande kan visas samtidigt och med olikfärgade markörer går det att grafiskt följa framfarten längs sträckan. Här går det även att lägga ihop flera olika separata rutter och få allt samlat i en vy.
Programmet innehåller dessutom en kalenderfunktion som fungerar som träningskalender. Typ av aktivitet, tid, distans etc. redovisas i staplar och summeras på veckobasis.
Kartfunktionen
Programmet har en inbyggd kartfunktion så att sträckan i 2-D kan återges med karta som bakgrund.
De kartor som importeras ska vara som bilder i formaten jpg, gif eller png. Detta gör att det går att använda i stort sett vilket kartmaterial som helst exempelvis Terrängkartan från länsstyrelsen, orienterarkartor eller Hitta/Eniros kartor. För att rutten ska visas rätt på kartbilden görs en kalibrering där två punkter på kartan passas in med två punkter på GPS-spåret. Den virtuella åkturen går även att göra med kartan som bakgrund.
Genom att bilder används som kartor så finns det ingen intelligent funktion som mappar GPS-spåret till vägen eller stigen och spåret kan ibland ligga en bit ifrån där man verkligen cyklat. Dock beror spårets läge i förhållande till kartan mycket på hur noga kalibreringen gjorts.
Även inspelningsintervallet avgör hur bra spåret följer kartan och med långt intervall så kan GPS-spåret bli hackigt. Går det sakta är skillnaderna inte så stora men i 40km/h med 6 sek intervall så loggas bara var 60e meter vilket kan innebära att tvära kurvor kan bli avkapade.
Vi testade en 1,5 km slinga med två olika intervall, 1 sek (gult spår) resp. 6 sek (blått spår). Att kurvor kapats visade sig genom att spåret med längre inspelningsintervall (6 sek) blev ca 25 m kortare.
Rutterna som FRWD skapar kan även användas i Google Earth. Programmet gör en kml fil som exporteras till Google Earth. För mer avancerade kartövningar så kan FRWD generera GPS-informationen som en textfil som i sin tur kan konverteras vidare och öppnas i externa kartprogram t ex Fugawi.
Teknisk prestanda
Enligt FRWD så ska loggern vara mer noggrann än andra GPS-mottagare på marknaden tack vare att analysprogrammet använder sig av matematiska algoritmer vid återgivning av spårdata. Hur det verkligen är med detta är svårt att säga men vi kan konstatera att noggrannheten i de flesta situationer är jämförbar med vad GPS-systemet ger i normalfallet. Ett utsnitt från Google Earth ger ett exempel på noggrannheten. Sträckan på bilden cyklades två gånger åt väster och två gånger åt öster. 
Mottagningen är i de flesta fall bra. Loggern ger ifrån sig en ljudsignal när den inte får satellitkontakt och i tät skog så piper det ganska ofta, likadant i stadsmiljö med höga byggnader. I analysprogrammet går det att se de punkter där loggern inte haft kontakt genom att de anges med en avvikande färg.
Mobil navigering
FRWD loggern fungerar även som en fristående Bluetooth GPS och kan användas för navigering tillsammans med mobiltelefoner och handdatorer som stödjer denna funktion.
Med mobiltelefoner som stödjer Symbian S60 går det att med FRWDs program Mobile Player ta del av samtliga data som loggas i realtid. 
Programmet återger mätvärdena grafiskt med kurvor för exempelvis puls, höjd, hastighet och sträcka. Även koordinater för latitud och longitud samt en kompass kan visas. En enklare version av analysprogrammet ingår och möjliggör analys i efterhand utan behov av dator.
Utvärdering
Vi har använt loggern under en säsong och den har fungerat mycket bra den tid vi haft den. Den är väldigt lätt att använda och tröskeln för att den ska få följa med ut är väldigt liten. Att ladda över data efter varje tur är inget större besvär. Den kräver dock tillgång till dator så att den kan tömmas varje dag vid exempelvis etapplopp.
Förutom att den åkt med kors och tvärs på vägarna och stigarna runt Södertörn så testade vi den under Transalp Challenge 2006. Monterad bak på Camelbaken fick den åka med i åtta dagar över alperna. 
Det enkla handhavandet gjorde den inte till något extra besvär. Vi tryckte igång den vid starten på morgonen och stängde av den vid målgången på eftermiddagen. I övrigt så rörde vi den inte under hela dagen.
Batteritiden anges till ca 14h och krävde därmed laddning varje dag. Då vi var osäkra på laddmöjligheterna använde vi vanliga alkaliska batterier som vi ersatte med nya fräscha efter varje etapp. Loggern var inställd i 3 sek läget vilket räckte alla dagar utom en, den vi satt över nio timmar i sadeln.
Det var intressant och roligt att varje kväll se på skärmen hur fort vi cyklat och hur branta backar vi bemästrat. Någon vidare analys av ansträngning gjorde vi inte utan noterade bara vilken medel- och max-puls vi haft under etappen. Senare vid hemkomst så laddade vi över alla etapperna till Google Earth och studerade i 3-D vår väg över alperna. Men trots att Transalp var vårt livs äventyr så har vi inte gått tillbaka och tittat på analyserna mer än när vi laddade in dem.
Det är förvisso roligt att kunna se på en karta i efterhand var vi cyklat, men genom att vi inte använt analysverktygen full ut, gör att vi är lite kluvna när det gäller FRWD. Något som förstärks av att det känns lite konstigt att ha en GPS med sig men inte ha en aning om var man är eller vart man ska. Nu blev vi tvungna att använda en Polar pulsmätare för att över huvud taget kunna se vilken puls vi hade. Nyare FRWD modeller har förvisso en armbandsklocka som anger fart, tid, höjd, puls osv. vilket eliminerar behovet av en extern pulsklocka men inte heller där går det att se var man befinner sig.
Sammanfattning
FRWD fungerar tekniskt mycket bra och analysprogrammet är överskådligt och väldigt lättanvänt. För den som använder en avancerad pulsmätare fullt ut för analys idag men samtidigt vill kunna se var han/hon cyklat kan FRWD vara en bra lösning. Men för den som vill kunna följa sin cykeltur i realtid eller i efterhand och som inte bryr sig om hur det står till med kroppen under tiden finns det både roligare GPS-produkter och enklare loggar.
Den här tekniska prylen går därför inte in under avdelningen för roliga leksaker man kan ha på cykeln utan detta är en apparat för seriös träning eller tävling. Se den som en avancerad pulsmätare med ett kraftigt analysverktyg, där det dessutom går att se geografiskt var man cyklat.
Kommentera och diskutera artikeln
