Testet går vidare. Nexus har nu fått känna på skogen, grusvägar och lera.
Text: Anders Jansson (aj@happymtb.org) Foto: Anders Jansson och Peter Jansson
Testplattformen för Nexus är en Cannondale F600. Cykeln är några år gammal och hade ursprungligen 27 växlar. Tiden direkt innan Nexus har den gått som singlespeed. Framgaffeln är en Fatty Ultra DL med 80mm fjädringsväg. För skogscykling används Schwalbe Fat Albert och för snabbare cykling Michelin XCR Dry.
Växlingsförfarande
Ett traditionellt utanpåliggande växlingssystem byter växel genom att kedjan förflyttas med en växelarm till ett större eller mindre drev. Det krävs att kedjan är i rörelse för att kunna klättra upp eller ner på dreven. En rörelse som åstadkommes genom att trampa.
I Nexus arbetar ett system av planetväxlar och dessa går att påverka utan krav på rörelse. Med Nexus går det således att byta växel stillastående eller rullande utan att trampa. Det går även att växla under normal trampning.
Nexus har vridreglage för att sköta växlingen. Reglaget är enkelt att manövrera och växlarna går i lätt och distinkt. En kort handledsknyck upp eller ner och växeln sitter. Det lilla motstånd som finns vid vridning är tillräckligt för att växeln ska hålla sitt läge och inte ska ändras vid ofrivillig handrörelse. Att växla från ena ändläget till det andra går blixtsnabbt att utföra i en enda vridrörelse med handleden.
Att kunna växla utan att trampa upplevs som en stor fördel. Efter exempelvis en klättring på lätt växel går det att lägga i en tyngre växel rullandes nedför och därefter gå direkt på utan att det krävs några pedalvarv med onormalt hög kadens för att få den tyngre växeln i läge.
Vid ett stopp i en riktigt brant uppförsbacke är det praktiskt att stillastående kunna växla till en lättare växel. Med traditionella växlar krävs att bakhjulet lyfts upp och vevas runt för att den lättare växeln ska gå i. Med Nexus är det bara att vrida till önskad växel och sedan fortsätta. Det är ingen som helst fördröjning innan växeln kan användas.
Att växla under kraftig belastning fungerar sämre. Växelreglaget går förvisso att vrida till önskad växel men navet växlar inte förrän trycket på pedalerna minskar. Växling till tyngre växel dvs. när växelwiren spänns kräver inte lika stor minskning av pedalkraften som växling till lättare växel kräver.
Att behöva lyfta av vid växling är irriterande. Det gör att flytet i cyklingen blir lidande genom att trampandet måste avbrytas under någon sekund för att växeln ska hoppa i rätt läge. Ett felaktigt växelval i en uppförsbacke blir också problem. Att tvingas lyfta av för att växla till en lättare växel gör att drivet och farten försvinner. Om än bara för ett ögonblick kan det ändå vara tillräckligt för att leda till ett stopp.
Skogscykling
Navet har testats i vanlig svensk skogsterräng av Hellas-typ dvs. relativt platt stiglandskap som bitvis är stökigt och har några få branta upp- och nedförsbackar. Vår typ av cykling kan sägas vara ganska lugn men med driv och alltid med två hjul i marken.
Omfånget på 307% känns fullt tillräckligt i skogen. Med 32T framklinga och 20T bakdrev finns det utväxling för de flesta situationer. Med ettans växel, motsvarar ca 32-38T, går det att trampa upp för de flesta backar. Med åttans växel, motsvarar ca 32-12T, går det att hålla bra fart på transportsträckor utan att benen behöver gå som trumpinnar. I normal relativt platt skogsterräng användes för det mesta växel fyra till sex när vi trampade runt.
Det har inte varit något problem med att ta i ordentligt med navet. Vi har brytit ordentligt på samtliga växlar i rejält branta uppförsbackar utan att navet har protesterat.
Testcykeln har tidigare gått som singlespeed och med Nexus upplevs hel del likheter. Nexus har ett rent och enkelt utseende. Navet går tyst och det är inget slamrande från kedjan i stökig terräng. Det finns ingen lång bakväxelarm som kan böjas vid markkontakt eller plocka upp grenar från marken och orsaka haverier.
De få ingreppspunkterna (POE) sägs av många vara den största nackdelen med Nexus i skogsterräng. Och visst, består cyklingen av mycket stillastående balansering eller långsamt trixade med många omtag är Nexus vida ingreppsvinkel en stor nackdel. Navet känns initialt dött och det tar en stund innan pedalrörelsen resulterar i en framdrivande kraft. Men så länge cyklingen utförs med driv på pedalerna är det väldigt liten skillnad jämfört med ett traditionellt växelsystem.
Den ökade systemvikten reflekterade vi över huvud taget inte över när vi trampade runt i skogen. Genom att vi för det mesta har två hjul i marken kände vi inte heller av den ändrade viktfördelningen som Nexusnavet i bakhjulet innebär. Det är först när cykeln bärs över ett hinder som det uppdagas att bakdelen har blivit något tyngre.
Långlopp
För att testa hur Nexus fungerar vid lite högre tempo gav vi oss ut och körde långloppsbanan Lida-loop. Banan i södra Stockholmsområdet består av mestadels kuperade grusvägar med några kortare bitar av enklare skogsstigar.
För platt långloppsterräng är utväxlingen med 32T fram och 20T bak lite i lättaste laget. De lättare växlarna nyttjades bara i början när vi ouppvärmda tog oss upp för startbacken i Lida. Därefter användes växel sju och åtta mest. Under flertalet tillfällen trampade vi ut den högsta växeln och försökte förgäves vrida växelreglaget till en ännu högre växel för att få ner kadensen.
Den sämre verkningsgraden jämfört med utanpåliggande växlar upplevdes inte som ett problem och var inget vi åkte och tänkte på. När det kändes trögt berodde det nog snarare på sugande underlag, uppförsbacke eller avsaknad av draghjälp framför.
Det som istället fångade vår uppmärksamhet var återigen problemet med att växla under belastning. Att behöva lyfta av och vänta på växling stör mycket av rytmen och tar effektivt ner den fart som byggts upp, speciellt om det sker i uppförsbackarna.
Punktering på bakhjulet bör undvikas på tävling. Jämfört med ett vanligt växelsystem med snabbkoppling tar Nexus längre tid att fixa. Det är en del fipplande med växelwiren som ska lossas och träs ur sitt fäste. Vid återmontering är det är ganska pyssligt att få alla brickor på rätt plats speciellt med tävlingspuls i kroppen. För muttrarna krävs det dessutom en stor och tung 15mm nyckel vilken kan vara besvärlig att släpa på.
Lercykling
Vår och höst kan bjuda på tidvis riktigt leriga stigar. För att se hur Nexus står emot och fungerar i lera testades navet under en rejält lerig långtur i skogen.
Jämfört med tidigare liknande långturer är skillnaden mycket stor. I situationer där vi av erfarenhet vet att traditionella växlar skulle upphört att fungera arbetar Nexus på oklanderligt. Trots att navet är inbäddat i lera går växlarna i utan minsta tvekan och det finns inga tendenser till spökväxlingar dvs. när byte av växel sker av sig själv. Det känns tryggt att det går att lägga ordentligt med kraft på pedalerna utan att vara orolig att det ska rappa till och släppa.
Den högre kedjespänningen gör att kedjan äter sig igenom leran in till dreven och ligger inte och rider ovanpå som hos en vanlig kassett. Rasslet och skrapet som uppstår med lerinbakad bakväxel och kassett existerar inte. Det enda som hörs är ett lätt knastrande från kedjan.
När bakhjulet tappar fäste i lervällingen med stopp som följd är funktionen att kunna växla stillastående mycket välkommen. I med lägre växel och långsamt går det så att tugga sig fram till fastare underlag.
Väl tillbaka ute på asfalten och transportsträckan rullar navet precis lika lätt som innan.
Hur navet, dess funktion och tätning klarar av upprepade lerbad får tiden utvisa. Men första intrycken av navets egenskaper vid lerig skogscykling övertygade stort och det gör nog inte bort sig under en ordentlig överlevnadstur som exempelvis Happys populära Witchride.
Summering
För att vara en komponent avsedd för asfalt och stadscykling presterar Nexus överraskande bra i skogen. Under den tid vi har cyklat med navet har det fungerat i alla situationer vi utsatt det för.
För oss och vår typ av skogscykling uppskattar vi Nexus egenskaper med enkelt handhavande, litet underhållsbehov och rent utseende. Att navet dessutom växlar problemfritt oavsett hur lerigt det än må vara är nog det vi värdesätter mest.
Nackdelarna med sämre verkningsgrad, den vida ingreppsvinkeln och att det inte går att växla under belastning stör inte så mycket under normal skogscykling. Dessa brister uppenbarar sig främst då tempot ökar.
Hur navet håller för påfrestningarna och lerbad i långa loppet får långtidstesten utvisa. Den invändiga statusen kommer vi att undersöka på då vi plockar ner navet för service.
I nästa del i artikelserien om växelnav kommer vi att testa Shimano Alfine.
