Minitest: Bikepackingväskor från Restrap

Datum:
25 augusti 2017 13:13

En trend som är hetare än gröt just nu är bikepacking, ett hipsterkorrekt och tres chic sätt att relansera fenomenet som våra föräldrar kallade för cykelsemester. Detta är alltså inte den mossiga pensionärsvarianten touring som är så populärt på kontinenten, detta är något helt annat. Och brittiska tillverkaren Restrap har väskorna för nästa utflykt.

Grunden i bikepacking, som med allt annat cykelelaterat, är såklart prylar. I detta fallet väskorna som i sitt utförande skiljer sig från touringcyklarnas sidomonterade panniers på framgaffel och pakethållare. Fokus för bikepackingväskor är mobilitet och stabilitet och att stuva sina grejer där de är minst i vägen. Det brittiska familjeföretaget Restrap syr alla väskor i egna lokaler utanför Leeds och samtliga väskor levereras med en liten lapp som hälsning från den som gjort jobbet. Känslan de förmedlar är att väskorna är rustika, rejäla och snygga, saker som ska brukas länge och åldras med värdighet.

Björn OlssonMycket plats för bra prylar.

Jag testade väskorna under en tredagarstur mellan Åre och Sälen, en tur du kan läsa mer om här. Packningen bestod av rejäla tresäsongsgrejer; dunsäck, fullängds liggunderlag, en vattenkokare, rymligt tvåpersons kupoltält (som av hög ålder börjat läcka) samt kläder och mat för några dagar. Knappast prylar som en dedikerad bike packer skulle välja, men det var prylar jag hade hemma och vet håller mig trygg(nåja) även på ett vresigt kalfjäll.

Att montera väskorna på cykeln är förhållandevis enkelt. Styrväskan består av en vattentät påse med rullöppningar åt båda hållen. Den uppges rymma 14 liter och i den förvarade jag en sovsäck, lite känslig elektronik och torra kläder. Rullsäcken fästs med två band i en rejäl hållare av förstärkt canvas, som i sin tur förankras i styret. Hållaren fungerar både för bockstyre och mountainbikes och är försedd med extra fixerande band för terrängcykling. Vid urpackning knäpps rullpåsen enkelt av medan hållaren får sitta kvar på cykeln under natten, ett smidigt och enkelt förfarande som gör det snabbt att packa cykeln igen på morgonen. Väskan skakade ordentligt och de kraftiga banden runt styret hade en tendens till att släppa i spänning efter ett tag. Med lite slit och pill gick de till slut att fixera, det tog några försök men när de till slut satt så satt de bra.

Björn OlssonSadelväskan, en rejäl pjäs med infästning lik en baseballhandske.

Under sadeln fanns nästa stora väska. En lösning som påminner om en djup baseballhandske fästs med band runt sadelstolpen och mellan sadelrälsen och håller en stor rullpåse på plats. Resultatet ser ut som nån form av jetmotor och sticker ut långt och högt bakom rumpan, och den fick mig flera gånger att ångra att jag fuskat med yogan. Att sparka benet över cykeln gjorde till slut så ont att jag hellre gick än att cykla om sträckan var för kort till nästa stopp. Men med mig väl på cykeln satt väskan ganska fint trots att den slet med tyngsta lasset. En liten pendelrörelse noterade jag dock och med tanke på den höga infästningen gav rörelsen ganska stort utslag i hela cykeln med en intressant balansproblematik som följd. Detta vande sig kroppen vid och höfterna såg snabbt till att kompensera för det märkliga svajet. De 14 liter väskan rymmer dedikerades till liggunderlag, kök och tältdukar. Rullpåsen har en öppning och tas enkelt loss från cykeln med ett snabblås medan baseballhansken sitter kvar under sadeln. Tyvärr lyckades jag riva sönder rullpåsen sista morgonen när jag våld-packade ett genomblött tält. Lösningen blev att vända rullöppningen mot sadeln, påsen satt lika bra på plats ändå. Ett tips till spekulanter är att inte packa med våld.

Björn OlssonFyra väskor i en detaljbild.

Väskan för framtriangeln fästs just under överröret och sitter väl på plats med många kardborrband. Fullånga öppningar på båda sidor möjliggör packning av långa men i övrigt oskrymmande prylar. I den väskan packade jag tältpinnar och bågar, torrmat, snacks och smågrejer.

Med två lustiga knoppar på styrväskan fästs en liten ”manbag” med plats för viktiga smågrejer. Jag valde att knöla ner första hjälpen-grejer, verktyg, tejp och lite snacks i väskan som med sin konstruktion är menad att vara lätt att ta med sig vid korta stopp. Alltså bör den vara given för plånboken egentligen, men en sådan hade jag inte med mig. Fästena med någon sorts magnetlösning kändes vid första anblick pilliga och föga förtroendeingivande, ändå satt väskan fint på plats trots skak och stök. Bara en gång trillade den av, i en riktigt skakig och brant stenbacke på fjället.

Björn OlssonRestrapväskorna sitter fint på cykeln.

Ovanför toppröret närmast styrstammen fäste jag en kilformad snacksväska som fick innehålla just det, och en plunta grappa. Väskan fästes runt överrör och under styrstammen, det hände några gånger att den halkade lite snett på fjället.

Sista väskan i systemet var en liten elektronikväska som jag fäste på höger sida av styrstammen på insidan av styret. Jag var helt säker på att den skulle vara i vägen men jag led inte av den alls, snarare tvärt om. I väskan låg en vattentät telefonhållare med knäppfäste för de regniga timmarna av turen, och vid uppehåll var telefonen alltid nära till hands för selfies och självförstärkande uppdateringar i sociala media.

Björn OlssonFinns det 4G finns det hopp.

All packning fick inte plats i väskorna. Pumpen fäste jag längs en av flaskhållarna, extraslangen endurotejpade jag på ramen och min turkiska handduk agerade halsduk när den inte låg nerpackad i anorakens magficka. I magfickan låg även kartan och ibland lite mat. Damaskerna fäste jag kring ramväskan när de inte användes, och kameran med selfiepinne lyckades jag kila fast under styret. Som jag tidigare nämnt var packningen knappast bikepackingkorrekt men väldigt instagramvänlig.

Finishen på väskorna upplever jag som tidigare nämnt väldigt bra och jag tycker de är på riktigt snygga, om sådana ord kan nyttjas på något som får en cykel att se raketdriven ut. Väskorna är helsvarta i grov nyloncanvas med påsydda logotyper i tjockt, präglat läder, och skulle rent utseendemässigt göra sig mer rättvisa på en livsstilscykel med fina stålrör än den kolfibercross jag behängde. Rullpåsarna är vanliga rullpåsar, de är inte hållbara men säkert inte heller så tunga, och har du påsar hemma sedan innan är chansen stor att de passar till Restraps lösningar. Samtliga dragkedjor har tydliga röd-orangea stroppar som gör de enkla att se och hantera även under färd.

Björn OlssonUt på tur, aldrig sur.

Nu är tre dagar ingen tid att utvärdera väskor såklart, men det jag tar med mig från turen är att jag gärna vill ut igen. Att trampa fram med sitt eget hem på cykeln ger en sällsam ro för själen och en känsla av kontroll över sin egen tid. I ett annat liv hade jag gärna gjort ett längre äventyr i samma stil och då spelar underlaget inte någon större roll.

Restrap priser:
Sadelväska inkl. drybag: 1129:-
Styrväska: 899:-
Ramväska: 699:-
Tech bag: 369:-
Top tube bag: 349:-
Väskorna i testet lånades ut av EttEttSex Bike Shop i Stockholm.

Packlista:
Kläder: Ull-linne (Icebreaker), långärmat ull-underställ(Mons Royale), tätvävd bomullsanorak med rymlig magficka (Amundsen), vadderade liners(Patagonia) samt linneknickers (Amundsen, går att vika upp till shorts), försvarets långa sockor samt vaxade bomullsdamasker(Amundsen), Spd-skor (Shimano).
Regnskydd: lätt regnponcho (tyvärr otät pga hög ålder.)
Leva och bo: rymligt 2-manna kupoltält The North Face Tadpole 23 dl (tyvärr otätt) Jetboil vattenkokare med 110g gas, Marmot Arete dunsäck(4°c) + sidenmixlakan, Thermarest Prolite Plus Regular liggunderlag, uppblåsbar kudde, havregryn, torkad frukt, några påsar frystorkat.
Övrigt: Cykelkeps, turkisk handduk, sportiga glasögon, ulltröja (användes aldrig) ett par vadarkalsonger, vattenflaska, GoPro på selfiepinne, extrabatterier, Iphone, extra batteripack, första förband, tandborste samt kräm, liten grappa-plunta, multiverktyg för cykel samt en multitång med kniv, massor av snacks och godis. En flaska symaskinsolja och några svenskremmar fick följa med från Ljungdalen.

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

emilh 2017-08-30

Porcelain Rocket har haft den lösningen ett tag.

cerro 2017-08-30

Skrivs om att de åker lite i sidled med "raketväskan". Har sett det med någon annan sådan väska med, kanske Apidura men osäker. Är det bara Specialized BurraBurra som kommer med en metallögla som man fäster i sadelstolpen så väskan är helt still när...

mmmrrrr 2017-08-30

Strövcykling?

JLarsson 2017-08-30

"Och då sa jag till honom på ren svenska; Go home" "Touring" är väl inte mer svenskt än "packing"

nieves 2017-08-29

Det såg ut att vara bättre när den var upprullad, remmen är väldigt ställbar. Det var på dagen när den var full som den lossnade eller behövdes rättas till som spännremmen inte riktigt gjorde sitt jobb. I mitt tycke borde det finnas en hälla på dry...

AndreasVH 2017-08-28

Tror att den t o m är 14 liter och då undrar jag en sak: Är det så att man måste packa fullt för att den ska funka bra? Går det att dra åt om den är halvfull?

nieves 2017-08-28

Varför inte lättouring? Begreppet finns ju i engelskan och används väl ofta när cykeln inte är helt belastad med packväskor typ sidoväskor bak, styrväska, framväskor (på lowrider) och toppväska (rack pack) uppe på pakethållaren. Kreditkortstouring f...

ceel 2017-08-28

Hipstercykelsemester.

nieves 2017-08-28

Den som kompisen körde med på LEL, kördes just så. Det var 12 liters (?) varianten som ofta remmen hade glidit åt sidan och en gång lossnade helt. I mina ögon tyckte jag det såg vanskligt ut i jämförelse med Apiduras bakväska. För övrigt står sig n...