Mjukstart första dagen? Inte troligt. Redan första dagen har vi värmt igenom benen ordentligt. En episk tur i värmen har avverkats på stigcykeln Fuel EX.
Text och foto: Anders Jansson (aj@happymtb.org) och Mikael Jonsson (micke@happymtb.org)
Dagen startade med en presentation av Treks mountainbikes för 2011. Vi fick en genomgång av stigcykeln Fuel EX, All Mountain-hojen Remedy samt Scratch Air och Scratch som företrädelsevis är tänkta för cykelparker. De mer tävlingsinriktade modellerna Top Fuel (XC) och Session (DH) kommer att presenteras senare under året i samarbete med racingteamet Trek World Racing. Tydligen är de modellerna ordentligt omarbetade men mer information än så har vi inte.
Det finns några saker man på Trek är extra upphetsade över inför 2011. ABP Convert som är en 142×12 mm bakaxel sitter på alla mountainbikes, inklusive stigcykeln Fuel EX. Trek hävdar att den signifikant ökar styvheten i bakänden. Vidare slår man mycket på trumman för sin OCLV Carbon Mountain, alltså extra slagtålig kolfiber speciellt för skogscyklar och den miljö de framförs i. Även att man samarbetat mycket nära med Fox för att tuna både gafflar och dämpare specifikt för cyklarna är man stolta över.
Resten av dagen har vi ägnat åt en i ordets alla bemärkelser episk tur på varsitt (med våra namn på ramarna inte desto mindre) exemplar av Fuel EX.
Fuel EX har 120 mm slag fram och bak och varianten vi kört är kolfibermodellen med extra allt, 9.9. Bland utrustningen kan nämnas full SRAM XX 2×10 och DT M1600-hjul. Hela ramen inklusive kedjestag och sadelstag är till 2011 i kolfiber och 100 gram lättare än föregångaren. Våra testexemplar vägde 10,5 kg i storlek 19,5″.
Turen i sig var någon form av alp-cross country med mycket klättring på asfalt och grusväg och enklare stig och grusväg utför. Framför allt pågående reparationer efter senaste tidens myckna regnande utgjorde spänningsmoment. Som en extra krydda fanns även legenden Gary Fisher med på turen. På 26 tums-hjul!
Att säga något insiktsfullt och ingående om cyklarnas uppförande är svårt efter bara en dag, en dag som dessutom knappt innehöll någon stigcykling av normalsvenskt snitt. Men cyklarna tog oss upp och ner för stora berg utan några konstigheter.
