Stigcyklisten som överlevde cancer

Datum:
12 januari 2021 17:41

Björn Wänström, 43 år, är stigcyklisten och brandmannen som överlevde cancer. Han vägrade ge upp och cyklade under behandlingen. Happyride har pratat med denna entusiastiska göteborgare. 

Björn Wänström köpte sin första cykel 2014 och fastnade direkt för cykling. I Göteborg hittade han fina stigar med bra lutning som gav honom samma känsla som skidåkning gjort på vintern. 

Fredrik Schenholm

Björn tar luft efter några kämpiga år med ändtarmscancer, strålning, cellgifter och rehabilitering.

Björn jobbade på räddningstjänsten som brandman och träning var en stor del av hans liv, både professionellt och på fritiden, och cyklingen kom att bli ett viktigt inslag.

”Jag träffade en barsk läkare som bokstavligen träffade rätt i krysset. Hon förklarade direkt att hon stött på en tumör som inte ser bra ut. Jag fick reda på det där och då, pang på bara.”

Två år efter att Björn Wänström investerat i sin första cykel kom beskedet som ingen vill ha efter att hans fru tvingat honom till läkaren där han fick lämna ett prov, som i sin tur ledde till rektoskopi och därefter bekräftad cancertumör. Ett tungt besked för Björn Wänström, som inte ens hunnit fylla 40 vid denna tidpunkt.
– Jag träffade en barsk läkare som bokstavligen träffade rätt i krysset. Hon förklarade direkt att hon stött på en tumör som inte ser bra ut. Jag fick reda på det där och då, pang på bara. Jag fattade nog inte riktigt när jag var där… vad det innebär och så. Sedan är jag en sådan person som försöker att inte grotta ned mig med tråkiga tankar, så jag tänkte att detta sopar vi över… det kan inte vara så farligt.

Fredrik Schenholm

Björn fastnade direkt för cykling, men år 2016 kom beskedet ingen vill ha.

Tyvärr var fallet inte riktigt så enkelt. Tre veckor efter beskedet började strålbehandlingen och ytterligare några veckor därefter även behandling med cellgifter, något som gav komplikationer.
– Jag hade väldigt ont, det kändes som om jag sket bowlingklot. Och cellgifterna gjorde att jag frös fruktansvärt. Ett glas vatten fick fingrarna att domna och när jag badade på sommaren frös jag ända in i benmärgen.

Fredrik Schenholm

Cancern vände upp och ned på Björn Wänströms liv.

I oktober 2016 slutade Björn med cellgifter och opererades. 30 centimeter av ändtarmen avlägsnades och en tumör som mäter 8 gånger 4 centimeter. Efter operationen följde tre smärtsamma veckor på sjukhus med inflammation och värk.
– Jag käkade morfin i tre veckor och när jag väl kom hem från sjukhuset sov jag i princip ingenting på två månader. Morfin- och smärtstillande medicinering fortsatte hemma. Jag hade så ont. Under den perioden gick jag ned 13 kilo i vikt också. Senare återupptogs behandlingen med cytostatika också för att få bort allt.

Fredrik Schenholm

Björn är en kämpe oavsett när om det gäller cancer eller riktigt brant cykling.

Läkarna korrigerade den smärtstillande medicinen vilket gav resultat. Smärtorna försvann men Björn fick fortfarande använda stomipåse till en början
– Det är inte jättekul att gå runt med en stomipåse på magen när man är 39 år. Jag hade den på mig i nio månader.

Fredrik Schenholm

Tack vare träning med andra cancerpatienter kom Björn tids nog ut i skogen igen.

Under tiden som cellgiftsbehandlingen pågick deltog Björn i ett program med studier kring träning och cancer, och fick därmed börja träna tillsammans med andra cancerpatienter. Detta kom att bli en viktigt del i kampen mot cancern och vägen tillbaka. Och som brandman var han i god fysisk form, men cellgifter är ingenting som ens He-Man kan ta utan att blir rejält sänkt:
– I gruppträningen/studien var målet att maxa maskinerna på sjukhusets gym, det gick inte alls i början. Man blir fruktansvärt sänkt av cytostatika (cellgifterna) och alla mediciner mot biverkningarna. Man orkar ingenting. Men med tydliga mål, stark vilja och grundfysik hade jag förutsättningar att lyckas till slut. Min grundfysik hjälpte till, men jag fick verkligen kämpa.

Hur peppar man sig psykiskt? Det måste var så lätt att ge upp och vara panikrädd för att dö? 
– Man känner sig så skör och rädd när man får en sån diagnos och kroppen tar mycket stryk av cellgifterna men det är så jävla viktigt att kämpa både fysiskt och psykiskt. Det är bra och helt nödvändigt att göra det man tycker om, i mitt fall komma ut i naturen och klättra eller cykla för att komma tillbaka till det liv man håller kärt. Det är ju inte självklart att man överlever, men man måste hoppas och kämpa.

Fredrik Schenholm

Som brandman var Björn i god fysisk form innan cancern vilket säkerligen underlättat rehabiliteringen.

Träningen triggade Björn och tids nog började han också cykla igen. Under våren 2017 var han tillbaka med hojen på stigarna och med stomipåse på magen. Något som inte alltid var helt problemfritt.
– Jag var ute i Kungsbacka och cyklade med två kompisar och vi hade åkt dit tillsammans med en av deras bil. Det regnade väldigt mycket, haha. Eftersom jag är som jag tänkte jag inte speciellt mycket varken på min sjukdom eller på påsen. Någon gång under turen har påsen lossnat, allt är blött av regnet. Påsen var trasig och gick inte att laga och vi skulle åka bil hem tillsammans. Inte så kul.

Fredrik Schenholm

Björn försökte köra på som vanligt, men allt var inte som vanligt.

Cyklingen var att döma långt ifrån problemfri, kondition var usel och Björn kände sig vek och svag. Men cykeln var trots allt väldigt viktigt och betydelsefull för rehabiliteringen, så väl fysiskt som psykiskt.
– Jag försökte köra på som vanligt, men det var inte som vanligt. Men när jag cyklade såg jag möjligheterna, frisk luft och skog, det hjälpte mig. Träning överlag har hjälpt mig mycket och jag är väldigt tacksam över att jag fick vara med i den studien där jag började träna tillsammans med andra med cancer.

Fredrik Schenholm

Björn såg möjligheterna och cyklingen i skogen var en viktig del i kampen mot cancern.

Trots att Björn Wänströms cancersjukdom gett komplikationer och varit riktigt jobbig så har han varit öppen med sin cancer, vilket hjälpt honom att hantera situationen.
– För mig har det varit lättare att vara öppen med min cancer. Jag har fått väldigt bra stöd från alla runt omkring mig. Det betyder väldigt mycket att ha vänner som stöttar och peppar, det stärker ens självförtroende.

Fredrik Schenholm

Nu är Björn friskförklarad och kan flyga fram som vanligt i skogen igen.

Idag är Björn Wänström friskförklarad men jobbar inte längre som brandman då rökdykningen kan ha varit en bidragande faktor till hans cancer. Han arbetar dock fortfarande kvar på räddningstjänsten, men nu inom larm och ledningsstöd.

Privat

Sonen Frans föddes 2015 ett år före Björn fick sin cancer.

När han ser tillbaka på sjukdomen så är han tacksam för alla som funnits vid hans sida:
– Vår son Frans föddes i juni 2015 ett år före cancerbeskedet, han lyste upp tillvaron mycket. Och jag kan inte nog tacka min fru Marie och mina vänner för det fantastiska stöd som de gav mig under hela min sjukdomsperiod. För att inte tala om vilken fantastisk sjukvård vi har. Och försäkringspengarna kom väl till pass, jag köpte en ny cykel för dom!

Fredrik Schenholm

Björn kirrade en sprillans ny Trek Remedy för försäkringspengarna, här på utflykt till Ramsvikslandet i Bohuslän 2020.

Fredrik Schenholm

Livet är skört & vackert. Vi cyklar alla längs en smal bergsrygg. Förträng det. Få ångest av det. Eller få energi av det. Eller en mix av alltihop. Björn på Island 2019.

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

oldboy 2021-01-16

Härligt med en artikel med ett happy slut. @Beans, jag förstår att det var en kämpar-insats som gjordes. Jag själv kämpar med min prostatacancer, och där metastaser i ryggen, bäcken o revben är den stora utmaningen. Tänkte återkomma framöver på...

Tant_Trek 2021-01-15

Fin artikel om något som händer fler än man tror, men kanske inte så många vill eller orkar berätta om. Härliga bilder också! Tack!

Beans 2021-01-14

Tack för responsen. Visste inte om nån ville läsa om hur min sjukdomstid var. Det kom tillbaka många minnen från den tiden i och med intervjun. Som tur är har jag lagt mycket av de dåliga minnena långt bak i nåt mörkt skrymsle i hjärnan. Jag håller ...

larsaw 2021-01-13

Mycket viktig och bra artikel, cancer är en SVÅR sjukdom och tar tid att bli frisk från(om möjligt), stigmat runt denna sjukdom är STOR och många människor vågar nog knappt snudda vid tanken att dom själva eller någon i deras närmsta bekantskap komme...

Wingqvist 2021-01-12

@Beans stort att du delar detta med oss Björn! Fina bilder som vanligt @Schenis

Bele 2021-01-12

Mycket glädjande. Jag hoppas att vi får läsa en artikel om Stuvarn med ett lika gott slut lite längre fram.

Fågelben 2021-01-12

Tack Björn och redaktionen för en fin artikel som berörde.

Oskar 2021-01-12

Magiskt.