Våra cykelkompisar – 7 älskade och hatade karaktärer

Datum:
06 april 2021 11:25

För många är cykling en väldigt social verksamhet, allt från att det står nära tresiffrigt antal tvåhjulsbeklädda hufvudstadsbor vid Hammarbybackens fot till när ett gäng skejtpotteprydda tonåringar hänger vid den lokala dirten. Dem vi har med oss när vi utövar vår hobby är en stor del av nöjet. Men visst går det att skönja en del mönster och arketyper av människor bland våra cykelkompisar. Låt oss skärskåda några av dem.

1. Ingenjören

Här snackar vi nörderi på högsta möjliga nivå. Den här killen, eller tjejen, har fler knappar, rattar och spakar på sin hoj än vad han tar pedaltag i minuten. Det senaste inom dämparteknik, bromsprestanda och utväxling, ja det hittar du här. Varje liten detalj behandlas med största möjliga respekt. Han/hon påstår sig känna milsvid skillnad på olika kullager i länkaget eller om det finns en mikroskopisk luftbubbla i gaffels dämparolja. Ingenjören kan vara lite tröttsam att cykla med ibland då det aaaaaalltid ska snackas om vilken jäkla skillnad det blev sen han/hon började köra med 1,5 psi mer i bakdäcket eller hur värdelös cykeln känns nu när kedjan inte är nyoljad. Men är man själv en ingenjör, ja då finns det nog ingen bättre cykelkompis. Är man lite lat är det också en bra kompis för speciellt fort, ja det går det inte.

2. Ursäktaren

“Näe, alltså jag sov dåligt så jag kör runt istället”, “jag har fortfarande sommardäcken på, det var därför jag inte kom upp för klättringen.” För Ursäktaren är det alltid någon detalj som gör att det inte riktigt går så bra som det skulle kunna göra just idag. Är det inte något personligt som dålig sömn, en alldeles för tung lunch eller kanske en gryende förkylning som spökar, ja då är det nåt fel på hojen. För lite luft, för mycket luft, för mjukt gummi, för hårt gummi, för lite midstroke support, för mycket, inte tillräckligt lätta växlar, inte tillräckligt tunga växlar. Styret är snett, det klickar från baknavet och så vidare och så vidare. Ursäktaren tenderar att aldrig utvecklas eller bli bättre eftersom det alltid finns nåt annat än de egna bristerna som stör cyklingen. Och i ärlighetens namn har vi nog alla varit Ursäktaren ett par gånger…..

3. Den ödmjuke

Att vara svinigt duktig och veta om det men ändå kunna ha tillräckligt självdistans för att inte bete sig som ett arsle, ja det är få förunnat. De flesta med den här personens cykelkunskaper är rätt odrägliga. Kanske är det därför den här cyklisten är så pass omtyckt att alla vill hänga med honom/henne. Även om man är en sopa i jämförelse känner man sig nästan lika duktig som den ödmjuke efter som han/hon är så bra på att lyfta sin omgivning till nya nivåer. Du har svårt att sluta prata om honom/henne med din sambo och det dröjer inte länge förrän hon/han börjar ifrågasätta din relation till den här människan. Kanske händer det redan när du glömt bort dina barns födelsedag men vet när den Ödmjukes mellannamn har namnsdag.

4. Skrotcyklisten

Det finns två varianter av den här cyklisten. Dels har vi den där människan som kan cykla på vad för hög av metallrör fästa vid två hjul som helst och ändå kör cirklar runt alla andra. En cykelkonstnär och en naturbgåvning som man misstänker har sålt sin morsa till någon ondskefull gudom för att vinna förmågan att bemästra allt på två hjul.

Den andra skrotcyklisten är den som alltid har strul med prylarna för att skötseln är så eftersatt att hälften av grejerna skulle tas ut på baksidan och begravas i ovigd jord om de lämnades in på service. Den förstämnde är rätt kul att hoja med för det är som att cykla med en cirkusartist. Den senare är kanske inte lika rolig. Det spelar ingen roll hur många gånger du ger tips om reor eller bra begagnatdealar, den här tjejen/killen vägrar, av princip inte av brist på budget, att förnya sin skrothög till något som fungerar en hel runda utan svordomar och hammarmeck.

5. Livskrisen

Åldern kommer ikapp eller kanske är det en långvarig relation som går och självdör. Oavsett är det här en människa som helt plötsligt får ett enormt behov av att göra något nytt, något ballt och gärna något lite farligt. Antingen för att fylla det där hålet i själen som årtionden av att bara leva ett vanligt svenssonliv har grävt, eller för att helt plötsligt finns det ingen annan att ta hänsyn till och tiden finns i överflöd. Det resulterar i mängder av inköp av nya prylar som kanske inte riktigt bemästras och den orimligt stora peppen slutar ofta i vurpor, haltande och när sommaren börjar bli höst kanske hojen säljs till förmån för ett klippkort på närmsta paddelhall. De få sommarmånaderna som du hojar med Livskrisaren är hon/han ändå en rätt kul bekantskap.

6. Våghalsen

Här har vi snubben/snubban som avslutar varannan runda med ett besök på akuten. Konsekvenstänket är så obefintligt att det blir som att titta på Jackass, eller valfritt instagramflöde med galna ryssar. Mellan de kroppsliga haverierna haglar rambrott, avslitna slangar och bakväxlar byts lika ofta som underkläder. De tillfällen då stjärnorna linjerar och både Våghalsens kropp och cykel är hela samtidigt är hon/han rolig att cykla med. Han/hon bidrar med god stämning på rundan, ingenting är omöjligt och allt ska provas även om det verkar riktigt puckat. Fördelen är att han/hon kan visa att något är görbart och det drar med sig flera att testa något som är lite utanför den egna komfortzonen. Nackdelen är att man måste planera varje runda så att det finns plats för ambulanshelikoptern att landa när, inte om, det går snett.

7. Fullsatsningen

Extremt detaljerade träningsscheman, mat som vägs och övervakas av dietist och antagligen även av läsare på blogg, följare på instagram, möjligen även TikTok (“Följ min resa mot”….jaja, ni fattar). Ja, det är vad som ligger till grund för Fullsatsningen. Han köper också en ny racehoj inför varje säsong och bygget är alltid lighter, stiffer, better än förra årets raket. Allt är väldigt noga planerat och fokusen är total. Men resultaten kommer liksom aldrig. Trots mätningar, analyser och syreupptagningstester blir flåset aldrig bättre och farten ökar aldrig. Fullsatsningen kan vara ett inslag i Livskrisen, men håller då sannolikt bara igång under en säsong, istället för att testa olika upplägg för träning och kost varje säsong.

Illustrationer av Brandon Gold som du följer under @brian_and_wayne på Instagram.

Ta del av Happyrides nyhetsbrev med spännande nyheter!

Nyhetsbrevet kan du när som helst avsluta.

Senaste kommentarer

JPL 2021-04-21

Jag saknar ”pretentiösen”. Den där som, även om tex shimano hade haft den bästa gruppen, så har han (ja, min erfarenhet är tydlig med att det är en han) vilket annat brand som helst, som är svårt att få tag på. Argumentet är byggt på ett hån mot exem...

Berk 2021-04-20

Även med cykelkompisar berör det på om cykelkompisar är duktiga eller dåliga.

1st2none 2021-04-20

Jag är väl en egen karaktär - Eremitcyklisten. Trampar runt i skogen ensam och inbillar sig att han är en stjärna

1st2none 2021-04-20

Ha ha, man kan ju fantisera om det. Nä, jag är väl inte helt toksämst kanske, men det hade varit kul att kunna lite av alla tricks folk sätter ute i skogen.

Manurhin2 2021-04-20

Du kanske är sjukt bra, svårt att veta utan cykelkompisar.

1st2none 2021-04-20

Jag har inga cykelkompisar......det kanske är därför jag är så sjukt dålig?

roskai 2021-04-16

Fantastiskt!

pennan 2021-04-14

jag saknar Underscore

MP3-Sthlm 2021-04-14

Handlar ju inte om man har rätt eller fel utan snarare att man inte slutar tjata om det. https://svenska.se/saol/?id=2541403&pz=7

Peter G 2021-04-10

Pallade in köpa hjul till hojen, endast däck. Tack ändå.