Då förra helgens tävlingar inte gick så bra så funderade jag länge på vad det kunde bero på, och till viss del så funderar jag än. Kanske är det lite som när fotbollsproffs drabbas av måltorka. Varför går inte bollen i mål? Och för mig, varför är jag inte snabbare?
Under tävlingarna i Falkenberg och Varberg 22-23/4 så kände jag mig lite sliten, kanske var det för nattjobbet, kanske hade jag tränat för hårt. Så till helgens tävlingar valde jag att vila mer för att undvika att vara sliten. Så här såg veckan ut:
Måndag: Vila.
Tisdag: Vila.
Onsdag: Dalaserie MTB
Torsdag: Förmiddag 3½ timme varav 1½ i skog. Eftermiddag träningstävling LVG
poänglopp 1 timme.
Fredag: Vila.
Lördag: Vila.
Söndag: Mjölbybiken, Sverigecup MTB
Måndag: Ränneslätt. Långlopp MTB.
Dalaseriepremiären kom jag alltså till med pigga ben. På uppvärmningen så kändes ovanan i skogen väldigt tydlig. Det kändes som om Oscar rullade ifrån mig på stigpartierna.. Tävlingen tog ungefär en halvtimme och innehöll 120 höjdmeter fördelat på 5 varv. Min maxpuls är ca: 200 och min tröskelpuls är runt 180. Under tävlingen så hade jag i puls, 179 i snitt, 190 i max. Körde med punktering på bakhjulet sista halv-varvet så jag tappade lite onödig tid där. Men jag varken hotade dom framför mig eller kände mig hotad utav någon bakom mig ändå.
Resultat:
1 – Lars Bleckur – IK Jarl – 28.47
2 – Oskar Ekstam – Falu CK – 28.51
3 – Henrik Öijer – Falu CK – 30.15
4 – Jens Westergren – Falu CK – 30.52
5 – Anders Haritz – Borlänge CK – 31.06
6 – Marcus Hylén – Falu CK – 33.46
7 – Tomas Strandberg – Borlänge CK 35.40
Foto: Thomas Rissveds
Foto: Henrik Öijer
En halvutbrytning bakom andra utbrytare resulterade i en tvåa och mina 7 poäng var spikade. Långt ifrån seger dock, för den tog Jonas Djurback hand om med 25 poäng. Pulsfakta: 163 i snitt, 192 i max.
På söndagen så åkte vi ner till Mjölby redan kl.7 på morgonen. Jag hade bestämt mig för att göra mitt bästa, och kriga om varenda poäng som jag kunde ta till Sverigecupen och Sverigerankingen. Jag langade vätska åt junioren Mattias Nilsson och spanade lite på banans svårare partier före loppet.
foto: Oscar Ekstam
Jag blev, precis som i fjol 21:a. Men denna gång utav 27 fullföljande mot
fjolårets 31. Snittpulsen var, för mig låga, 161.
Kvällen innan spenderade jag och några andra med pokerspel, och jag vann båda dom två turneringarna vi spelade. Ett gott tecken, och något som mitt sargade själförtroende verkligen behövde. Bland andra Mörksuggejaktens banchef och Kattegatt-tourens vinnare sattes på plats. Tävlingsdagen bjöd på strålande ösregn och 4-5 graders värme. Uppvärmningen skedde främst i bilen med musik och ett täcke runt mig.. Med 10 minuter kvar till start så slet jag mig ur bilen, satte på nummerlapp, smorde kedjan och pumpade däcken.
Starten gick, och jag tacklades lite i klungan på startloopen. ;-) Till min glädje så skaffade sig klubbkamraten Oscar Ekstam sig en lucka och tog spurtpriset efter några kilometer. När nästa skogsparti kom så delades tätklungan lite och jag kunde inte längre följa. Jag körde länge ensam, men i en slirig utförslöpa så lyckades jag ta in ett 20-tal sekunder och anslöt till en annan cyklist.
Vi höll ihop i ett par mil men jag blev av med honom i ett skogsparti med ett par-tre mil kvar. Strax därefter så lyckades jag ansluta till ett par andra, detta skedde efter ännu en chansartad utförskörning. Efter den branta åsen, ni som har kört vet vilken jag menar. Jag såg dom inte alls på väg upp. Men när vi kom ner på grusvägen så var jag ikapp. Att köra utför sitter då kvar i kroppen!
Jag fick ganska snart släppa kontakten med de två cyklisterna och åkte ensam de sista två milen till min 10:e plats. Sista milen hade jag ingen känsel i fingrarna p.g.a. kylan så jag växlade med handflatan för fingrarna gjorde inte riktigt som jag ville.
Direkt efter målgång så växlade jag några ord med Klubbkompisen Magnus Darvell, som skulle upp på pallen, innan jag cyklade till omklädningsrummet och gick in i duschen med alla kläderna på mig, inklusive hjälm och skor. Kämpade i alla fall genom hela loppet, snittpulsen var 157 men kylan hade nog sitt med i den låga pulsen.
Resultat:
1 – Max Öste Macdonald – Spårvägen CF – 3,01,04
2 – Magnus Darvell – Falu CK – 3,01,22
3 – Mikael Salomonsson – Spårvägen CF – 3,10,24
4 – Magnus Palmberg – OK Hammaren – 3,10,42
5 – Daniel Eriksson – TVCK – 3,11,26
6 – Ola Hellström – Almby IK – 3,11,28
7 – Mattias Lundqvist – Cyclesport.se – 3,12,00
8 – Johan Brengdahl – Gimonsnäs CK – 3,12,43
9 – Daniel Brengdahl – CK Hymer – 3,14,59
10 – Henrik Öijer – Falu CK – 3,18,39
Under denna vecka så lär jag ska få hem en del goa cykelprylar. Återkommer väl med rapport ang. mina cyklar och dom nya delarna.
På återhörande!