De osynliga snubbeltrådarna

Med bara några veckors mellanrum har tre cyklister runt om i landet cyklat omkull p.g.a kablar dragna över väg- och cykelbana. Samtliga cyklister ådrog sig rejäla sårskador, ett benbrott  och i två fall fick ambulans tillkallas. Den gemensamma nämnaren har varit att kablarna i stort sett inte varit utmärkta och därmed blivit osynliga snubbeltrådar för cyklisterna. 

Samtliga tre cyklister har alla haft liknande berättelser:

En Malmöcyklist hade varit ute på ett träningspass och var på väg hem. Cyklisten höll som mest 15-20 km/h, var fokuserad på trafiken på gatan och missar då kabelskyddet som ligger över vägen. Kabelskyddet låg dessutom diagonalt och cyklisten misstänker att det kan ha varit den stora orsaken till att cykeln tog tvärstopp. Hjulet hamnade snett när det träffade kabelskyddet och cyklisten flyger över cykeln. Cyklisten har svårt att minnas exakt hur fallet gick till men tros ha landat på huvud/axel. Hjälmen sprack och cyklisten fortsatte att glida en bit på asfalten och skrapade upp flera ställen på höger sida av kroppen. En boende på gatan hjälpte till att ringa efter ambulans. Trots att ambulanspersonalen bedömde att cyklisten inte behövde följa med till sjukhuset så konstaterades det att smällen varit mycket kraftig och cyklisten uppmanades att söka akut vård om allmäntillståndet skulle försämras. Kabeln tillhör Skanska men eftersom arbetet utfördes på en samfällighetsägd gata så kunde cyklisten inte får hjälp av Malmö stad i frågan.

Den andra cyklisten överraskades av ett 15 cm tjockt rör, placerat rätt över cykelbanan vid St: Hans backar i Lund (svart rör på svart asfalt i skuggan), ett kamouflerat hinder som fick cyklisten att krascha ner i asfalten med huvudet före. I detta fall var det även här tal om en entreprenör som lagt ut kabelskyddet. Något tillstånd och trafikanordningsplan för detta arbete hade inte lämnats in för godkännande hos tekniska förvaltningen i Lund. Med folk på cykelbanan så höll cyklisten en lugn takt men smällen blev rejäl ändå. Två kvinnor kom till undsättning och ambulans tillkallades. Väl på sjukhuset stod ett akutteam redo och cyklisten fick genomgå många och långa undersökningar före hemgång. Felanmälan gjordes till kommunen och dagen efter fanns två stora varningsskyltar plus röda plastkoner placerade på var sin sida om hindret. Förvaltningen har även påtalat för entreprenören, att trafikanordningsplaner och tillstånd ska sökas i förväg och följas för att undvika olyckor och andra händelser. En dialog mellan cyklist, kommun och försäkringsbolag är igång.

Den tredje cyklisten är ingen mindre än OS-medaljören Bernt Johansson som i lördags bröt nyckelbenet då han kraschade över en vattenledning som låg dragen över den allmänna vägen. Johnsson som höll ca 30 km/h vid olyckan flög precis som övriga två cyklister, över styret och hamnade med axeln före ner i marken. Byggföretaget som dragit ledningen över vägen visade sig sakna tillstånd hos Trafikverket men försvarar sig med att området märkts ut med koner. Torbjörn Forsell vid NTF Skaraborg anser dock inte att skyltningen räcker och tillstånd ska alltid sökas. Händelsen är nu polisanmäld.

PrivatEl-ledning

Utredning av singelolyckor

Tre liknande olyckor på ca tre veckor, hur kan det bli så? Under 2014 gjorde Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) en undersökning som fick namnet: Vägarbete på cykelvägar, kunskapssammanställning och problembeskrivning. Projektet finansierades av Trafikverket och genomfördes tillsammans med konsultfirman Koucky & Partner. Studien inleds med ett konstaterande att nio av tio cykelolyckor som inträffat i tätorten i samband med vägarbeten, orsakats främst av att cyklisten cyklat omkull på kablar, slangar, rör m.m. på cykelvägen. Vidare konstateras att det finns behov av bättre kunskap och medvetenhet om hur cyklister ska hanteras vid vägarbeten.

I undersökningen går det vidare att läsa att Trafik- och gatukontoren ser vikten av att hitta arbetssätt för att tillgodose cyklisters behov av säkra och framkomliga vägar även i byggskeden. Men att den stora frågeställningen blir hur detta görs på bästa sätt. Hos byggentreprenörerna ser inställningen däremot något annorlunda ut då frågeställningen snarare handlat om vilken prioritet frågan har jämfört med alla andra krav i samband med vägarbetet. VTI drar slutsatsen att de riktlinjer som finns i dagsläget tycks vara otillräckliga genom att de i svepande ordalag och med otydliga formuleringar inte i tillräcklig omfattning beaktar cyklisters förutsättningar och behov. Det saknas dessutom tydliga exempel på hur cyklisterna ska hanteras i praktiken.

De så kallade singelolyckorna har även en tendens att bli missvisande i statistiken då de allt som oftast bara benämns som att cyklisten ”ramlat omkull”. Men faktum är att cykelolyckor vid vägarbeten kan orsaka både allvarliga skador och till och med dödsfall inträffar. I olycksdatabasen Strada (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition) registreras inte alla cykelolyckor, särskilt inte de lindriga, därför är det svårt att få en uppfattning om hur stort säkerhetsproblem vägarbeten verkligen utgör för cyklister. I en mätning mellan 2007-2012 kunde VTI med hjälp av Strada, identifierat 288 cykelolyckor som kunde relateras till vägarbeten. Majoriteten, 90 procent av olyckorna hade inträffat i tätort och de vanligaste orsakerna var att cyklisten cyklat omkull på bland annat kablar, slangar och rör dragna över cykelvägen. Även andra faktorer som löst grus, stenar eller smuts från vägarbetet, höga och/eller omarkerade kanter, större gropar, hål, diken eller andra ojämnheter nämndes som orsaker.

Avsaknad av anpassade riktlinjer trots tillstånd

I riktlinjerna som väl presenteras hanteras vanligtvis cyklisterna gemensamt med fotgängare i en kategori ”oskyddade trafikanter” och det är enligt VTI, ett alltför ensidigt fokus på säkerhetsaspekterna medan framkomlighet och komfort knappt inryms. Riktlinjerna tar inte heller hänsyn till cykeltrafikens omfattning och typen av infrastruktur (enkelriktad eller dubbelriktad cykelbana), vilket skulle behövas eftersom det bland annat påverkar hur stora ytor som behövs vid avspärrning. Det finns också ett behov av att anpassa utmärknings- och avspärrningsmaterial för användning på cykelvägar, både för en ökad förståelse och för att minska olycksrisken.

En del kommuner har tagit fram egna skrivelser och åtgärdsprogram, andra använder sig av SKL:s handbok (Sveriges kommuner och landsting) Arbete på väg eller GCM-handboken (utgiven av Trafikverket tillsammans med SKL). Men oavsett underlag så tycks informationen inte nå de enskilda entreprenörerna när tillstånd ges. Vi ställde frågan till en av kommunerna där en av de nämnda olyckor inträffat, om det från kommunens sida fanns anvisningar eller några riktlinjer för entreprenörer hur ledningar ska dras eller om detta helt och håller faller på entreprenörerna själva att lösa på plats efter rådande omständigheter? Svaret vi fick var att det inte finns några tydliga riktlinjer utan ansvaret läggs i stort sett helt och hållet på entreprenören. Diskussioner ska dock ha varit uppe vid flera tillfällen i den grupp inom kommunen som ger tillstånd för vägarbete på kommunal mark men har inte lett till några konkreta åtgärder. Även bland tjänstemännen tycks uppfattningarna gå isär, den trafikplanerare vi pratar med anser dock att det vore bäst om ledningar över cykelbana drogs i luften och att kabelskydd läggs på allmän väg en att skydden ska vara möjliga att cykla över. Om kommunerna inte ens är överens internt om vilka krav som ska ställas på entreprenörerna, blir det närmast en omöjlighet att förbättra förutsättningarna för cyklisterna vid vägarbete.

PrivatEl-ledning

Ansvarsfördelningen 

Vem som bär ansvaret när ordentliga riktlinjer saknas, blir därmed också svårt att utröna. I princip måste varje enskild olycka utredas var för sig och det är inte säkert att ens en utredning kan ge klara besked. Som vi kan läsa i VTI´s undersökning så använder sig kommunerna av olika underlag när det kommer till hur vägarbeten på bästa sätt ska utföras på kommunal mark. Men vi kan också se i praktiken att entreprenörerna i stor utsträckning själv avgör hur exempelvis kablar och rör ska dras över vägbanan. Om då prioriteringsfrågan dessutom skiljer sig åt mellan kommun och entreprenör gällande säker cykelväg under vägarbete, blir riktlinjer ännu viktigare. VTI efterlyser bättre utbildning och dialog med entreprenörerna. Men öppnar även upp för att det kan vara nödvändigt att använda viten som extra påtryckning. Idag är summan för vite i de flesta fall obetydlig i jämförelse med kostnaden för själva arbetet. Även kommunerna måste ta större ansvar som uppdragsgivare och inte minst ställa hårdare krav när tillstånd för vägarbete ges. Cyklister uppmanas också att anmäla brister de ser, som ett sätt att underlätta uppföljning och ge kunskap om omfattningen av problemen. En grundläggande förståelse krävs för att förbättra cyklisternas situation vid arbeten på och invid cykelvägar. Det är just denna avsaknad som idag genererar denna typ av olyckor.