[OT] Frågor rörande språket

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
[OT] Frågor rörande språket
Att ersätta ”de” och ”dem” med ”dom” har funnits på förslag i åtminstone 70 år, tillsammans med liknande förslag som att stava ”dig”, ”mig” och ”sig” som ”dej”, ”mej” och ”sej”. För den som kan sin svenska språkhistoria är detta dessutom ingenting nytt, svenskan har rört sig mot en harmoniering av tal- och skriftspråk sedan senmedeltiden och den yngre fornsvenska epoken, och troligen långt innan dess.

Att anpassa skriftspråket till talspråket har vidare varit ett uttalat mål för bland andra Olof von Dahlin och hans tidskrift ”Then Swänska Argus” under 1730-talet. Dahlin menade att detta skulle renodla svenskan och rensa ut ”utländska” element ur språket.

Jag ber att få påminna om att svenskan i allt väsentligt saknade stavningsregler fram till nationalismen och folkskolans införande 1842. Tidigare stavade man som det lät, eller på ett sätt som gjorde att det såg vackert ut.
Var står herrn själv i frågan?
 
[OT] Frågor rörande språket
”Intellektuell förflackning” ?
Ranelid sopar gatan med språkrådstanten i Aktuellt nu ?
 
[OT] Frågor rörande språket
Nja vet inte, språket är under ständig förändring och enligt ganska kunniga "experter" (i mitt fall en retorikprofessor) så är det den stora massan som styr vad i språket som blir "rätt" med tiden. (Fast vissa grejer, vetifan, man kan ju undra... ;p)
Birger Bergh, latinare och verksam vid Lunds Universitet, sa en gång en sak som fastnade: Ett lexikon är föråldrat redan den dag det ges ut.
 
[OT] Frågor rörande språket
jag stöder helhjärtat lasse fornarves förslag om att det är dags för en ny stavningsreform.

då skulle dom bli "dåm":
Stavningen av ”å”-ljudet är ett annat problem i den nuvarande stavningen. Mitt förslag är att å-ljudet alltid stavas med å, (”som” blir såm, ”sova” blir sååva), och att tecknet o reserveras för ”o”-ljud (t ex tom, skoog).

att läsa smakprovet är som att plötsligt kunna andas igen:
Xee-juudet (sje-juudet) boorde såm ala andra juud jiivetviis fåå en eegen bok-staav. En lemplig såådan kunde vaara ”x”, eftersåm dena beteknar xee-juud i många språåk å inte anvends til nåt vetigt i svenskan endåå. Teknet ståår ju föör en kåmbinaxoon aav ljuden ”k” å ”s”. Å vips sliper vi ala krångliga staavningar av ”sjee”-juudet, (de fins MINST xutån oolika såådana i svenskan!) sam-tiidigt såm vi kan skriiva t eks oordet taksi såm de lååter, presiis såm i nårskan!

Bok-staaven ”c” haar heler ingen vetig funkxoon i svenskan. Den kan ju i almen-heet eersetas av ”k” eler ”s”, så den kunde anvendas til c-juudet (tjee-juudet), såm t eks i italieenskan. Altså kunde vi staava cöök (”kök”), caata (”tjata”) å cääna (”tjäna”) me sama bok-staav!

Bok-staaven ”ä” anvends baara viid lång vokaal, eftersåm de kårta ”ää-et” å ”ee-et” samanfaler i dåm flesta svenska dialekter å staavas ömsåm me ”ä”, ömsåm me ”e” i nuulääget. Mit förslaag äär at teknet ”e” anvends föör dena kårta vokaal.

J-juudet boorde jiivetviis al-tiid staavas me ”j” eenbaart, dvs juudeenligt.

En kneepigare saak äär at hita et lempligt teken föör ”ng”-juudet. Uursprungligen vaar min tanke at den nyya staavningen skule kuna skriivas heelt å hålet meed den vaanliga svenska tekenupsetningen, men eftersåm de äär relatiivt enkelt at modifieera dena, men ääven föör at kånsekvent behåla juudeenligheeten, fööreslåår jaa i stelet at teknet ”ŋ”, såm kanxe många cener ijen fråån foneetisk skrift, fåår en plats påå tanjent-boordet, å ääven i alfa-beetet. De ååterfins åkså i andra språåks tekenupsetningar, t eks i en aav dåm saamiska. Et förslaag på huur et såådant tanjent-boord skule kuna see uut presenteeras i menyyn ”Ljudenlig stavning”.

I resten aav dena tekst anvender jaa som ni kan see deta nyya teken, nuu näär jaa beskriivit de!

I den juudeenliga staavniŋen försviner åkså ooliika tyyper aav ”histoorisk” staavniŋ. ”Skuld-skyldig” bliir skuld-xyldig. Åå-juudet staavas altid me å (eler åå). Desa oords slekt-skaap äär inte tilreklig an-leedniŋ föör at motiveera en juudstriidig staavniŋ, anseer jaa.

Desuutom troor jaa de voore lempligt at visa smååoord kunde staavas ooliika i betoonat resp. oobetoonat lääge, til eksempel vii/vi, meed/me, åk/å, altså at årtågrafiin anpasas efter situaxoonen. Men at uutarbeeta en praksis för deta toorde bli ”steeg tvåå”, ääven åm jaa, såm ni kanxe merkt, haar försöökt mej påå deta reedan i dena tekst.

Sen vil jaa vaara äärlig meed at visa probleem i den tradixonela staavniŋen kvaarståår ääven me ”min” staavniŋ. Svenska oord kan betoonas på ooliika set. I oordet ”anden”, (bestemd fårm aav oordet ”and”) liger betooniŋen eenbaart på första staavelsen (aksent 1), meedan oordet ”anden” (bestemd fårm aav oordet ”ande”) har unjefäär sama betooniŋ på bååda staavelserna (aksent 2). Mit förslaag äär at oord me aksent 2 skrivs med en apostrååf melan dåm betoonade staavelserna, altså ”an’den”.

Staavelser me låŋ (dubel-teknad) vokaal äär altid betoonade, å vii haar knapast svåårt me at betoona oorden ”vokaal” eler ”funkxoon” me tryk eenbaart på sista staavelsen. Probleemet up-ståår, då ääven den första staavelsen ska haa betooniŋ ÅM den äär kårt, (altså aksent 2), t eks i oord såm just ”up-ståår”, ”ine-sluuten”, ”fram-tiiden” åsv. En löösniŋ kan vaara at seta et bindestrek efter den kårta, betoonade staavelsen, såm jaa haar joort i dena tekst, eler möjligen ääven häär an’venda apostrååf, ”up’ståår”, ”ine’sluuten” åsv.

Ganska måŋga oord, åftast in’låånade fråån andra språåk betoonas på sista staavelsen, tråts at dena haar kårt vokaal. Föör at markeera uut-talet fööreslåår jaa at man seter diit en apoststrååf i sluutet aav oordet. Eksempel ”fårel’ ”(forell), ”peren’ ”(perenn) ”kolås’ ”(koloss) m fl.
 
[OT] Frågor rörande språket
[OT] Frågor rörande språket
jag stöder helhjärtat lasse fornarves förslag om att det är dags för en ny stavningsreform.

då skulle dom bli "dåm":


att läsa smakprovet är som att plötsligt kunna andas igen:

A Plan for the Improvement of English Spelling

For example, in Year 1 that useless letter "c" would be dropped to be replased either by "k" or "s," and likewise "x" would no longer be part of the alphabet. The only kase in which "c" would be retained would be the "ch" formation, which will be dealt with later. Year 2 might reform "w" spelling, so that "which" and "one" would take the same konsonant, wile Year 3 might well abolish "y" replasing it with "i" and Iear 4 might fiks the "g/j" anomali wonse and for all.

Jenerally, then, the improvement would kontinue iear bai iear with Iear 5 doing awai with useless double konsonants, and Iears 6-12 or so modifaiing vowlz and the rimeining voist and unvoist konsonants. Bai Iear 15 or sou, it wud fainali bi posibl tu meik ius ov thi ridandant letez "c," "y" and "x"--bai now jast a memori in the maindz ov ould doderez--tu riplais "ch," "sh," and "th" rispektivli.

Fainali, xen, aafte sam 20 iers ov orxogrefkl riform, wi wud hev a lojikl, kohirnt speling in ius xrewawt xe Ingliy-spiking werld.
 
[OT] Frågor rörande språket
Mer på samma tema:

Germanification' of the English language.
The European Commission has just announced an agreement whereby English will be the official language of the European Union rather than German, which was the other possibility. As part of the negotiations, the British Government conceded that English spelling had some room for improvement and has accepted a 5-year phase-in plan that would become known as "Euro-English".
In the first year, "s" wi ll replace the soft "c". Sertainly, this will make the sivil servants jump with joy.
The hard "c" will be dropped in favour of "k". This should klear up konfusion, and keyboards kan have one less letter.
There will be growing publik enthusiasm in the sekond year when the troublesome "ph" will be replaced with "f". This will make words like fotograf 20% shorter.
In the 3rd year, publik akseptanse of ...the new spelling kan be expekted to reach the stage where more komplikated changes are possible. Governments will enkourage the removal of double letters which have always ben a deterent to akurate speling. Also, al wil agre that the horibl mes of the silent "e" in the languag is disgrasful and it should go away.
By the 4th yer people wil be reseptiv to steps such as replasing "th" with "z" and "w" with "v". During ze fifz yer, ze unesesary "o" kan be dropd from vords kontaining "ou" and after ziz fifz yer, ve vil hav a reil sensi bl riten styl. Zer vil be no mor trubl or difikultis and evrivun vil find it ezi tu understand ech oza. Ze drem of a united urop vil finali kum tru. Und efter ze fifz yer, ve vil al be speking German like zey vunted in ze forst plas.
 
[OT] Frågor rörande språket
Tre sidor, och ingen har föreslagit att Dieter från Sprockets får förklara jag som gäller. Göteborgshumorn är död.

giphy.gif
 
[OT] Frågor rörande språket
Tillbaka till den tråkiga akademiska diskussionen om svänska språket.

Det här känns fel?
De fyra nationerna menade att omvalet av Eliasch som ny ordförande efter Gian Franco Kasper förra året inte gick rätt til...
 
[OT] Frågor rörande språket
Fel och fel. Men förra året kunde man kanske klämt in lite tidigare? Förra årets omval kanske. (Eller var det nåt helt annat?)
 
[OT] Frågor rörande språket
Trodde nog aldrig jag skulle hålla med Ranelid, men... Problem: folk kan inte språket/stava. Lösning: lära folk språket/stava eller att förenkla språket. Verb är svåra, varför inte ersätta dem/de/dom/dåm med "ba"? Ja ba. Å hon ba! Å ja ba...Hon ba!

Ja, jag ÄR gammal...
 
[OT] Frågor rörande språket
Vet inte om man ska skratta eller gråta, men jag sitter gärna still när jag äter. Kan tillägga att Matikum är Uppsala universitets restaurang, de borde veta bättre.Visa bilaga 613874

Jag förstår inte. Ska man äta medan man sitter i skåpbilen eller ska man äta medan man går till Matikum?

PS: när vi pratar om språk kan jag tillägga att jag har utvecklat en (o?)hälsosam aversion mot semi-italienska (Convini, ...) och semi-latin hos cateringbolag.
 
[OT] Frågor rörande språket
Njae. Den springande punkten var denna: Vad menade flickan när hon använde ordet "snippa"? Det kunde hovrätten ha frågat åklagaren om, om det nu var oklart, och man kunde då ha hållit ett nytt förhör, men det är alltid känsligt om en domstol lägger sig i utredningen till nackdel för den tilltalade (även om de flesta jurister verkar anse att hovrätten borde ha gjort det i det här fallet).

I stället för att fråga åklagaren, använde hovrätten den definition av ordet "snippa" som var mest förmånlig för den tilltalade. Att få det till att "hovrätten vet inte vad en snippa är", så som sker på sociala medier, är att förgrova och fördumma diskussionen, tycker jag.

Domen uppehöll sig vid vad flickan menade, ja, men efter att ha läst den är det i mina ögon därför att ledamöterna själva inte var säkra på ordets betydelse. Om de hade fått en utbildning om det som deras uppdrag går ut på (i detta fall att döma i sexualbrottsfall), så hade utkomsten kanske blivit en annan.

Intressant i sammanhanget är vad Språkrådet skriver om saken:
Språkrådet, eller någon annan myndighet eller ordboksredaktion, kan inte avgöra vad snippa eller något annat ord betyder i enskilda fall. Alla ord får sin betydelse i ett sammanhang.​
Ordboksdefinitioner är till för att leda användaren till en generell och möjlig definition av ett ord, inte till en definitiv betydelse som gäller i alla sammanhang och för alla som använder, hör eller skriver ordet. Ordboksförklaringar kan därför inte användas som underlag i juridisk bevisning, till skillnad från till exempel de legaldefinitioner som återfinns i lagtext.​
 
[OT] Frågor rörande språket
Angående dom-debatten från SAOB:
I vissa trakter af mellersta o. norra Sv., särsk. i hufvudstaden, användes hvard., mindre ofta i vårdadt tal, i st. f. de i alla bet. både ss. adj. o. sbst., dock företrädesvis det senare, formen dem, vanl. uttalad dom4 (i Norrl. dock äfv. däm4). Denna företeelse omtalas ss. vanlig i Sthm af Sjöborg Schw. sprachl. 71 (1796, 1811). Ex. på densamma förekomma redan i den y. fsv. (se Söderwall)​

Två saker alltså:
  1. De som oförtrutet väderkvarnskämpar mot "dom" borde backa ett sekel och även börja använda "de" som talspråksform. Annat vore oförklarligt och moraliskt förfall.
  2. Slutgiltigt bevis på att förfallet alltid startar i Stockholm! Visste det.
 
Senast ändrad:
[OT] Frågor rörande språket
Bara tänkte på det att, om vi släpper på grammatik- och stavningsregler, återgår vi då inte till den svenska som fanns innan dessa regler infördes, och innan den allmänna skolan?
 
[OT] Frågor rörande språket
Domen uppehöll sig vid vad flickan menade, ja, men efter att ha läst den är det i mina ögon därför att ledamöterna själva inte var säkra på ordets betydelse. Om de hade fått en utbildning om det som deras uppdrag går ut på (i detta fall att döma i sexualbrottsfall), så hade utkomsten kanske blivit en annan.

Intressant i sammanhanget är vad Språkrådet skriver om saken:
Språkrådet, eller någon annan myndighet eller ordboksredaktion, kan inte avgöra vad snippa eller något annat ord betyder i enskilda fall. Alla ord får sin betydelse i ett sammanhang.​
Ordboksdefinitioner är till för att leda användaren till en generell och möjlig definition av ett ord, inte till en definitiv betydelse som gäller i alla sammanhang och för alla som använder, hör eller skriver ordet. Ordboksförklaringar kan därför inte användas som underlag i juridisk bevisning, till skillnad från till exempel de legaldefinitioner som återfinns i lagtext.​
Det som leder tankarna fel, och som var dumt och onödigt av hovrätten, var att hovrätten letade i ordböcker. Det hade inte behövts. Oavsett vilket ord flickan använde, hade det varit nödvändigt att ta reda på vad hon menade.

Min hemmasnickrade teori om varför det blev så fel är att åklagaren använde ordet ”snippa” i gärningsbeskrivningen, i stället för ett mer vedertaget ord. Man hoppar till när man läser det.
 
Senast ändrad:
[OT] Frågor rörande språket
Men jisses... Det har ju används i 20+ år. Så folk under 80 år måste rimligen vara helt bekanta med det.
 
[OT] Frågor rörande språket
Min hemmasnickrade teori om varför det blev så fel är att åklagaren använde ordet ”snippa” i gärningsbeskrivningen, i stället för ett mer vedertaget ord. Man hoppar till när man läser det.
Det är bara anmärkningsvärt om man inte är van att höra barn prata. Och kan man inte lyssna till, och förstå, vad ett barn vittnar om ska man nog inte heller döma i ett sådant fall.

Och det bekräftar ju bara precis det som du hävdade var felaktigt, dvs att domarna inte förstår vad en snippa är.

Jag reagerar inte det minsta på att ett barn använder snippa för att beskriva (hela) sitt könsorgan. Det är det enda ord våra döttrar har i sin vokabulär iaf.

Dessutom är ju hela resonemanget bissart, eftersom de använder ordboksdefinitionen för att så tvivel om huruvida det handlat om en penetration eller ej. Om domaren får ett finger inkört i sin rumpa, skulle han försäkrat sig om penetration genom att beskriva händelsen som att "fingret var inne i anus" eller hade han i vittnesmål sagt något mer språkligt naturligt, i stil med "fingret var inne i rumpan"? I det senare fallet skulle han ju underkänna sitt eget vittnesmål eftersom rumpa också kan betyda skinkorna, dvs de yttre kroppsdelarna.

Allt annat än att detta tas upp av HD måste ses som en rättsskandal och bör leda till enorma folkliga protester. Jag skulle tex föreslå att mina barns lärare går samman och har en heldag i skolan dedikerad till snippan och språkliga och anatomiska diskussioner. Högstadium och över bör kunna ha heldagsworkshops kring det svenska rättsväsendet. och utan att gå in på politik så lär partier som inte är positiva för en lex snippa vara rökta i nästa val.
 
[OT] Frågor rörande språket
Det är bara anmärkningsvärt om man inte är van att höra barn prata. Och kan man inte lyssna till, och förstå, vad ett barn vittnar om ska man nog inte heller döma i ett sådant fall.

Och det bekräftar ju bara precis det som du hävdade var felaktigt, dvs att domarna inte förstår vad en snippa är.

Jag reagerar inte det minsta på att ett barn använder snippa för att beskriva (hela) sitt könsorgan. Det är det enda ord våra döttrar har i sin vokabulär iaf.

Dessutom är ju hela resonemanget bissart, eftersom de använder ordboksdefinitionen för att så tvivel om huruvida det handlat om en penetration eller ej. Om domaren får ett finger inkört i sin rumpa, skulle han försäkrat sig om penetration genom att beskriva händelsen som att "fingret var inne i anus" eller hade han i vittnesmål sagt något mer språkligt naturligt, i stil med "fingret var inne i rumpan"? I det senare fallet skulle han ju underkänna sitt eget vittnesmål eftersom rumpa också kan betyda skinkorna, dvs de yttre kroppsdelarna.

Allt annat än att detta tas upp av HD måste ses som en rättsskandal och bör leda till enorma folkliga protester. Jag skulle tex föreslå att mina barns lärare går samman och har en heldag i skolan dedikerad till snippan och språkliga och anatomiska diskussioner. Högstadium och över bör kunna ha heldagsworkshops kring det svenska rättsväsendet. och utan att gå in på politik så lär partier som inte är positiva för en lex snippa vara rökta i nästa val.
Har du läst domen?
 
[OT] Frågor rörande språket
Anade att du var en gubbe.
Nu blev du fånig. Om det har någon betydelse så är jag jurist och har två tonårsdöttrar.

Skickar med en länk till en vettig artikel i ämnet. Om du läser den och försöker förstå problemet kan vi fortsätta diskussionen, annars inte.

 
[OT] Frågor rörande språket
Nu blev du fånig. Om det har någon betydelse så är jag jurist och har två tonårsdöttrar.

Skickar med en länk till en vettig artikel i ämnet. Om du läser den och försöker förstå problemet kan vi fortsätta diskussionen, annars inte.

Jag har läst domen nu. Det förändrar exakt ingenting i det jag skrev i inlägget där du mästrade dig med fånerier. Jag kan konstatera att journalister lär sig citera i sina utbildningar.

Domen anför osäkerhet till ordet snippas vardagliga betydelse som sin första och därmed rimligen starkaste invändning mot åtalet. Och de refererat till ordboken för att styrka sin tes att det kan vara oklart vad en tioårog flicka avser när hon säger att någon stoppar in ett finger i hennes snippa.

Nu är det din tur.
 
  • Gilla
Reactions: BJS
[OT] Frågor rörande språket
Om det har någon betydelse så är jag jurist.
Nej. Det har ingen betydelse. Det var ju domaren i fråga också. Och mängder av de som rasar mot domen.

Däremot visar det på att du kör med härskarmetoder och anser dig duktigare än andra. Jag rekommenderar dig att läsa mitt inlägg igen och försöka förstå vad jag säger. Om nu nämndemannasystemet ska spegla folkets vilja så är det nog rätt klarlagt att så inge skett i detta fall.
 
  • Gilla
Reactions: BJS
[OT] Frågor rörande språket
Men du som nu är expert i ämnet. Åklagaren var ju klumpig när hon strök åtalspunkten om sexuellt ofredande eller vad det var. Men han dömdes ju i tingsrätten för det grövre brottet, och brottet sexuellt ofredande prövades ju inte i hovrätten. Vad innebär det rent juridiskt? Det borde ju betyda att det aldrig har prövats om han kan dömas för det? Kan samma händelse tas upp vid flera rättegångar med olika gärningsbeskrivningar?
 
  • Gilla
Reactions: BJS
[OT] Frågor rörande språket
Nu blev du fånig. Om det har någon betydelse så är jag jurist och har två tonårsdöttrar.

Skickar med en länk till en vettig artikel i ämnet. Om du läser den och försöker förstå problemet kan vi fortsätta diskussionen, annars inte.


Tidningen skriver (min kursivering): ”Anser allmänheten att beröring av och i könet utan penetration – kanske särskilt på barn – ska anses som våldtäkt så finns det all möjlighet att ålägga lagstiftaren att ändra lagen.”

Det är det här som är galet. Det går inte att vara inuti en flickas/kvinnas kön utan penetration.

Nu förstår jag att rätten hängde upp sig på själva anmälan där flickan inte var säker på omständigheterna (och där den som tog emot anmälan gjorde en tolkning av det som sas), men i uppföljande förhör var hon däremot tydlig. Borde inte ett formellt förhör väga tyngre, där allt som sägs spelas in? Dessutom: Om flickan hade använt ordet ”vagina” i stället, hade de dömt annorlunda då? Det är ganska horribelt om det skulle vara så.
 
  • Gilla
Reactions: H.
[OT] Frågor rörande språket
Skillnaden mellan hovrättens och tingsrättens dom är väsenskild och det enda hovrätten tycks hänga upp sig på är språkbruket hos flickan. "Vad menade hon egentligen". Tingsrätten tycks inte ha några som helst problem att dechiffrera ett barns språk men hovrätten måste alltså göra krumbukter med hänvisningar till allmänt språkbruk och ordboksdefinitioner. Trots att man tillstyrker flickans beskrivning av händelseförloppet.

Citat från domen: "Målsägandens återkommande svar under polisförhören om att J*** S***** med ett finger ”kom in i snippan” kan alltså inte tas till intäkt för att han förde in fingret i hennes slida...".
Med andra ord - det är troligt att utfallet hade blivit ett anmat om barnet hade använt ett mer vuxet språkbruk. De förstår uppenbarligen inte vad flickan försöker säga med de ord samhället har lärt henne använda för sitt könsorgan.

Det enda sakliga motargumentet är att de äldre männen till domare tycker det är märkligt att en tioårig flicka som troligen inte sexdebuterat har svårt att beskriva hur långt in i snippan mannen som förgriper sig på henne kör in sina fingrar. Den kvinnliga domaren i rätten verkade uppenbarligen inte tycka att detta är så konstigt eftersom hon ville fälla honom.

Flickan är alltså uppväxt under en tid när SVT sände sånt här för att bidra till att ge flickor ett lika naturligt namn på sitt könsorgan som pojkar har.

 
[OT] Frågor rörande språket
Tidningen skriver (min kursivering): ”Anser allmänheten att beröring av och i könet utan penetration – kanske särskilt på barn – ska anses som våldtäkt så finns det all möjlighet att ålägga lagstiftaren att ändra lagen.”

Det är det här som är galet. Det går inte att vara inuti en flickas/kvinnas kön utan penetration.

Nu förstår jag att rätten hängde upp sig på själva anmälan där flickan inte var säker på omständigheterna (och där den som tog emot anmälan gjorde en tolkning av det som sas), men i uppföljande förhör var hon däremot tydlig. Borde inte ett formellt förhör väga tyngre, där allt som sägs spelas in? Dessutom: Om flickan hade använt ordet ”vagina” i stället, hade de dömt annorlunda då? Det är ganska horribelt om det skulle vara så.
Nu är jag civilrättare och inte straffrättare, men jag gör väl ett försök: Våldtäkt kräver, som huvudregel, ett vaginalt, oralt eller analt "samlag". Vaginalt och analt samlag förutsätter inte penetration, men det ska vara en kontakt med könsorgan. Våldtäkt kan man även dömas för om det är fråga om vissa sexuella handlingar som är jämförliga med samlag. Men här anses det att det krävs penetration med säg ett finger eller ett föremål. Att beröra någon annans könsorgan med handen utan penetration är givetvis ett brott, men ett annat brott: sexuellt övergrepp (tidigare sexuellt tvång). Detsamma gäller, som jag har uppfattat det, det som artikelförfattaren kallade beröring "i könet", alltså mellan blygdläpparna men utan penetration av vagina.

Hovrätten ansåg det styrkt att den tilltalade kortvarigt hade haft sin hand på snippan och - även det kortvarigt - ett finger "inne i snippan". Problemet, som hovrätten såg det, var att det var oklart vad flickan (och åklagaren) menade med ordet "snippa". Hade den tilltalade haft sitt finger inne i vaginan eller "bara" mellan blygdläpparna? Här borde hovrätten, tycker jag och många med mig, ha frågat åklagaren vad hon menade och vid behov bett åklagaren hålla ett nytt och klargörande förhör med flickan.

Att man endast kan dömas för det brott (eller rättare sagt: den gärningsbeskrivning) som åklagaren lagt fram är en rättssäkerhetsfråga. Här gjorde åklagaren en miss genom att inte framställa något alternativt yrkande, vilket hovrätten också påpekade i domen. I media har åklagaren sagt att hovrätten uppmanade henne att återkalla alternativyrkandet. Om det är så, är det förstås en skandal. Jag roade mig dock med att beställa protokollet för huvudförhandlingen och där finns ingen notering om något framställt och återkallat alternativyrkande. Min gissning, om nu inte åklagaren bara försöker rädda sitt eget skinn, är att det framställdes tentativt/diskuterades löst.

Långt OT-inlägg detta. F´låt mod.
 
[OT] Frågor rörande språket
En vis man sade en gång att olyckor och katastrofer inträffar när två av varandra oberoende och osannolika händelser inträffar samtidigt.

Jag tror att vi kan konstatera att så är fallet med snippadomen. Både åklagare och domare har gjort ett kasst jobb på sina respektive sidor. Men att domslutet är en rättsskandal måste väl alla skriva under på? Alla är överens om att ett övergrepp på ett barn har skett och att förövaren är den utpekade men han går fri på grund av processmässiga teknikaliteter och språklig och kroppslig oförstående hos ett gäng gubbar.

Som sagt. Om detta inte lyfts till HD lär det bli ramaskri. Alldeles oavsett att en civiljurist på happy tycker det är ett korrekt utfall.
 
  • Gilla
Reactions: BJS
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Tillbaka
Topp