Test av Campagnolo Super Record 13

I en cykelvärld som domineras av två jättar på varsin sida om globen vill den italienska tillverkaren Campagnolo, som utan vars innovationer vi aldrig hade sett dagens moderna bakväxel, visa att de fortfarande, eller återigen, är relevanta för 2026. Med Super Record 13 Wireless, som lanserades hösten 2025, var man först på bollen med 2 x 13-utväxling. Jag spenderade en vecka på Kanarieöarna och fick för första gången känna på hur det är att köra en italiensk växelgrupp.  

Campagnolo Super Record-bakväxel. Jag kan inte bestämma mig för om den är fin eller ful.

Nästan 100 år är ingen ålder på en häst

För att förstå varför vi ens bryr oss om Campagnolo under år 2026 måste vi backa bandet till en snöig novemberdag 1927 på Passo Croce d’Aune. En ung Tullio Campagnolo tvingas bryta ett lopp för att hans fingrar är för frusna för att lossa vingmuttrarna på bakhjulet (ja, man vände på hjulet för att byta växel på den tiden). ”Lo bisogna cambiar qualcosa nel di dietro!” – något måste ändras där bak – muttrade Tullio, och resten är cykelhistoria.

Några år senare uppfann han snabbkopplingen, och snart följde den moderna bakväxeln (Gran Sport). Campagnolo blev synonymt med allt som var vackert och snabbt inom sporten. Det var märket som Coppi, Merckx och Hinault rullade på när de krossade motståndet. Att köra ”Campa” handlade om mer än växling; det handlade om att vara en del av en obruten kedja av italiensk ingenjörskonst.

Men de senaste decennierna har varit en kamp i uppförsbacke. När Shimano introducerade sina indexerade växlar och SRAM revolutionerade marknaden med trådlöst hamnade Vicenza-fabriken ibland på efterkälken. Campagnolo gick från att vara den självklara standarden till att bli ett nischval. Med Super Record 13 hoppas man på att vända blad och inleda ett nytt kapitel i denna snart 100-åriga saga.

Tobias BjörkgrenEn chunky framväxel helt klart, med ett batteri som inte är samma som bak

Först på bollen med 2 x 13 växlar

Campagnolo är för mig synonymt med dyra grejer; man har bläddrat i cykelkataloger och suktat efter dyrgriparna, och även fascinerats av deras sinneslöst dyra vinöppnare i titan eller verktygsset. Men kan ett förhållandevis litet företag jämföra sig med giganterna SRAM och Shimano med den nya växelgruppen? Om de själva får säga något så handlar deras växelgrupp om känsla: ”drivetrain personality”.

Super Record 13 Wireless är Campas försök att vara relevanta igen genom att erbjuda något de andra saknar: 13-delad tät kassett kombinerat med dubbla klingor fram, från riktigt täta kassetter upp till 48 tänder bak som kan klassas som en mtb-kassett.

Tobias BjörkgrenTumgreppet gör efterlängtad comeback

En plattform för allt (ja, även grus)

Campagnolo har en enhetlig plattform med Super Record 13. Arkitekturen sträcker sig från ren landsväg (2×13) till gravel med en koppling som de kallar för nano clutch, som ger lite stabilare kedjespänning för att motverka tapp och kedjeslag när det blir stötigt (1×13 eller 2×13), med stöd för kassetter upp till 48t.

Valmöjligheter:

• Täta steg: Med 10–29-kassetten får du 1-tandssteg på de första nio kransarna.
• Valfrihet: Sju olika kombinationer av framklingor – från tunga 55/39 till 45/29 lätta

Campagnolo går framåt genom att ta tillbaka funktioner

Campagnolo har lyssnat på kritiken. Det klassiska tumreglaget är tillbaka på Ergopower-greppen, nu placerat närmare styret så att du kan skicka i en tyngre växel även när du ligger djupt i bocken och spurtar mot skylten.

Det här var första gången jag fick testa tumreglaget och jag gillade definitivt det när vi swischade utför de tajta svängarna ner för bergen på Gran Canaria. Lite felväxlingar från min sida blev det ändå; jag var inte riktigt van vid hur växelreglagen var inställda, dels utifrån min erfarenhet av mekaniska Shimano-växlar och SRAM.

Precis som konkurrenternas elektriska gruppset kan man via appen justera funktionen på alla knappar. Men jag ville hålla mig till hur den levererades, och jag gillade verkligen hur man växlade ner och upp på kassetten likt SRAM: ner på vänster reglage och upp på höger.

Fungerar alla växlarna då? Bakväxeln är en finful kolfiberhistoria som ser lite retrofuturistisk ut och är blixtsnabb. Framväxeln är aningen långsammare än Shimanos, men inget jag störde mig på när jag cyklade. Kedjan hoppade av utför på mitt test en gång, men jag fick på den igen lika snabbt utan att stanna. Säkert en justering som kunde optimerats. Jag ställde inte in någonting på cykeln efter flyget ner.

Tobias BjörkgrenEn skön cockpit för mina small- till mediumhänder

Vad kostar kalaset?

Vad är det man säger: smakar det så kostar det. Och ja, det är inte billigt. Men vem bryr sig? Okej, jag kanske bryr mig ändå, och det gör även Campagnolo. Det är speciellt tydligt eftersom de faktiskt sänkte priset från förra generationen till denna med några tusenlappar. Tumväxel och prissänkning. Man tackar. Det jag uppskattar i designen är att effektmätaren har samma laddport som växlarna, så en mindre kabel med sig.

Är italiensk växelgrupp samma som att leva med en sportbil från samma land?

För det första så har jag inte ägt en italiensk sportbil, men tanken om att det är specialverktyg och svårmekat är liknelsen jag vill pränta in. Jag frågade faktiskt Campagnolo: vad är det du behöver för specialverktyg?

Här är lite av de specialgrejerna du behöver, men det är ju inte så fasligt mycket. Samtidigt: om du vill byta lager och bottom bracket så behöver du specialverktyg för respektive standarder redan i dag.

• N3W-frihjul: Du är låst till Campagnolos egen standard, vilket kan begränsa hjulvalet. Men så är det ju också på toppmodellerna från SRAM med XDR-frihjul och Shimano med Microspline på MTB-sidan. Så du behöver ju ett verktyg för att ta av och på dessa.

• Bromsarna: De är pålitliga, helt klart jämförbara med Shimano, men SRAM har i senaste versionen av RED och Force mer bett. Samtidigt kan jag inte säga att jag reagerade på något med dem. De var bekväma i hoodsen och det fanns gott om inställningsmöjligheter. Campagnolos luftningskit och ett oljenivåverktyg behöver du för att fixa dem.

• Egen kedja: Redan när jag skulle packa min testcykel för flyget tänkte jag dubbelkolla slitaget på kedjan som satt på, men tji fick jag: mitt kedjeverktyg passade inte. Så var beredd att köpa ett kedjeverktyg som passar. Och Campagnolos egna verktyg hittade jag på rea nu för 150 EURO!

Tobias BjörkgrenOlika batterier fram och bak för att kringgå ett patent från en amerikan kanske?

Var är konkurrensen?

Min upplevelse av Super Record 13 är inget som gör att jag känner ett måste att byta ut allt på min cykel, men det ger ett imponerande intryck och jag gillar verkligen ergonomin i systemet. Och skulle det finnas lite fler servicecenter i Skandinavien så hade det kanske varit mer intressant. Just nu så finns det bara i Köpenhamn och inget i Sverige, så det är tråkigt att bli utan cykel om det händer något.

Nackdelen med nischade varumärken är också tillgängligheten när man är i knipa och på resande fot. Man kan exempelvis glömma att få tag på en Campa-kedja på samma sätt som SRAM och Shimano om man är i väg. Eller att få låna ett kedjeverktyg av kompisen som passar. Man får vara lite self-supportive helt enkelt och göra research själv.

Men ibland är det kanske charmen. Så frågan är om Campagnolo insett att de inte vinner genom att vara ”bättre” än Shimano/SRAM utan genom att välja en annorlunda väg. Men är det verkligen SRAM och Shimano som är konkurrenterna om supportnätverket inte finns? Det kanske mer är ROTOR, LTWOO och de andra uppstickarna från Kina som man ska jämföra med.

Lite som Ferrari mot Nissan GTR kanske.

Är det comeback time för Campagnolo? Hur viktigt är det att ha närhet till service? Eller ska man räkna med att behöva köpa specialverktyg och fixa själv?