ångrade

ångrade
Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen.
Som Pär Lagerkvist skrev en gång.

Jag anade vad det betydde, det var den ångest som skulle komma, allt det okända, det som far inte visste något om, som han inte skulle kunna skydda mig för.

Så skulle denna världen, detta livet, bli för mig, inte som fars, där allting var tryggt och visst. Det var ingen riktig värld, inget riktigt liv. Det bara störtade sig brinnande in i allt mörker, som inte hade något slut.


Pär Lagerkvist - ”Far och jag” ur ”Onda sagor” (1924)
 
Tillbaka
Topp