Jag tycker momentet med stavar som går sönder p.g.a. olyckshändelser, oförsiktiga konkurrenter, etc. är något negativt. Jag tycker det är intressantare att se vem som är bäst på att åka skidor, inte att se vem som är bäst på att åka skidor av de som inte råkar få stavarna förstörda.
Tycker inte du också att det vore negativt om t.ex. Sundling är i superform och vinner sprintkvalet i VM nästa år med fem sekunder men i kvartsfinalen får en stav avtrampad av en bakomvarande åkare som kommer för nära och Sundling p.g.a. detta missar att gå vidare?
Om alla istället åker med robusta stavar reduceras sannolikheten för detta drastiskt och Sundling skulle i det utmålade scenariot inte få chanserna spolierade utan kunna fortsätta tävlingen och kanske kunna försvara sitt VM-guld istället för att få chanserna spolierade. Jag tycker det känns mycket mer rättvist och intressant. Och, det gäller även om du byter ut Sundlings namn mot Fähndrich, Diggins, Joensuu, ...
Att åka med robustare stavar är f.ö. detsamma som att ge sig själv sämre möjligheter till bra placeringar på bekostnad av att ev. begränsa sannolikheten för en dålig placering. Det är därmed såsom elitidrottare resonerar i praktiken nästan alltid ett icke-alternativ så länge prestandafördelen inte är försumbar. Och med tanke på hur mkt stavar som går verkar det rätt tydligt att prestandafördelen inte är tillräckligt liten för att någon ska vara villig att ta den för högre robusthet.
Dessutom tillkommer det redan framförda argumenten kring att det i sig inte är särskilt attraktivt för sporten att ägna sig åt den typen av materialförstöring samt att det på lägre nivå inför en onödig ekonomisk börda på utövare som sannolikt inte har det så fett.