[Kalender] Randonnée 600KM Uppsala (Bandytur i augusti)

[GoranS]

Trevlig RR f.ö. Känner lite grann igen det där med att man inte alltid vet varför man reagerat som man gjort under vissa delar av längre turer.

 

[neron]

Grattis till en genomförd serie, grymt!! Kul att du delar med dig också!

Jag hade planer på att köra men en förkylning satte stopp för detta, och ska jag vara ärlig så kändes det ganska skönt att sitta i soffan medan det blåste full storm ute men samtidigt är jag jäkligt avundsjuk att inte kunna ha denna rundan på sitt CV. Din beskrivning låter ju precis som det brukar göra, lite hetsigt i början men efter en stund brukar det utkristallisera sig lite olika smågrupper. Jag kan tycka att det är lite av tjusningen med dessa lopp. Ju fler lopp man kör desto mer rutin får man och man blir mer trygg i att man klarar av att bli ensam, hantera väder, vind, navigering, klädval, mekaniska problem och man får också en känsla för vilka fysiska problem som verkligen är problem och vilka som är övergående. Rando-kretsen är ju inte så stor och efter ett tag så lär man sig vilka som man drar jämt med. Det är ett ständigt lärande process på något vis...

 

[cilo]

Ranndoneur Stockholm Uppsala 600 som vart 660 km, start 08 i en hård vind, bitvis mot ibland medvind beroende på vägriktningen, kul med nya vägar upp till Gysing, och roligt att cykla förbi mina "hemtrakter", Gruvberget, efter stoppet i Edsbyn och sista uppförsbackarna, tog jag helt slut.... kyla,ätit förlite mat,eller något annat, kröp upp för sista backarna,tack Clas för hjälpen, frös så cykeln skakade ner mot Järvsö, in i värmen, lite chips som kvällsmat dusch och i säng 01. Upp 05 , Gunnar Ohlanders hade ordnat frukost, iväg vid 06,30 bara 2 plus grader men strålande sol och humöret i topp efter en riktig god,stor frukost. 10 km senare, glömt styrväskan på vandrarhemmet.......Dom andra fortsatte mot Bollnäs, jag spurtar tillbaka, upp för helvetes backen till vandrahemmet, ner igen, och börjar jaga ikapp dom andra, vilket aldrig fungerar,benen började stummna i backarna, Per erik var schyst och väntade på mej straxt efter Bollnäs, och drog mej till Ljusne ,där vi träffade på Cleas Calle Salmoaz, vidare mot Gävle och Uppsala flöt det på bra,Calle drog fint och jämnt långa sträckor. Efter Söderfors dålig väg,som tur passerades i dagsljus, 3 mil från Uppsala, framhjuls punka på min cykel,första punkan i år... visste att framdäcket var slitet,så på med nya däcket som jag tagit med,och ny slang, och sammtidigt kom min syster ,med bil ,som var påväg norrut, hon visste att jag cyklade söderut,så hon chansade,och åkte gamla E4 norrut ,kul! vidare mot Uppsala, ca 10 km punka igen fram, faaan troligen klämt slangen eller så har slangen legat förlänge i sadelväskan,,,,, nu vart det lite spurt in mot Uppsala, framme 20,45 Verkligen en tuff 60 milare, som jag inte hade klarat av ensam...... Mårten

 

[ohellstrom]

Jag brukar se hårdkörningen som ofta blir i början som en sorts sållningsprocess där man delar in startfältet i lämpliga grupper.

Jo, i den mån hårdkörningen är medveten så ligger nog nån slags sållningstanke bakom. För egen del är det inte så att jag aktivt försöker hänga av folk - då skulle man ju lägga in en jättestöt - utan att genom gedigen körning signalera att "här framme kommer det gå ganska fort och det ska man vara förberedd på om man väljer att gå med". Kanske hade det varit lättare att bara säga det ;)

 

[nieves]

Snabb packinstruktion https://vimeo.com/178782579?ref=tw-share

 

[kontrapunkt]

Kan man skriva RR som arrangör? Kul att vi var så många på dessa utmanande 60 (62.8 faktiskt) mil, och grattis alla som kom i mål och som kämpade! Jag är rätt imponerad av er tokst ... eh, viljestarka personer ... som körde hela turen utan sömn. Själv övernattade jag som så många andra på vandrarhemmet, och fick stämplat av självaste Gunnar Olanders. Efter att ha suttit uppe och pratat alldeles för länge blev det fyra timmars skönhetssömn. Hjälpte riktigt bra - och ni som körde natten runt missade morgonljuset och längs Ljusnan. Men ni kanske hittade nattfrost i gräset nedåt kusten också?

i Gysinge

kväll i Edsbyn. 8 mil kvar bara, nästan bilfritt

vandrarhemmet på Albyn

solen är uppe, då får vi också lov att vara det ...

skön backe nedför. Mårten lyckades behöva köra tillbaka, uppför serpentinen och kom sen ändå ikapp

Ljusnan

Ljusnan lite mer på håll

Barbro och Tage, grattis till serien!

 

[Fjärdebrunn]

Tack för bra RR!
Tycker desmos beskrivning speglar skillnaden mellan 60-milarna och de kortare distanserna ganska väl. Upplever själv att det är stor skillnad på t ex en 40- och en 60-milare

Även jag brukar gå med snabbklungorna. Senast jag körde en 40-milare rullade vi på ganska lugnt i stor klunga både en och två stämplingar, genom natten, för att sedan tydligt annonsera fartökning på hemvägen, då det blev ett jäkla åka samtidigt som de som ville ta det softare kunde organisera sig. Det var ett bra sätt att hantera fart och uppdelning på IMHO.

 

[GoranS]

Jag brukar se hårdkörningen som ofta blir i början som en sorts sållningsprocess där man delar in startfältet i lämpliga grupper.

Jo, i den mån hårdkörningen är medveten så ligger nog nån slags sållningstanke bakom. För egen del är det inte så att jag aktivt försöker hänga av folk - då skulle man ju lägga in en jättestöt - utan att genom gedigen körning signalera att "här framme kommer det gå ganska fort och det ska man vara förberedd på om man väljer att gå med". Kanske hade det varit lättare att bara säga det ;)

Nej, det är nog sällan s.a. man försöker ställa av folk utan mer någon sorts omedveten tuppfäktning som leder till att tempot dras upp. Dock får jag erkänna att jag på Uppsalas 20-milare faktiskt medvetet försökte få till en selektion med en tempohöjning strax efter första stämplingen. Skälen var egentligen två: dels tyckte jag det gick väl långsamt och dels var det lite för stor grupp för att det skulle bli något bra flyt. Tycker 4-8 personer är det som oftast ger bäst flyt då det är tillräckligt många för att man ska få en ganska liten del av dragjobbet men inte så många att det riskerar att bli alltför ryckigt.

 

[Sebban73]

Jag kan passa på att skriva några ord om bandyturen.

Detta var min första 60-milare, och den sista turen för att få ihop en full serie. Trots att det nu blivit några rundor i år känner jag mig som en riktig nybörjare. Och det finns flera saker som jag inte riktigt förstått med dessa randonee-lopp. Tex att farten ska trissas upp riktigt högt i början. Det känns som om gruppen snabbt spricker och att vissa som kanske vill ha sällskap blir avhängda. Men där har jag kanske fel? I min nervositet försöker jag ändå hänga med "täten" för att vara säker på att få sällskap.
I Gysinge var det snabbstopp. Jag tror vi var ca 10 cyklister som kom in samtidigt. Det blev en ganska snabb stämpling. En på tempohoj (Niklas?) drog vidare solo. Honom såg jag inte igen.
I Kungsgården stannade 6 vid Konsum och gjorde ett ganska kort stopp (jag, Martin, Stefan, Sebastian, Calle, Solmaz). Medans tre cyklade till bageriet (Per-Eric, Mårten, Claes). Så vi blev sex som fortsatte. Här skulle kanske vi 6 väntat in de övriga tre? Som sagt, jag förstår inte riktigt konceptet alltid.
I Ockelbo stannade vi 6 vid OKQ8 och fick i oss lite mosbricka och annat. Hittills hade det varit en slitig resa med mycket motvind. Och värre skulle det bli.
På vägen ut ur Ockelbo tryckte motvinden ner farten till 20km/h trots att alla tryckte på ordentligt på pedalerna. Och sedan kom grusvägen. Bra grusväg ska sägas. Men vi trodde det skulle vara en mil, men det var mer än så (två?) och det tog en del på humöret. Jag hade riktig svacka i motvinden, och sedan i alla uppförsbackar på gruset och övervägde allvarligt att släppa gruppen. Men bestämde mig att ändå hänga på till Edsbyn.
I Edsbyn blev det pizza för vår grupp på sex.
Nu hade vinden avtagit en del, istället kom mörkret. Vi tände lamporna. Tog på oss kläder. Kan inte säga att jag minns mycket av denna sträckan. Satt nog mest och bet ihop.
Sedan kom vi till Järvsö. Halvvägs! Fick stämpelkortet signerat av Gunnar Ohlanders! Här skulle Calle och Solmaz stanna och sova. Vi andra fyra hängde kvar ett tag. Käkade lite chips. Per-Eric kom in solo. Kring midnatt kom Mårten och Claes. Strax därpå drog vi fyra andra vidare mot Bollnäs.
Strax efter vi lämnat Järvsö trampade jag av kedjan. Suck. Turligt (?) nog var det kedjelåset som gett sig, så det var bara att montera dit ett nytt utan behöva använda kedjebrytare. De övriga tre i gruppen var nog lättade att reparationen gick förhållandevis snabbt i mörkret. Tyckte sedan att det rullade på ganska bra till Bollnäs. Lite kallt, lite sömntendenser och jag såg fram mot en mack och dricka lite Red bull.
I Bollnäs klev vi in på Statoilmacken som hade mycket nattgäster. Många som vill prata och skoja om vår cykeltur. Alltid svårt att veta om de är imponerade eller bara tycker att det är idiotiskt. Vi visste att det inte skulle vara något öppet i Ljusne så det var läge att handla på sig lite extra inför nästa del av resan. Jag drack min Red Bull men jag vet inte om det hjälpte, efter Bollnäs hade jag en del koncentraionssvårigheter.
I Ljusnan var det som väntat inget som var öppet. Jag märkte inte ens att vi var i Ljusnan innan vi passerat. Så vi stannade och rapporterade in i trackern och signerade varandras stämpelkort. Nu hade det ljusnat men solen stod så lågt att de värmande solstrålarna inte nådde oss. Vi rullade vidare ytterliga en mil innan vi hittade en glänta att sätta oss i och äta upp frukosten vi haft med oss från Bollnäs.
Härifrån hade jag en riktigt dålig period till Gävle. Kan idag inte riktigt minnas varför, men jag var inte på banan. Sömndippar skulle jag tro. I Gävle kunde vi svänga in på McDonalds för frukost vid 9-tiden. Men det var fortfarande 100km kvar. Och vår grupp var sargad. Det blev ovanligt många stopp på vägen mot mål för vår grupp. Mitt huvud var trasigt och jag hade svårt att hålla hjul. La mig sist så de övriga inte skulle behöva lida av att jag åkte jo-jo. Inte för att jag bidrog mycket med dragjobbet tidigare, men nu var det noll och inget från min sida. 10km från Uppsala var mina ben också trasiga och jag fick be de övriga dra ner på tempot. De var hyggliga (precis som under hela rundan) och stannade till några minuter innan vi mer kontrollerat rullade in till målet.
Tiden blev under 31h. Minns inte exakt. Brydde mig inte heller för all del. Jag var glad att det var över. Jag hade ont i båda hälsenor, en ankel, och båda knäna. Dessa punkter hade fått voltaren-behandling under hela resan. Under måndag och tisdagen har jag haft stickningar i främst vänster hand, jag gissar från vibrationer. Idag börjar handen kännas normal.
Men nu är min serie komplett.

Jag har lärt mig mycket under året. Jag har cyklat 20-30-40-40-60 och alla har varit krävande. Jag har inte varit tillräckligt tränad fysiskt för dethär. På några rundor har psyket sviktat. Jag behöver ta mer ansvar för navigering och känna att jag klarar mig på egen hand (köpa någon form av navigering/gps vore en början). Jag behöver se över mina skor och kläder och hur jag lämpligast ska packa på cykeln. Och kanske även se över mitt val av cykel. Jag släpar nog runt på en lite tyngre cykel än många andra.

Jag vill tack alla erfarna randonörer som tagit mig under sina beskyddande vingar under året. Och även för de oerfarna som hjälpt och stöttat. Jag har träffat många och ska inte rabbla namn. Men från söndagens resa ska Martin, Stefan och Sebastian har ett stort tack för att de lät mig åka snålskjuts större delen av varvet. Tack.

Tack Tobias för en mycket trevlig RR!

Jag har inte mycket att tillägga, då vi delade så gott som hela resan är våra upplevelser väldigt snarlika.

Egentligen är det helt galet att köra de första 300 km i brutal motvind, delvis på grusvägar och med två ganska ordentliga stigningar för att avsluta med 300 km med mest nattkörning. Såhär i efterhand är det "lätt surrealistiskt" att vi faktiskt gjorde det. Eftersom detta var min första 60 milare har jag inget att jämföra med men denna var nog ganska tuff både vad gäller vindförhållanden och bansträckning, andra får säga emot :-).

Jag kände mig oförskämt stark,(allt är dock relativt) i drygt 50 mil sedan blev det tungt. Dina initiativ att föreslå oss att köra två-par och prata med varandra trots att vi bara var 4 st hjälpte mig mycket, smart förslag.

Jag vet inte om Martin läser detta men stort tack till Martin för navigeringen! Ingen kommer någonsin klandra dig för att ha missat en avfart efter 53 mil, shit vi var trötta allihop och ingen hjälpte dig med navigationsjobbet.

Tack till Stefan som med sin rutin klev fram och drev på i avslutningen, tack också Solmaz och Calle för sällskap och förningar fram till Järvsö.

Hoppas vi och alla andra ses på någon annan brevet.

/Sebastian

 

[c.o.h.j]

Hej. Skriver en liten kort RR

Första 60 för mig med. Kört hel serie i år och den första likaså. Första året ja cyklar längre än 10 mil.

Som ni skrev var 60 stor skillnad motför 40mil. Körde saltluft 30 helgen innan på min pendelhoj som var mycket värre än denna 60 milare i kroppslig smärta. Men min Tegner levererade denna helg :)

Att få cykla med erfarna randofolk gör mig ödmjuk. Cyklat med mycket fint folk ihelgen, framförallt jag å Mårten som körde stor del själv de jobbigaste bitarna själva som ja upplevde det. Men även med per- Eric som underbart sällskap dessa sträckor. Vi kom fram till Järvsö midnatt. Jag kunde inte sova något vidare men vila från cykeln 7 timmar iaf.

Vaknade på måndag 05 efter loppet å cyklade till jobbet och hade redan glömt det jobbiga och ser redan fram mot 2017 och nya lopp. Trodde inte de var möjligt när ja provade Barkarby 20 mil i våras. Tack för fint sällskap längs vägarna. Det var mycket pannben och cykelben denna helg. Men helt fantastiskt söndagsmorgon längs mina hemtrakter i hälsingeskogarna och längs Ljusnan, och sällskapet på söndagen med paret Lundin, Mårten per Eric och Mårten och tog oss i mål i tid efter tuff helg med hård vind och kyla.


/Claes