[OT] Chans att rädda karriären?

[Hasse#7]

Jag lämnar inte en kollega som referens ändå.

Fast snart är ni väl inte kollegor eller var det samma företag?

Med "kollega" menade jag förstås även en f d kollega. Jag lämnar bara överordnade som referenser. En kollega kan ju ljuga ihop vad för skit som helst av kompisskäl, så det bör inte en anställande person lita ett dugg på.

Men uppstår ju en bild av många pusselbitar som troligen styrker det totala pusslet. Jag tror att det är svårare att få någon att ljuga i referenser än att säga som det är.

 

[BJS]

Jag lämnar inte en kollega som referens ändå.

Fast snart är ni väl inte kollegor eller var det samma företag?

Med "kollega" menade jag förstås även en f d kollega. Jag lämnar bara överordnade som referenser. En kollega kan ju ljuga ihop vad för skit som helst av kompisskäl, så det bör inte en anställande person lita ett dugg på.

Jag har både gett referenser till före detta kollegor och använt före detta kollegor som referenser. Vi har både fått jobben vi sökte så helt galet kan det inte vara. En sätter ju sitt namn bakom det en påstår så det blir ju ärliga omdömmen - möjligen aning biased åt det positiva hållet, men det är en del av det outtalade rollspelet.

 

[Rattnalle]

Jag lämnar inte en kollega som referens ändå.

Fast snart är ni väl inte kollegor eller var det samma företag?

Med "kollega" menade jag förstås även en f d kollega. Jag lämnar bara överordnade som referenser. En kollega kan ju ljuga ihop vad för skit som helst av kompisskäl, så det bör inte en anställande person lita ett dugg på.

Men uppstår ju en bild av många pusselbitar som troligen styrker det totala pusslet. Jag tror att det är svårare att få någon att ljuga i referenser än att säga som det är.

De flesta människor går nog inte längre än att låta bli att nämna hur tråkig man är på fikarasten och nämner något annat som funkat bättre istället.

 

[Tomcat1]

Updateee dags för mig kände jag.

Sökt ca 5 arbeten seriöst senaste månaden, god respons trots sommar. Blev erbjuden ett arbete som jag tackade nej till för det låg mitt på Östermalmstorg och livsstilen som det medfört hade kostat för mycket för lönen.
Ett annat arbete som jag hade erfarenhet för kom jag tvåa i rekryteringen men de tyckte om mig så pass mycket att jag erbjuden arbete längre fram och jag tror höst är aktuellt men det är också om jag vill det då.
Ett arbete hos en bank ville jag verkligen ha för arbetsuppgifterna tilltalade mig väldigt mycket och jag kunde verkligen se det passa mig. Blev ditskickad av bemaningsfirman som trodde på mig och får sitta prata om mig i tre-kvart så det var en seriös intervju med flertalet utmanande frågor. Det här trodde jag skulle gå hem.
Så fan heller, jag med min icke tradionella bankbakgrund räckte inte för att komma till "riktig" bank, inte för att de sade så men jag har hört det från andra att få arbeta på tradionell bank så måste du gå dit ifrån en annan.
Så blev det också i den här rekryteringen för de anställde en sådan person. Hade sån jävla lust o bränna slipsen som ja köpt för tillfället...
Sedan har några andra tack för din ansökan kommit men nej...Och för att personligen tycka till om läget så tycker jag såhär, bakom mig har jag flera år i arbetslivet uppdelat på många företag och roller, jag har verkligen varit så mångsidig så att en hjärnskrynklare hade diagnostiserat mig multipel-personlighet för länge sedan. Och väl på en anställningsintervju så får jag ofta jobbet men nu kan jag tycka att jag dränks litegrann av andra sökanden som har 0-2 års arbetslivs-erfarenhet men 3 år högskola så då ska de premieras förutom det uppenbara de har goda teoretiska kunskaper men de är också lättare att forma på ett företag. Många chefer söker nog någon som rapar efter en duktigt och inte säger emot. Jag själv som är tvärtemot går då nit på det. Så är lite av min uppfattning för en del jobb därute men inte alla. Hur som helst loppet är inte kört för det, vill jag få arbete så skulle det föranledas av att jag söker>får svar>går på intervju>kollar referenser>erbjuds anställning>livet leker!.
MEN lever livet så jävla mycket på ett företag? I min mening inte så himla mycket. Man måste ofta prestera så mycket så att man längtar till helgdag varje vardag. Behållning på ens konto är så minimal med det man producerat så att man skakar på huvudet. Ibland behöver man stå ut med människor man bara får lust att skjuta av på arbetsplatsen.
Summa summarum, jag lutar mera åt NEJ än Yeah att vara i förvärvsarbete nu så det är litegrann av fuckit med det.

Jag håller på att arbeta med något annat nu. Något som jag gör helt för mig själv och som kan ställa mat på bordet och det är förknippat med hög risk men jag är en fast-learner.

/M

 

[Rattnalle]

Hon kan ju skriva något trevlig på linkedin. Skadar inte iaf.

Med tanke på att jag berättat för henne hur töntigt jag tycker det är med såna där "intyganden" på LinkedIn, så lär hon inte göra det, haha!

Okej. Men det är bra med en bred informationsbas som säger samma saker. Ditt CW, dina referenser, din story, din nätprofil. Rekryterare kollar ofta allt och ser gärna att det håller ihop. Visst är linkedin enbart lite ryggdunkande, men som en del i ett sammanhang är det, enligt min åsikt, inte helt odugligt.

Fast jag kommer ju aldrig att säga att jag kan nåt som jag inte kan, dvs så lite att de knappast ens behöver kolla upp det.

Då är du på tillbaka på ruta ett igen lite, svårt att hävda sig mot såna som kanske inte kan än men vet att de har förkunskap och kapacitet nog att lösa det ändå. Dvs de flesta normalt drivna människor.

 

[geologen]

Om man bortser från att jag tycker det är obehagligt med stora vågor, så är jag rätt avundsjuk på Sven Yrvind just nu. Tänk att bara få segla bort och glömma världen ett år.

 

[Hasse#7]

Om man bortser från att jag tycker det är obehagligt med stora vågor, så är jag rätt avundsjuk på Sven Yrvind just nu. Tänk att bara få segla bort och glömma världen ett år.

Det bästa sättet att nån gång få göra som man vill är att förbättra sina förutsättningar genast, göra en plan, buffra medel och kunskap, se till att det blir av.

 

[geologen]

De flesta människor går nog inte längre än att låta bli att nämna hur tråkig man är på fikarasten och nämner något annat som funkat bättre istället.

Den meningen förstod jag inte. Kan du säga samma sak på ett annat sätt?

 

[Rattnalle]

De flesta människor går nog inte längre än att låta bli att nämna hur tråkig man är på fikarasten och nämner något annat som funkat bättre istället.

Den meningen förstod jag inte. Kan du säga samma sak på ett annat sätt?

Att ljuga i en referens känns långsökt men att inte säga hela sanningen och bara eller mestadels nämna positiva egenskaper hade jag förväntat mig från en referens om jag ringde som rekryterare.

 

[geologen]

De flesta människor går nog inte längre än att låta bli att nämna hur tråkig man är på fikarasten och nämner något annat som funkat bättre istället.

Den meningen förstod jag inte. Kan du säga samma sak på ett annat sätt?

Att ljuga i en referens känns långsökt men att inte säga hela sanningen och bara eller mestadels nämna positiva egenskaper hade jag förväntat mig från en referens om jag ringde som rekryterare.

Men varför då ringa en sån referens om man redan vet vad de kommer att säga? Är det inte bättre att kontakta en chef eller överordnad som dels har ett annat perspektiv, dels sannolikt inte har nån närmare personlig relation?

 

[Hasse#7]

De flesta människor går nog inte längre än att låta bli att nämna hur tråkig man är på fikarasten och nämner något annat som funkat bättre istället.

Den meningen förstod jag inte. Kan du säga samma sak på ett annat sätt?

Att ljuga i en referens känns långsökt men att inte säga hela sanningen och bara eller mestadels nämna positiva egenskaper hade jag förväntat mig från en referens om jag ringde som rekryterare.

Men varför då ringa en sån referens om man redan vet vad de kommer att säga? Är det inte bättre att kontakta en chef eller överordnad som dels har ett annat perspektiv, dels sannolikt inte har nån närmare personlig relation?

Man jobbar ju inte med sin chef. Man jobbar med sina kolleger. På det nya stället vill man att det fungerar med kollegerna så det inte blir problem för chefen. Att jobbet blir gjort är underförstått. Om du skall ha referenser enbart från chefer kommer de visa vad du presterar (i bästa fall), inte vem du är.

 

[BJS]

De flesta människor går nog inte längre än att låta bli att nämna hur tråkig man är på fikarasten och nämner något annat som funkat bättre istället.

Den meningen förstod jag inte. Kan du säga samma sak på ett annat sätt?

Att ljuga i en referens känns långsökt men att inte säga hela sanningen och bara eller mestadels nämna positiva egenskaper hade jag förväntat mig från en referens om jag ringde som rekryterare.

Men varför då ringa en sån referens om man redan vet vad de kommer att säga? Är det inte bättre att kontakta en chef eller överordnad som dels har ett annat perspektiv, dels sannolikt inte har nån närmare personlig relation?

En ljuger aldrig när står som referens. Låta bli att nämna saker som det inte frågas om är standard, men aldrig att ljuga - det vore att svärta ner sitt eget namn och det tror jag få är beredda att göra.

 

[Henrik_E]

Klart du ska söka nya jobb. Göteborgs jobbmarknaden är superhet så du kommer inte få några problem att hitta något bara du vågar ta steget.

Det kan vi nog ha olika åsikt om, men jag kommer nog att försöka i alla fall. Jag hade bara helst sluppit. Jag hatar att söka jobb (om nu det inte var uppenbart nog redan), och är skitkass på det.

En sak som ibland krävs som vuxen människa är att bita ihop och stå ut med lite obehagligheter. Lite grand som att rycka ett plåster direkt istället för att försöka finlira bort det.

 

[Distanscykling]

Läste din blogg och du är lite som jag, vänder och vrider på det mesta. Det är dock i svackorna man måste vara konsekvent, även om du lägger av med cykling så håll intresset för träning, annars blir det lätt en jojo-effekt. Sedan skulle jag bara vilja säga att du tänker för mycket kring ungefär allting, lite som jag. Ja och så undrar jag hur det går med cyklingen, för ditt senaste blogginlägg är från 2016!

Edit: Det jag säger gäller då såklart på andra områden med, vänder och vrider på allt inte bara träning, mistänker liiiite att du kanske gör samma sak

 

[fhloston]

De flesta människor går nog inte längre än att låta bli att nämna hur tråkig man är på fikarasten och nämner något annat som funkat bättre istället.

Den meningen förstod jag inte. Kan du säga samma sak på ett annat sätt?

Att ljuga i en referens känns långsökt men att inte säga hela sanningen och bara eller mestadels nämna positiva egenskaper hade jag förväntat mig från en referens om jag ringde som rekryterare.

Men varför då ringa en sån referens om man redan vet vad de kommer att säga? Är det inte bättre att kontakta en chef eller överordnad som dels har ett annat perspektiv, dels sannolikt inte har nån närmare personlig relation?

En ljuger aldrig när står som referens. Låta bli att nämna saker som det inte frågas om är standard, men aldrig att ljuga - det vore att svärta ner sitt eget namn och det tror jag få är beredda att göra.

+1

Och Geo, någonstans ovanför skriver du att det vore synd att lämna nuvarande jobb för att du trivs med kollegorna. Jag har aldrig varit med om att jag INTE trivs med nya kollegor, och jag är ganska introvert, så det tar ofta ett tag innan jag "kommer in". Sen trivs man ju naturligtvis olika mycket med olika personer, men är det mer än några få på arbetsplatsen så brukar det lösa sig.

 

[ipv6]

En ljuger aldrig när står som referens. Låta bli att nämna saker som det inte frågas om är standard, men aldrig att ljuga - det vore att svärta ner sitt eget namn och det tror jag få är beredda att göra.

Inte ljuger kanske, men en gång var vi efter fackliga förhandlingar tvungna att skriva på ett avtal om att inte lämna några negativa referenser om en kille som vi ville bli av med.

(Det är ju förstås ganska lätt att komma runt, och han var smart nog att inte lämna mig som referens iallafall. Och nej, vi var inte tvingade att skriva på avtalet men det hade kunnat bli väldigt mycket dyrare då.)

 

[Rattnalle]

En ljuger aldrig när står som referens. Låta bli att nämna saker som det inte frågas om är standard, men aldrig att ljuga - det vore att svärta ner sitt eget namn och det tror jag få är beredda att göra.

Inte ljuger kanske, men en gång var vi efter fackliga förhandlingar tvungna att skriva på ett avtal om att inte lämna några negativa referenser om en kille som vi ville bli av med.

(Det är ju förstås ganska lätt att komma runt, och han var smart nog att inte lämna mig som referens iallafall. Och nej, vi var inte tvingade att skriva på avtalet men det hade kunnat bli väldigt mycket dyrare då.)

Ni som individer eller ni som arbetsgivare?
Ibland undrar man vad facken håller på med. Skyddar puckona I arbetslivet.

Åas verkar det inte ovanligt att lämna positiva referenser på personer man vill bli av med just för att man vill att de ska få det nya jobbet.

 

[GoranS]

Om lönen skaver så mycket och är så viktig för hur nöjd du är med jobbet och du finner det omöjligt att få upp lönen påtagligt på nuvarande ställe finns det bara en rimlig åtgärd - gå all-in på att hitta ett nytt jobb med högre lön. Antingen kan du hitta ett sådant och då har situationen blivit bättre eller så hittar du inget. Om du inte hittar det kan det bero på att det inte finns eller att du inte söker på rätt sätt för att finna det. Om det inte finns har du som jag ser det i någon mån korrekt lön idag. Om du söker på fel sätt, ja, det har ju diskuterats in absurdum i denna tråd ...

 

[Simpanovic]

Jag är ju långt ifrån den mest erfarne av att byta jobb här i tråden, men uppgav min egen bror som referens när jag sökte nuvarande kneg.
Jag hade varit frilans innan dess och egentligen inte haft varken kollegor eller chefer på ett sätt som många andra förväntar sig hitta i ett CV. Brorsan tipsade mig om ett jobb, som jag sedemera sökte - och fick. Han var i den branschen och att han gick i god för mig, att jag skulle funka bra och dessutom är lagom trevlig och hyggligt klok, gav mig den chansen som jag tog. 10 år senare är jag förvisso kvar, men har inte haft anledning tillräckligt för att byta. Referenser kan visst vara en kollega!
Jag är ganska besvärlig mot mina chefer och skulle hellre uppge nära kollegor som referens om jag skulle byta. Givetvis med lite variation beroende på vad det nya jobbet kunde tänkas gälla.

 

[geologen]

Jag blev tipsad om ett geologjobb i april. En kompis hade en kompis som kände en på företaget. De var desperata och behövde ha in en ny för att slippa nedläggning av Gbg-kontoret och flytt till Sthlm efter att en kollega slutat och teamet blivit för litet. Jag hörde aldrig av mig för jag var rädd för att det skulle radera min semester om de ville ha mig direkt. Och jag har haft så förtvivlat lite semester genom åren och dessutom sett fram emot det så länge att jag inte ville riskera att bli för lockad av ett jobbyte. Kortsiktigt, ja, men det är så jag funkar.

 

[Atlas]

Jag blev tipsad om ett geologjobb i april. En kompis hade en kompis som kände en på företaget. De var desperata och behövde ha in en ny för att slippa nedläggning av Gbg-kontoret och flytt till Sthlm efter att en kollega slutat och teamet blivit för litet. Jag hörde aldrig av mig för jag var rädd för att det skulle radera min semester om de ville ha mig direkt. Och jag har haft så förtvivlat lite semester genom åren och dessutom sett fram emot det så länge att jag inte ville riskera att bli för lockad av ett jobbyte. Kortsiktigt, ja, men det är så jag funkar.

Oj... Tanken slog dig inte att ha en öppen dialog med den nya, tilltänkta, arbetsgivaren? Du vet en sådan dialog som de bara skulle uppskatta.

Det går alltid att fixa sådant här. Standard bland mina arbetsgivare är att du börjar med full semester första året, om du använder den och slutar inom fem år betalar du tillbaks den, annars inte.Och du hade ju semesterersättningen att plocka ut från förra arbetsgivaren. Så klart att du hade fått ha semester. Ah, well... du kör din grej.

 

[plumse]

Jag blev tipsad om ett geologjobb i april. En kompis hade en kompis som kände en på företaget. De var desperata och behövde ha in en ny för att slippa nedläggning av Gbg-kontoret och flytt till Sthlm efter att en kollega slutat och teamet blivit för litet. Jag hörde aldrig av mig för jag var rädd för att det skulle radera min semester om de ville ha mig direkt. Och jag har haft så förtvivlat lite semester genom åren och dessutom sett fram emot det så länge att jag inte ville riskera att bli för lockad av ett jobbyte. Kortsiktigt, ja, men det är så jag funkar.

Nästa gång nåt liknande händer kan du gå dit och om du får ett erbjudande kan du välja då istället om du vill tacka ja eller tacka nej istället för att välja tacka nej innan du ens fått ett erbjudande.

 

[GoranS]

Så semester detta år är värt mer än ett jobb som potentiellt skulle kunna ge dig det du tycker är viktigast med ett jobb, en högre lön!? Och jobbet skulle kunna vara ett du skulle kunna ha under ett antal år framöver. Låter därmed som att fritid totalt övertrumfar allt som har med jobbet att göra. Med den inställningen borde du alltså satsa på ett jobb som ger mycket fritid. Låter därmed som statligt jobb borde något att satsa på.

 

[ooms]

Gäller inte semesterlagen i Göteborg?

 

[Rattnalle]

Gäller inte semesterlagen i Göteborg?

Bara för oss andra.

 

[geologen]

Grejen är att om jag hade fått nej på att få ta semester som planerat är jag rädd för att jag hade tagit jobbet ändå av desperation. Och jag ville inte försätta mig i den situationen.

Man har inte automatiskt rätt till semester direkt som nyanställd, och med bara två andra på kontoret är det osannolikt att den nye killen skulle få företräde till semester även om de av god vilja skulle medge ledighet.

 

[Rattnalle]

Grejen är att om jag hade fått nej på att få ta semester som planerat är jag rädd för att jag hade tagit jobbet ändå av desperation. Och jag ville inte försätta mig i den situationen.

Man har inte automatiskt rätt till semester direkt som nyanställd, och med bara två andra på kontoret är det osannolikt att den nye killen skulle få företräde till semester även om de av god vilja skulle medge ledighet.

Vad ska en ny kille göra ensam under sommarn när ingen annan är där?

 

[Hasse#7]

Ujuj. Om de var så desperata hade du kunnat erbjuda 12 tim om dagen i fyra dagar och sedan ledig fred-måndag och fyra dagar med 12 tim under en period för att kunna vara lite ledig också. De hade antagligen nöjt sig med fyra vanliga dagar i veckan om de kunde beskriva tjänsten som 100% inom kort.

 

[Tomcat1]

Den här tråden borde heta "Geologens uttjatade liv"

 

[Hasse#7]

Grejen är att om jag hade fått nej på att få ta semester som planerat är jag rädd för att jag hade tagit jobbet ändå av desperation. Och jag ville inte försätta mig i den situationen.

Man har inte automatiskt rätt till semester direkt som nyanställd, och med bara två andra på kontoret är det osannolikt att den nye killen skulle få företräde till semester även om de av god vilja skulle medge ledighet.

Vad ska en ny kille göra ensam under sommarn när ingen annan är där?

Den frågan har jag nog lärt mig svaret på. Är du inte helt produktiv från dag ett är du inte värd jobbet och skall då ge det till någon annan som är helt produktiv från dag ett. Jag visste inte detta förut.

 

[DT]

Grejen är att om jag hade fått nej på att få ta semester som planerat är jag rädd för att jag hade tagit jobbet ändå av desperation. Och jag ville inte försätta mig i den situationen.

Så du hade potentiellt kunnat få ett nytt jobb med kanske 5-8000 kr högre månadslön (eller vad du nu tror att du är underbetald på ditt nuvarande jobb), eller 45 000 - 70 000 kr per år efter skatt från nu och framåt, men valde att inte ens utforska möjligheten eftersom du KANSKE skulle få för kort eller ingen semester EN ENDA sommar? När just lönen är den stora grejen som du är missnöjd med?

Visst, semester är jättetrevligt och betydelsefullt, men din avvägning mellan kortsiktiga uppoffringar vs långsiktiga vinster är ganska speciell. I det där klassiska testet hade du glufsat i dig marshmallowen innan testledaren ens hunnit förklara reglerna. :-)

 

[geologen]

När man pga jobbyten och diverse ekonomiska svårigheter bara haft strödagar upp till en veckas semester per år under i stort sett hela vuxna livet, och äntligen fått möjlighet till 3.5 v ledigt i sträck, då är det jävligt viktigt.

 

[Freddie L]

Fast som många redan påpekat hade du ju kanske fått semester, eller annan lösning du varit nöjd med, om du frågat dem. Utifrån vad du skrev bör de ju varit på gränsen till desperata.

Din skeva världsbild ställer till det för dig. Jag undrar om det bara är i den här tråden den visar sig, och lägger krokben för dig?

Hursomhelst önskar jag dig, och alla andra som bidrar till tråden, en trevlig semester! När vi kommer tillbaka utvilade till hösten kör vi femtio sidor till. ;-)

 

[Peth]

Sommarsemester har man rätt till enligt semesterlagen om man jobbar, men det kan vara obetald ledighet. Har man då sparat den upparbetade semestern från det tidigare jobbet, som ska ha betalats ut som lön i samband med att en slutade, så bör det funka rent ekonomiskt.

 

[geologen]

Nu är det ju inte alls säkert att jag hade fått jobbet ändå. Bara för att de var desperata kanske de inte var hur desperata som helst.

Men risken fanns som sagt att jag skulle vara så desperat att jag tog jobbet även om det hade inneburit total avsaknad av semester i sommar, och så elak ville jag inte vara mot mig själv.

 

[geologen]

Sommarsemester har man rätt till enligt semesterlagen om man jobbar, men det kan vara obetald ledighet. Har man då sparat den upparbetade semestern från det tidigare jobbet, som ska ha betalats ut som lön i samband med att en slutade, så bör det funka rent ekonomiskt.

Men det är alltid arbetsgivaren som godkänner semestern, och en arbetsgivare kan faktiskt neka med hänsyn till verksamhetens behov. Vilket är rimligt att anta regelmässigt sker när folk nyanställs strax före eller under semesterperioden. Jag känner flera som råkat ut för just det.

 

[Tomcat1]

Du och Bikesthlm har något gemensamt, båda lika gnälliga på ngn/ngt!

 

[Hasse#7]

Utgå från att du behövs och att allt löser sig. Gör det inte det, säg nej och backa.

Hur gick det för din kompis, kompis känning? Blev denne arbetslös eller fick lov att flytta? Redan här känner jag att det hade varit värt en insats för att inte minska antalet geologjobb i GBG.

 

[geologen]

Hur gick det för din kompis, kompis känning? Blev denne arbetslös eller fick lov att flytta? Redan här känner jag att det hade varit värt en insats för att inte minska antalet geologjobb i GBG.

Ingen aning.

 

[Peth]

Sommarsemester har man rätt till enligt semesterlagen om man jobbar, men det kan vara obetald ledighet. Har man då sparat den upparbetade semestern från det tidigare jobbet, som ska ha betalats ut som lön i samband med att en slutade, så bör det funka rent ekonomiskt.

Men det är alltid arbetsgivaren som godkänner semestern, och en arbetsgivare kan faktiskt neka med hänsyn till verksamhetens behov. Vilket är rimligt att anta regelmässigt sker när folk nyanställs strax före eller under semesterperioden. Jag känner flera som råkat ut för just det.

Ja, det är rätt att arbetsgivaren har möjlighet att styra semestern, men den möjligheten är mer begränsad än vad du tror. Arbetsgivaren kan bestämma när under semesterperioden (juni, juli, aug) som de fyra sammanhängande semesterveckorna ska tas ut. Arbetsgivaren kan inte på egen hand bestämma att semestern ska delas upp på kortare perioder eller att den ska tas utanför sommaren.

Arbetsgivare och arbetstagare kan däremot komma överens om att frångå vissa delar av semesterlagen. Då brukar som regel kompensation vara inblandad.

 

[GoranS]

Grejen är att om jag hade fått nej på att få ta semester som planerat är jag rädd för att jag hade tagit jobbet ändå av desperation. Och jag ville inte försätta mig i den situationen.

Visst, semester är jättetrevligt och betydelsefullt, men din avvägning mellan kortsiktiga uppoffringar vs långsiktiga vinster är ganska speciell.

+mkt på den

Jag har inget problem att inse att den längre sammanhängande semestern känns viktig och att du sett fram emot den och att det vore väldigt tråkigt att ge upp den. Dock, har jag lite svårt att greppa prioriteringen. Du verkar ju verkligen lida av den situation du har nu lönemässigt och det kommer med mkt stor sannolikhet inte att ändras så länge du ör kvar på nuvarande ställe. Med ett byte hade du kanske behövt skjuta på den längre semestern till nästa år. Och i bästa fall kanske du inte hade behövt skjuta på den alls.

Så, jag håller med DT med den lilla omformuleringen att det handlar om långsiktiga vinster mot eventuella kortsiktiga uppoffringar.

 

[Raggamuffin]

Grejen är att om jag hade fått nej på att få ta semester som planerat är jag rädd för att jag hade tagit jobbet ändå av desperation. Och jag ville inte försätta mig i den situationen.

Visst, semester är jättetrevligt och betydelsefullt, men din avvägning mellan kortsiktiga uppoffringar vs långsiktiga vinster är ganska speciell.

+mkt på den

Jag har inget problem att inse att den längre sammanhängande semestern känns viktig och att du sett fram emot den och att det vore väldigt tråkigt att ge upp den. Dock, har jag lite svårt att greppa prioriteringen. Du verkar ju verkligen lida av den situation du har nu lönemässigt och det kommer med mkt stor sannolikhet inte att ändras så länge du ör kvar på nuvarande ställe. Med ett byte hade du kanske behövt skjuta på den längre semestern till nästa år. Och i bästa fall kanske du inte hade behövt skjuta på den alls.

Så, jag håller med DT med den lilla omformuleringen att det handlar om långsiktiga vinster mot eventuella kortsiktiga uppoffringar.

Det är säkert väldigt svårt att förstå om man inte varit i situationen.

 

[GoranS]

Grejen är att om jag hade fått nej på att få ta semester som planerat är jag rädd för att jag hade tagit jobbet ändå av desperation. Och jag ville inte försätta mig i den situationen.

Visst, semester är jättetrevligt och betydelsefullt, men din avvägning mellan kortsiktiga uppoffringar vs långsiktiga vinster är ganska speciell.

+mkt på den

Jag har inget problem att inse att den längre sammanhängande semestern känns viktig och att du sett fram emot den och att det vore väldigt tråkigt att ge upp den. Dock, har jag lite svårt att greppa prioriteringen. Du verkar ju verkligen lida av den situation du har nu lönemässigt och det kommer med mkt stor sannolikhet inte att ändras så länge du ör kvar på nuvarande ställe. Med ett byte hade du kanske behövt skjuta på den längre semestern till nästa år. Och i bästa fall kanske du inte hade behövt skjuta på den alls.

Så, jag håller med DT med den lilla omformuleringen att det handlar om långsiktiga vinster mot eventuella kortsiktiga uppoffringar.

Det är säkert väldigt svårt att förstå om man inte varit i situationen.

Nej, jag har inte varit i den situationen så jag kan inte veta hur jag skulle agera. Jag hoppas, och tror, dock att jag inte skulle gjort samma val som geo.

 

[frossarn]

Jag lämnar inte en kollega som referens ändå.

Fast snart är ni väl inte kollegor eller var det samma företag?

Med "kollega" menade jag förstås även en f d kollega. Jag lämnar bara överordnade som referenser. En kollega kan ju ljuga ihop vad för skit som helst av kompisskäl, så det bör inte en anställande person lita ett dugg på.

Dessvärre visar detta igen hur lite förståelse du har för en rekryteringsprocess. Att ha referenser bland peers kan vara precis lika (om inte mer) värdefullt i en process. Så varför kan du inte ta de råden som kommer upp & försöka ta dessa till dig istället dör att förkasta dem då de inte passar in i den idealbild över hur du anser att arbetsmarknade borde fungera. Dessvärre är din påverkan till det idiella tillståndet du eftersöker obefintlig. Så det bästa för dig vore att acceptera att världen inte är så ideel som du önskar!

 

[H.]

För att summera lite:

- För typ 50 sidor sedan fick du rådet att kräva högre lön vid rekryteringen av din nuvarande tjänst. Många menade på att lönen du då ansåg dig nöjd med var för låg för tjänsten och att du troligen med lätthet skulle kunna få upp den ca 5 tusen vid rekryteringen. Detta ville du inte.
- Inför din löneförhandling, för kanske 10-15 sidor sedan, menade många på att du borde försöka förhandla upp lönen rejält, nu när du bevisat din kapacitet inom företaget. Detta ville du inte.
- Du har precis uppgett att du hade chansen att kanske ta ett annat jobb med potentiellt högre lön. Detta ville du inte.

Jag har väldigt svårt att känna något medlidande med din lönesituation. Arbetsgivaren ägnar sig givetvis inte åt välgörenhet utan betalar den lönen de anser vara nödvändigt för att få den arbetskraft de behöver. Dig kunde de köpa för 25k i månaden, så varför betala mer?

Det ironiska i detta är att om det är någon som verkligen, verkligen, har nytta av att vara med i ett fackförbund så är det nog du. Du som om jag inte minns fel avskyr fackförbunden...