Årets trådlyft?
Oki, dags att rassla igång den här tråden igen. Nu är det fullt fokus vad jag, Daniel alias Localbikechop gör för saker.
Först ska vi göra så här
Scott Scale bygget är dött, kort sagt.
Därför att:
1. Scott lär säkert släppa en ny Scale snart = Inte så kul att komma med Laserdisc bland dvd folket.
2. Det var billigaste och TÜNGSTA versionen av ramen = Grissminkning
3. Det finns så många extrema och fina byggen på Scale ramen, Gustav/Dangerholms grymma hoj, samt Vasilitos , och för att inte glömma weightweenies forumet där Poynt och Godzuki bygger Scales som närmar sig 5kg. Och där kommer jag med min orangea cykel som en jävla Stefan&Krister Basker.
Kort sagt, vad mer kan man göra med en Scale?
SÅ jag köpte en ny och lätt Cube Hardtail ram för att bygga på något ovanligare. Lackade den orange för att matcha RS-1 gaffeln. Tror den ramen legat och dammat i garderoben i tre månader nu. När min fru frågar ”Ska du inte bygga ihop…” Så avbryter jag henne och känner hur tårarna börjar rulla längs kinderna....
Såååå….jag köpte mig en ny ram igen och fick en förbannat go nytändning. Mer om det längre ner….
För att återkomma till Localbikechop så var det ju ett beslut att säga upp mig från jobbet som Industridesigner på Husqvarna där jag bland annat jobbat med den här:
Och den här
Och den här också
Och massa sånna här
Kort sagt, jag sa upp mig för att helt och hållet satsa på Industridesign gentemot cyklar då jag fick ett erbjudande från en cykelfabrikant om att börja jobba på deras designavdelning i tyskland. Tyvärr slutade den personen då hela designavdelningen flyttades till USA och jag stod utan projekt eller jobb. (Hint, i den dealen försvann också min Lefty gaffel)
MEN, inget att grina över, bara att gasa på!
Snart rullade uppdrag in, både stora och små. Mitt kontaktnät växte och jag fick kontakt med Cannondale, GT, BMC, Bikester(Votec) och en del andra roliga projekt med rambyggare och cykeltillbehör och kläder. Nästa år kommer det rulla ut lite grejjer och cyklat som jag jobbat med, men tänkte berätta om det galnaste projektet hitills, för det är LIVE just nu på Eurobike!
Cykelvärlden är liten, cykelvärlden i Sverige är ännu ännu mindre, nästan inavel, alla känner alla, antingen för att man är tillsammans eller släkt med någon inom cykelbranschen, eller både och. Genom att ha gjort lite småjobb åt en svensk fraktcykeltillverkare kom jag i kontakt med ett helgalet projekt, Huldr.
Huldr är ett litet team på 6 personer där jag ingår. Huldr ställde ut en elcykel redan 2018 på Eurobike. Jag kom in i projektet i år och då hade projektet tagit en vändning, man ville se om man kunde tillverka så mycket som möjligt i Sverige, och kunde man göra en ram som var modulär, en ram som kan använda en traditionell drivlina, en Pinion växellåda eller till och med elassistans? Ajajaj….cykelvärldens motsvarighet till en schweizisk armékniv? Låter som en dum idé…men om man är en liten tillverkare är möjligheten att ha en plattform man kan göra mycket med en rätt smart investering. Kommer inte berätta allt här utan det blir en kort resumé för att visa vägen fram till något som står på hjul och rullar.
Efter att Huldrs tidigare testcykel hade testkörts och utvecklats med downhillcyklister valde vi att fortsätta på det spåret.
I stället för att göra en elmountainbike ”downhillig” så valde vi att först göra en riktigt bra downhillcykel och sedan låta elsystemet anpassas till cykeln. De flesta elsystemen på marknaden placerar batteriet där man inte vill ha det, långt fram och högt t.ex. Vanligaste frågan man fått under det här projektet är ”-vad skall man med elassistans till på en downhillcykel, man cyklar ner och tar liften upp?”. Våran filosi är en downhillcykels egenskaper är inte bara förbannat kul nerför, utan framåt och uppåt med, lääääääänge, det är där elassistansen kommer in. Så många som innan testkörning förklarat att elcykel inte är deras grej osv, för att sedan komma tillbaks med största leendet, jag själv inkluderad.
Efter att ha grötat runt i 3d program och tröskat sig igenom geometrier fram och tillbaks kom vi fram till något både vi och våran testpilot tyckte funkade. Vi hade testkört och gått igenom de senaste downhillcyklarna på marknaden och försökt saida fram vad som var nästa The shit.
Efter att ha testat runt med olika slags Horst länkage och High Pivot lösningar så bestämde vi oss för det senare. Vi har också en rätt intressant floating brake lösning. Här börjar vi bli nöjda med geometrin och börjar titta på hur vi kan bibehålla den när vi testar med elassistans. Eftersom ett batteri kommer krocka med ett ”standard” batteri så fick vi idén att ”Babushka” vårat länkage, alltså ett länkage i ett länkage i ett länkage, en väldigt smutt lösning faktiskt. Att kunna få plats med ett mer fyrkantigt batteri som kunde placeras lågt och centrerat vore drömmen liksom.
Jag började skissa lite form på paketeringen och efter filande fram och tillbaks landade vi i något vi gillade. Det är enkelt att gå konkavt och vasst likt Canyon eller slurpysmooth med 30 liter klarlack a la Specialized. Jag ville sålla mig till de svenska designmästarna så cleant, rakt och rundade hörn, som en klassisk skandinavisk designad möbel. För att stå ut så måste man inte stå ut.
När det kom till prototyperna så valde vi helt sonika att göra ram, sving och sadeltorn i kolfiber. För att två i teamet är kungar på kolfiber och för att vi har en autoklav!!
Övriga detaljer som länkage, dropouts osv valde vi att fräsa i aluminium, 7075, overkill så klart. Kraschar du med hojen ska inget aluminium böjas eller knäckas, det ska fan stå ur bröstkorgen på dig som ett Alien foster!
Då vi under hela projektet 3d printat delar och testdelar till bygget så ville vi även testa att göra ”riktiga” delar för att kunna utvärdera de gentemot de gjutna kolfiberdelarna och de frästa aluminiumdetaljerna. Man printar så klart i kolfiber på en printer med en prislapp som får frugan att börja leta efter ärr vid njurarna på barnen och Lyxfällan gänget att börja rassla med budgettavlan. På papperet och 3d programmets analyser så är de 3d printade kolfiberdelarna starkare, och lättare. Stämmer det, så öppnar sig en helt ny värld där vi kan testa och erbjuda personliga optimeringar snabbt! Vill du som köpare ha lite längre dropouts?No problem! Flög käften ur huvudet på dig när du krashade i Järvsö?, vi har crash replacement på det med, 3Dprintad kolfiber käft någon?
BZZZZZ (Ljudet av snabbspolning) Här står vi nu på en parkering utanför Eurobike och monterar ihop våra två prototypcyklar. Vi har en minibuss, Trek har fan teambussar med mekaniker som skakar huvuden åt oss. Tanken med Eurobike var att ha ett galet mål och snabbt få folks reaktioner, sågningar som hejarop. Detta är ett entusiastprojekt med mål att faktiskt få ut något på marknaden. Efter Eurobike skall vi bygga ihop två hojar till och låta andra än oss och våra testcyklister köra skiten ur den.
Om folk är intresserade så kan jag lägga upp fler projekt jag håller på med, kanske även ser till att laga mobilen för att få bättre bilder, eller använda min dyra kamera?
Men nu tillbaks till ersättaren för min Scott Scale. Jag har köpt ett BMC Speedfox One(ram och sving i kolfiber med inbyggd dropper) ramkit. Speedfoxen är ju BMC´s shorttravel trailcykel, en snabb trail cykel, eller en xc cykel på steroider, jävla lätt med. Jag kommer att kasta på min Rock Shox RS-1 numera moddad till 120mm samt lite småtrix från min vän Christoph Hopp på Hopp carbon. Fick också tag i ett Syncros Frasier styre för att fina Gustav aka Dangerholm har ett sånt;) Oroa er inte, gaffel och styre skall matchas mot ramen.
Mitt mål med hojjen är att få till en xc:ig trailhoj för att det verkar roligast. Målet är någonstans sub 10kg och att inte bara handla grejer hutlöst från R2-bike utan utnyttja de resurser jag har med kolfibertillverkning, cnc och 3d printing. Sätter ingen deadline med den heller då jag vet hur jävla mycket(not) byggande det blir med jobb och två barn och en fru man vill pussa på.
Sa jag att det byggs en gravelram i Flaxfiber med också som det ska bli ett bygge på?
Följ mig gärna på instagram också! www.instagram.com/localbikechop