32 vs 36 ekrat?
HåkanC Skrev:
-------------------------------------------------------
> Nja, en normal fälg är att betrakta som 'mjuk',
> åtminstone relativt hjulets belastning och
> ekerspänningen.
Bara i vissa riktningar. Hjulet kan liknas vid ett inverterat valv. En valvbåge är väldigt styv för laster från utsidan men går sönder direkt om man trycker innifrån. Hjulet är tvärt om. Last som påläggs som draglast gör bara fälgen styvare men en yttre trycklast böjer fälgen. Detta trots att krafterna verkar längs samma linje.
> Varför är det sådan skillnad på hur fälgen 'böjs'
> upptill och nedtill?
Se ovan.
> Hur kommer det sig att navet kan hänga i ekrarna
> utan att det syns upptill på fälgen utan bara
> nedtill?
Därför att hjulet är deformationshårdnade i vissa riktningar. Deformation och rörelse är inte samma sak. Den bilden du länkade till hade varit kontraproduktiv för dina argument om marken hade legat kvar på samma nivå. Den undre delen av fälgen rör sig inte alls. Det är den övre delen av fälgen som dras ned av lasten från navet. Hur kan det komma sig att hjulet står på de nedersta ekraran när det är resten av hjulet som för sig? Frågan har naturligtvis inget bra svar eftersom den är felformulerad och missvisande, precis som din fråga ovan.
> Nej detta är det allvarliga felet (tycker jag
> åtminstone) med ditt påstående.
> Alla ekrar är nödvändiga, att alla ekrar skall
> vara spända hela tiden
> är oxå nödvändigt för att hjulet skall fungera.
I artikeln du länkade till så har de mätt på ett stillastående hjul, och i ett sådant behövs inte de nedre ekrarna. I ett roterande hjul behövs de nedre ekrarna eftersom de kommer vara överst hälften av tiden. I ett verkligt hjul behövs alla ekrarna helatiden eftersom verkligheten är lite mer komplicerad än ett hjul på testbänk i ett labb.
> Eftersom ett hjul inte bara belastas av
> cykel+cyklist utan också belastas av tyngdkraften
> så förvirrar
> det förståelsen om hur ett hjul fungerar, det
> gjorde det även för mig.
Utan tyngdkraften så belastas inte hjulet av varken cykeln eller cyklisten....
> Är det verkligen så att ekrarna längst bort ifrån
> dig spänns?
Precis som du flera gånger tidigare har påpekat så spänns de bortre ekrarna något och de närmaste ekrarna slackar något mer. Det jag inte förstår är hur man kan komma till slutsatsen att det är pedagogiskt och rimligt att utifrån detta påstå att hjulet står på de understa ekrarna?
Att påstå att hjulet bara hänger i de översta ekrarna är lika fel som att påstå att det står på de undre ekrarna. Hur stort det avlastede området på undersidan av en fälg är beror väldigt mycket på hur styv fälgen är. Med äldre stålfälgar är dettta område väldigt litet och det var därför nödvändigt att använda väldigt många ekrar. Detta för att få in tillräckligt många ekrar i detta område så att avlastningen i varje eker inte översteg förspänningen. Med en modern aerofälg med djup profil är detta område mycket större. Ett modernt 16-ekrat aerohjul kan därför ta upp lika mycket radiell last som ett äldre 48-ekrat hjul (eller mer). Detta är något som man inte intutivt försår om man har lärt sig att hjulet alltid står på de nedersta ekrarna.
Ett hjul på en cykel med en cyklist skall motverka att navet ramlar ner och slår i asfalten. Eftersom hjulet är en förspännd konstruktion drar alla ekrarna i navet. De enda ekrar som har någon somhelst möjlighet att motverka krafterna som verkar på navet är de på ovansidan. Detta är helt oberoende av fälgens styvhet och antalet ekrar och i min mening en mycket bättre startpunkt om man vill bilda sig en djupare förståelse för cykelhjul. Men det är bara en startpunkt.
/rikard
-------------------------------------------------------
> Nja, en normal fälg är att betrakta som 'mjuk',
> åtminstone relativt hjulets belastning och
> ekerspänningen.
Bara i vissa riktningar. Hjulet kan liknas vid ett inverterat valv. En valvbåge är väldigt styv för laster från utsidan men går sönder direkt om man trycker innifrån. Hjulet är tvärt om. Last som påläggs som draglast gör bara fälgen styvare men en yttre trycklast böjer fälgen. Detta trots att krafterna verkar längs samma linje.
> Varför är det sådan skillnad på hur fälgen 'böjs'
> upptill och nedtill?
Se ovan.
> Hur kommer det sig att navet kan hänga i ekrarna
> utan att det syns upptill på fälgen utan bara
> nedtill?
Därför att hjulet är deformationshårdnade i vissa riktningar. Deformation och rörelse är inte samma sak. Den bilden du länkade till hade varit kontraproduktiv för dina argument om marken hade legat kvar på samma nivå. Den undre delen av fälgen rör sig inte alls. Det är den övre delen av fälgen som dras ned av lasten från navet. Hur kan det komma sig att hjulet står på de nedersta ekraran när det är resten av hjulet som för sig? Frågan har naturligtvis inget bra svar eftersom den är felformulerad och missvisande, precis som din fråga ovan.
> Nej detta är det allvarliga felet (tycker jag
> åtminstone) med ditt påstående.
> Alla ekrar är nödvändiga, att alla ekrar skall
> vara spända hela tiden
> är oxå nödvändigt för att hjulet skall fungera.
I artikeln du länkade till så har de mätt på ett stillastående hjul, och i ett sådant behövs inte de nedre ekrarna. I ett roterande hjul behövs de nedre ekrarna eftersom de kommer vara överst hälften av tiden. I ett verkligt hjul behövs alla ekrarna helatiden eftersom verkligheten är lite mer komplicerad än ett hjul på testbänk i ett labb.
> Eftersom ett hjul inte bara belastas av
> cykel+cyklist utan också belastas av tyngdkraften
> så förvirrar
> det förståelsen om hur ett hjul fungerar, det
> gjorde det även för mig.
Utan tyngdkraften så belastas inte hjulet av varken cykeln eller cyklisten....
> Är det verkligen så att ekrarna längst bort ifrån
> dig spänns?
Precis som du flera gånger tidigare har påpekat så spänns de bortre ekrarna något och de närmaste ekrarna slackar något mer. Det jag inte förstår är hur man kan komma till slutsatsen att det är pedagogiskt och rimligt att utifrån detta påstå att hjulet står på de understa ekrarna?
Att påstå att hjulet bara hänger i de översta ekrarna är lika fel som att påstå att det står på de undre ekrarna. Hur stort det avlastede området på undersidan av en fälg är beror väldigt mycket på hur styv fälgen är. Med äldre stålfälgar är dettta område väldigt litet och det var därför nödvändigt att använda väldigt många ekrar. Detta för att få in tillräckligt många ekrar i detta område så att avlastningen i varje eker inte översteg förspänningen. Med en modern aerofälg med djup profil är detta område mycket större. Ett modernt 16-ekrat aerohjul kan därför ta upp lika mycket radiell last som ett äldre 48-ekrat hjul (eller mer). Detta är något som man inte intutivt försår om man har lärt sig att hjulet alltid står på de nedersta ekrarna.
Ett hjul på en cykel med en cyklist skall motverka att navet ramlar ner och slår i asfalten. Eftersom hjulet är en förspännd konstruktion drar alla ekrarna i navet. De enda ekrar som har någon somhelst möjlighet att motverka krafterna som verkar på navet är de på ovansidan. Detta är helt oberoende av fälgens styvhet och antalet ekrar och i min mening en mycket bättre startpunkt om man vill bilda sig en djupare förståelse för cykelhjul. Men det är bara en startpunkt.
/rikard
