Q&D sa:
dnleriksson sa:
Q&D sa:
Skissar för säkerhets skull in sadelns position så avståndet till styret hamnar någorlunda rätt. Många ramar har bockat sadelrör som jag förmodar är för att få sadeln längre bak.
Det är nog mest för att få kortare kedjestag. Tror jag.
Det beror på om man har vevlagret eller sadeln som utgångspunkt.
Men evolutionistiskt betraktat så har du nog rätt.
Att ha sadeln som utgångspunkt är om något evolutionsitiskt och kommer från hur man mäter upp racers som är gjorda för att sittas och trampa hela tiden. Mtb-världen börjar äntligen frigöra sig från villfarelserna av geometrier gjorda för sittcykling.
fredrikforsberg: 105mm styrhuvud är inte speciellt lågt jämfört med andra cyklar mig veterligen, anledningen till att Jofa tycker du får hög stack hänger nog ihop med att du har mycket bb-drop i förhållande till hur lång gaffel du har. Om det var jag som ritade cykeln skulle jag försöka göra den så 27,5" hjul också går in (givet att det funkar i din gaffel!), det kan bli klurigt med 410mm kedjestag men inte omöjligt. BTR kör 415mm på 27,5" Ranger. Lyckas du med det har du möjlighet att minska bb-drop ca 10mm genom att byta hjul om du upptäcker att det är för lågt.
Man kan även ha 2 hjuluppsättningar med 27,5 för att trampa runt (högt bb) och 26" för att rulla snabbt utför (lågt bb så du står mer "i" cykeln, och du trampar ändå inte så mycket då).
Jag tror det finns risk att BB blir för lågt beroende på hur terrängen du kör i normalt ser ut. Ranger är om jag inte minns galet designad för 120mm gaffel, om du har 150mm betyder det att den dynamiska höjden (dvs vid sag) blir 20mm lägre eller så, och i runda slängar blir BB drop dynamiskt alltså 10mm mer än Ranger. Och BTR är inte precis kända för att köra högt BB till att börja med.
Om du är lång och känner att du lätt hamnar "uppe på" istället för "i" cykeln kan det vara ide att öka på reach också. Det gör att du istället för att stå över framhjulet hamnar mer centrerad över cykeln. Har du långa armar kommer det bli lättare att kontrollera var tyngdpunkten hamnar så att du kan justera balansen mellan fram och bakhjul lättare, inte minst viktigt i långa snabba kurvor. Kortare reach gör att cykeln känns mer som en bmx, kvick men nervös och med konstant otb-känsla. En annan fördel med lite längre reach (framförallt när man kör brant sadelstolpe som du planerar) är att du öppnar upp bröstkorgen och vinklar fram överkroppen vid sittande cykling, det ger betydligt bättre effektivitet.
Iden med brant sadelstolpe är att oftast när man sitter ner cyklar man uppförs, och då designar man geometrin för sittande cykling så att den är anpassad för det. Om man tänker sig att man lutar hela cykeln uppför kommer sadelstolpsvinkeln automatiskt att bli flackare, och det är det man kompenserar för. Passar det inte in på den cykling man själv bedriver (dvs att man sitter väldigt mycket på platt mark vilket är vanligt i Sverige där transporter ofta är plattare) KAN det bli så att man upplever att man får BB för mycket rakt under sig och det blir en ansträngande position för överkroppen att hålla (kroppen vill gärna ha tyngdpunkten över fötterna, även när man sitter på cykeln). Detta går i viss mån att kompensera med en setbackstolpe och att flytta bak sadeln, men då är risken att det blir för långt fram till styret för optimal sittställning.
Jag anser att sittställning är sekundärt mot ståställning på en mtb, man står ju ändå mest, fast det är ändå värt att tänka på. Speciellt i dessa tider av endurohets när många cyklar byggs för att trampas uppför en brant asfaltsväg till toppen av ett berg och sen köras stående brant utför. Stämmer inte den beskrivningen in på din typiska cykling kan det vara värt att fundera lite på måtten.
Oavsett så är kombinationen av kort reach och brant sadelstolpsvinkel lite det sämsta av båda världar skulle jag säga, du får en trång obalanserad sittställning och en ståställning som är optimerad för långsamma (och därför gissningsvis ej särskilt mycket utförs) stigar. Jag skulle välja lite antingen eller. Flackt (effektivt) sadelrör och kortare reach, för optimering mer mot platt cykling och dess lägre hastigheter, eller brant sadelrör och längre reach för optimering mot sittcykling uppför och stabilitet när du står utför. Sittställningen blir i princip lik i båda fallen bortsett från styrhöjden, men i det ena fallet står cykeln på plan mark och i andra fallet lutar den uppför.
Jag tror oavsett att det blir skitbra och står på sidlinjen och applåderar allt vad jag orkar! Allt ovan är såklart bara mina egna spekulationer, jag har inte byggt några cyklar och testat måtten "allt annat lika" i praktiken, men det är min erfarenhet från att ha cyklat på ett gäng olika hojar och nördat alltför mycket i geometritabeller.
