[Byggtråd] Knolly Fugitive / LT - Kortslagig-ish bus-29a för stig och större berg - Del 5 Intryck och recension
Varning, skaparen av denna tråd är cykelnörd deluxe och tråden kommer troligen innehålla ohälsosamma mängder geometri/dämparnörderi. Det kommer också bli en del ganska specifika val för precis mina önskemål. De allra flesta kommer nog känna att man kan köpa en Jeffsy och vara nöjd istället, men jag är på jakt efter den perfekta hojen för mig, inte för medelcyklisten.
Del 1 - Krav och önskemål
Jag har varit snäll, lagt mycket av min tid på att göra saker för andra. Har också sparat på miljön och pengarna genom att inte byta hoj lika ofta som kalsonger de senaste åren och skippat en hel del onödiga standarder och trender som jag avfärdat som inget för mig. Samtidigt har jag ju hängt med och testat många cyklar och prylar och kan konstatera att nu har äntligen prylarna kommit till ett läge där det går att bygga dom egenskaper jag vill ha. Har bestämt mig för att jag är värd en ny cykel nu. Min tid är nu. Tiden för ny hoj!
Några av er har säkert sett min research och kapande av en del liknande trådar, bland annat Aron-behöver-ny-hoj-tråden (som till 75% överlappar med mina önskemål) och 157mm super boost plus-tråden (https://happyride.se/forum/read.php/1/3458368/page=1).
Nu är det dags att samla allt i en tråd. Jag kommer skriva nya delar under de kommande veckorna tills nya busmaskinen står klar!
Önskemål
-29" Stighoj med bra mekaniskt grepp/bra trampeffektivitet och utförsfokuserad geometri samt hållbarhet för långa åk i stora berg
-120-130mm bak, 140-150mm fram, dvs helst ca 20mm längre fram
-Ställbar geo för hemma resp stora berg. Givet att båda lägena faktiskt är användbara (vilket inte är så vanligt)
-High end dämpning med ställbar LSC/HSC, progressivitet, negativ luftfjäder/OTT (=BOS,Öhlins/Cane Creek/DVO/MRP) och såklart en ram med plats för piggyback eller coildämpare. Gärna gaffel med internt ställbart slag för att kunna öka vid semestercykling givet ram med bra geo för detta
-Däckfrigång för 2.6" + lera
-157x12 bak så jag kan bygga rimligt lätta hjul men ändå få ok styvhet (tidigare stora nackdelen med 29 för mig). Eftersom det inte finns så många 157-ramar än så överväger jag också 148x12 och då med ett nav med max flensbrädd och inte ett fejk 142 med extra breda end caps..
-Underhållbar, lättmekad, reservdelssupport, crash replacement/bra garanti
-Det skadar ju inte om ramen är från en mindre tillverkare som står för något jag gillar/har ett arv och inte bara är en stor kommersiell operation
Icke-önskemål (om möjligt)
-Kolfiber (svårt att undvika), mest av miljöskäl men även hållbarhetsperspektivet, känner alldeles för många som/få som inte reklamerat eller pajat sin kolram de första tre åren. Finns dock inte supermånga high end alu/ti-ramar att välja på så har även kikat på kol men listat det som ett minus.
-Intern dragning av bromsslangar, samma där, svårt att vägra då det utesluter för många men vill helst undvika det
-Pressfit, oavsett modell ser jag inte fördelarna ur ett mekperspektiv jämfört med gängat, det här är i princip ett måste och jag gläder mig åt att branschen nu insett detta och går tillbaka på gängat
-Superlåg totalvikt på bekostnad av hållbarhet. Enda vikten jag kommer optimera är roterande massa då jag vill ha rapp acceleration och tycker det är den vikten man känner vid faktisk cykling. Framtriangelvikt är ju ändå skit samma beroende på hur mycket vatten man fyller i flaskan. Ärligt alltså, kanske en kontroversiell åsikt men så tycker jag.
Geometri
-Modern ganska lång (numera normallång?), låg och med korta kedjestag, målbild <=430mm. Söker stabilitet men ändå lekfullhet vilket så många hojar saknar lite av idag tycker jag. Lätt att hitta enduro-snabb hoj för Åre-åk men svårt att också få den hojen rolig på tightare stigar.
-Söker reach på ca 475mm och stack så nära 610mm som möjligt för att få rätt attackposition och tryck på framhjulet för mina kroppspositioner (187cm lång) med en 50-stam. Stack är en utmaning på 29or generellt och särskilt om man kikar på 150-gaffel.
Har sammanställt mina önskemål i en tabell (jag har många tabeller och Exceler för detta bygge..). Geon beror lite på om det är 120/140 för hemmacykling eller 130/150 för större berg så har ibland listat ett spann.
Budget: Inte helt bestämt men ca 60-70
To be continued!
***
Del 2 - Kandidater och val av ram
Jag nämnde att ramutvecklingen nu nått en punkt då jag är intresserad av den här typen av hoj med större hjul, kanske ska utveckla vad jag menar. Har alltid gillat känslan av rollover som de stora hjulen ger ända sedan första gången jag provade, many moons ago. Men inte gillat de långa kedjestagen och flexiga eller tunga bakhjulen. För några år sedan när framväxlarna började försvinna och sedan tillverkarna började skippa fästena tänkte jag att nu kommer det explodera i utbud av hojar i 120-150mm-segmentet med roliga egenskaper. Första årens EWS spädde på den här känslan. Sedan hände något med EWS och alla tillverkare behövde lägga sin fokus på att få fram en 155-180mm mini-DH-hoj istället för något som överlappade in i stigcykel-territoriet. Det släpptes istället nästan inga för mig intressanta hojar under flera år. Sedan för ett par år sedan skedde nästa steg när fler äntligen hakade på brant sadelrör-rörelsen. Yay, ännu en grej som möjliggör kortare kedjestag. Nu var också marknaden rätt mättad med 170-hojar och det började åter utvecklas runt 120-150 segmentet. Sedan den punkten har jag hängt med och provcyklat det jag kunnat (parallellt med 27.5). När så slutligen 157x12 presenterades som den logiska slutdestinationen på baknavsbredd (dvs så brett man kan bygga utan att få problem med kedjelinje och/eller hjulbenthet) så förstärktes också möljigheten att bygga med korta kedjestag OCH mycket däckfrigång.
För att förstå lite hur jag prioriterat kanske jag också ska lista ordningen jag prioriterar funktionella egenskaper i.
1 Geometri. Balanserat lång och flack för bra attackposition men ändå lekfull-ish.
2 Dämpning och länkage. Inställningsmöjligheter, förutsägbarhet, traction, trampeffektivitet.
3
4 Hjul, tillräcklig styrka, minimerad vikt för den styrkan
5 Bromsar. Jo faktiskt.
6
7 Övrig roterande massa
8
9 Totalvikt/statisk vikt
10 Växelsystem. Seriöst, allt från GX/SLX är ju bra idag. Ge mig tillräckligt omfång och minimerad roterande massa bara. Och ett okej reglage.
Kandidaterna då?
Har ju i tråden nämnt vilka som var topp 3 om jag valt 27.5 (SC 5010, Last Clay V2, Whyte T-130), och vilka som vore topp 3 om jag tagit bort stora berg ur den här komplexa 29"-ekvationen (Whyte S-120, Ibis Ripley, Guerilla Gravity Trail Pistol).
Här kommer den mer komplexa topplistan! Topp 10:
9/10 GG Smash(/Trail Pistol). Massor av rätt, ser jättekul ut precis som lillebror Trail Pistol. Men lite knepiga storlekar för min smak där jag hamnar mittemellan två gör att den får stolpe ut. I övrigt också BBH i högsta laget, 345mm. Och Smash är lite för mycket hoj medan Trail Pistol lite för lite. Får för högt bb med 140-gaffel för min smak. Skulle vilja haft en hoj precis emellan de två.. :) Och att de löst största minuset för mig, för hög Stack.
https://ridegg.com/thesmash
8 Devinci Troy -19. Kanonfin geo, men hamnar åter mellan L och XL. :/ Enda stora minuset i övrigt för hög Stack. 157 på denna.
https://www.pinkbike.com/news/review-devinci-troy-carbon-29.html#geometry
7 Yeti SB-130. Lite för flack för att kännas kul på stig för min smak, känns fel att stoppa i ett +0.5-1 angleset och ger mig dessutom lite för lång reach, även om det troligen är okej. Minus i kanten för presshit.
https://www.yeticycles.com/bikes/sb130
6 Commencal Meta TR 29. Ser ut som en riktig ripper och dessutom väldigt snygg i British Edition. Kedjestag i längsta laget, 434mm. Rejält överbyggd och troligen problemfri dock. Kantminus för pressfit.
https://www.commencal-store.co.uk/PBCPPlayer.asp?ID=1964679
5 Pivot Switchblade. Finns i jättefint hydroformad alu såväl som kol. Kanske den mest stigiga cykel som hamnat högst i min lista, ur geosynpunkt. Dvs den med kortast hjulbas, brantast styrvinkel och kortaste kedjestagen. Lite stolpe ut med sizingen om jag ska gå XL för sadelröret hindrar mig från lång justerstolpe. Men ser riktigt bra ut på många egenskaper. 157 och dw-länk.
https://www.pivotcycles.com/en/bike-switchblade-aluminum-1
Från den här punkten skulle jag vilja beteckna hojarna som finalister. Dvs alla dessa fyra har övervägts mer seriöst.
4 Transition Smuggler. Bushoj per definition. Finns många sidor tråd om det, till syvene och sist föll den mest på att jag bestämde mig för att kompromissa in stora berg och inte har kroppen längre att skaka runt på 120-slag i sådana sammanhang. Däckfrigången är sisådär och bbt kunde vara lite lägre med så lite slag, 340 känns onödigt "högt". Tippar på en uppdatering snart med 3mm lägre bbh och frigång för 2.6..
https://www.transitionbikes.com/bikes_smuggler.cfm
3 Revel Rascal. Egentligen plats två om jag inte fått problem med sizingen. Ser förbaskat bra ut och här är förklaringen till varför det varit lite dött från Canfield sedan den revolutionerande Riot/Toir.
https://www.revelbikes.com/our-bikes/rascal/
2 Evil Offering Utvärderad i båda geolägena, men detta är nog enda Evilen där låga läget känns lite för högt (343) och endast extralåga läget skulle bli aktuellt. Dessutom enda hojen på listan med lika mycket slag bak och fram. (Following MB också utvärderad men hamnar i samma problem som Pivot med sizing/sadelrör som är för långt och lite för lite slag för annat än busig hemmacykling). Ser i stort sett kanon ut. Vände och vred länge på denna. Minusen är små, och sådana som inte många andra skulle hålla för riktiga minus: kol och avsaknad av 157.
https://www.evil-bikes.com/a/bikes/following-mb
1 Knolly Fugitive LT / Fugitive! (Samma ram, olika slag på bakdämparen) Okej, när dom släppte den här hojen ryckte det till i kroppen. Den skrek allt som jag ville ha. Dessutom kan jag bygga två hojar i en utan att kompromissa med den ena: 120/140 och 135/150. Båda med riktigt, riktigt bra geo och dessutom ha ett riktigt beast mode för bike park. Alu och titan snarare än kol. Bra standarder och future proofad, går dessutom att leka 27.5+ med om man vill ha en "tredje" hoj. Det enda osäkra kortet är låg nivå av antisquat och väldigt aktiv bakände. Har inte kunnat provcykla så det blir lite spännande att se om mekaniskt grepp>plattform. Å andra sidan tänker jag mig på sikt två bakdämpare och kan definitivt optimera hemmadämparen med precis rätt nivå av kompenserande LSC.
https://www.knollybikes.com/fugitivelt
En liten parantes om Knollys 157-implementation är att om man gör den bra så är heel rub inte ett problem. Stagen/drivsidan är 1,5 mm längre ut än motsvarande 148-ram. Mer: https://www.knollybikes.com/engineering
FRAME CLEARANCE: We have re-designed the entire rear-end area to keep things as tight as possible. The 157TRAIL spacing increases rear axle width by 15mm (7.5mm per side), and yet heel clearance of our new designs has only moved outward by 1.5mm per side! Our new 157TRAIL rear-end remains the same or in some cases narrower than existing Boost 148 bikes currently on the market.
Current model rear spacing (BLUE) compared to the Fugitive shows how the rear stays are only slightly wider and that we can continue to run a 73mm wide threaded BB shell. The new downtube cross section is also significantly larger for greater stiffness and BB support.
Jo, det blir en rymling!
To be continued!
***
Del 3 - Spec
Vad blir det för spec då? In order of importance:
Gaffel - här har det ju också spillt över i diverse andra trådar i vintras. Jag vill ju ha i riktigt bra, konsekvent dämpning och möjlighet att ställa in det mesta. Hög- och lågfartskompressionsdämpning, positiv och negativ luft (jo, jag väljer luft före coil då jag vill kunna finjustera trycken för olika terräng, ex mjukare i lerigt, hårdare i brant alpterräng), rampup/progression och för att göra allt lite komplicerat så vill jag ju bygga två hojar i en men det går bara om jag hittar en gaffel med justerbart slag. Så jag kan köra 140 hemma och 150/160 i stor terräng. Då innebär det internt justerbart slag på alla seriösa gafflar.
Jag har förstås läst på om i princip allt och provat de jag kunnat, men de jag mer seriöst kikat på är Cane Creek Helm, MRP Ribbon och Öhlins RXF Trail (den nya uppdaterade). Även DVO Diamond var en bubblare. Öhlins har inte direkt rosat marknaden och har problemet att slaget är justerbart i steg om 20 och jag kunde inte få 150. Med detta val av ram vill jag ju köra 120/140 resp 135/150 och då blir fronten lite väl hög med 160 som det skulle blivit med Ö. MRP kändes som ett lite oprövat kort och kunde inte få tag i för provcykling. CC däremot med dämpningen "inspirerad av" (läs utvecklad i samarbete med) Öhlins har jag bara bra erfarenheter av. Har all ze settings + verkar fin att jobba med och serva. Så det blev en Cane Creek Helm Air 29 140/150/160mm!
Dämpare - Jag har ju på sikt tänkt ha två dämpare för denna hoj, en optimerad för stig 120mm bak, och en för öscykling/större terräng och 135mm bak. Det gick tyvärr inte att få tag i lös ram med en Cane Creek bakdämpare att matcha, så jag valde en Fox DPX2 till att börja med då den har justerbar LSC i åtta steg i Open mode och då får jag känna mig fram till vilken tune jag vill ha osv. Tycker inte det är en dålig dämpare och jag harvarit nöjd med de Fox-enheter jag haft BAK tidigare. Tanken är nog att köra denna optimerad för 120mm slag och så skaffa en CCDB Air för 135. Eller möjligen Coil om man vill gå all in alpmode. Foxen kan man ju begränsa slaget på till 50 eller 52.5mm mekaniskt om man inte vill göra det med trycket. Och/eller PUSHa/Avalanchea eller på annat sätt byta internals. Något kommer säkert hända med den här enheten framöver men detta blir en startpunkt.
Hjul - här har det funderats mycket! Det är lite nackdel att vara early adopter på 157 då det inte finns vettiga fabrikshjul från Mavic/DT med denna bredd än. Om något är är det troligen standard och inte ett problem längre men nu var detta den svåraste biten att hitta. Jag ville ha så bred flensbrädd som möjligt och optimera styvhet i förhållande till vikt. Det gjorde att många fusknav gick bort, dvs fusk som i smalare nav med bredare adaptrar. Jag startade faktiskt en hel tråd om det: https://happyride.se/forum/read.php/1/3458368/3458599
Det landade i att DTs specialdesignade superboost-350 nav var bästa valet. Med den obligatoriska 54 POE-uppgraderingen bak såklart. Centerlock blir det också för lite lättare total roterande hjulvikt även om det är närmare centrum. Straightpull, 28 ekrar men denna gång strök jag esoteriska ekrar (kollade ex på Sapim CX Ray) för att gå på DTs mer standardmässiga. PHR washers och Squorx-nipplar blir det då vinkeln blir ganska bred utåt, särskilt bak. Vilket är hela meningen. Fälgmässigt ville jag optimera innerbredden för en rund däckprofil med 2.35-2.4" däck då jag inte är ett fan av 2.5-2.6". Och jag gillar att lägga ner hojen ganska långt och gillar därför en rund däckprofil snarare än en kantig som man lätt får med för breda fälgar. Ett tag verkar det som att alla trodde bredare var bättre (ungefär som med styren för några år sen) snarare än att man kan hitta optimum för varje däckbredd/profil. Men det har lugnat sig lite och många EWS-team har gått ner igen mot 25 inner. Vilket också är vad jag landade i. Så det blir DT XM 421 på 465g styck. Jämfört med ex 30mm DT XM 481 sparar jag också 60g roterande massa långt ut från navcentrum per hjul.
Däck kommer jag skifta beroende på vad jag ska cykla. Hans dampf 2.35 Speedgrip för snabb stigcykling, Magic Mary speedgrip/soft för allround och Minions för torr liftassisterad cykling. Tubeless oavsett och vid bikepark blir det Huck norris insert iaf bak.
Bromsar - tja, jag gillar ju Shimanos känsla så det blir XT 4-kolvs. Missade att överväga bromsarna från nya 12s-gruppen men å andra sidan gillar jag verkligen M8020 så det blir kanon. Organiska belägg till en början, lär bli sintrade i Åre/Alperna osv. 180-skivor f/b då jag tröttnat lite på att köra 160 bak i stora berg även om det är bra för man måste låta bli att bromsa så mycket för att inte överhetta grejerna. :)
Justerstolpe blir OneUps nya V2 med större overlap för mindre slitage/glapp och intern sänkning i 10mm-steg om man vill. Beställde 180mm-stolpen med lägre stack men det strulade. OneUps leveranser drog ut på tiden och sköts gång på gång. Till sist fick jag ändra beställningen till en 150mm som de klarade att leverera då jag vill kunna cykla på cykeln i sommar. I plusfatet noterar jag då kortare flexande innerstolpe vilket lär innebära bättre hållbarhet över tid. Och marginellt lägre vikt. Reglaget blir med I-spec II för synk på bromshandtaget.
Styre funderade jag mycket på. Tänkte gå alu och helt skippa kol i detta bygge då jag vill ha lite dämpning i styret och inte överstyvt. 750mm är optimalt för min armlängd/axelbredd med den reach jag tänkt mig (kör 780 på min kortare HT). De RF 35mm kolstyren jag provat har inte varit direkt sköna. Men så släppte OneUp sitt vertical compliance-styre, det som Robin rejsar med på sin Ibis. (https://www.pinkbike.com/news/oneup-announces-new-carbon-bars-edc-ready-stem-and-lock-on-grips.html) Och då kände jag att det låter som precis vad jag är ute efter och både backsweep och upsweep var nära nog det jag hade som mål så det blev ett köp.
Styrstam blir en Race Face Turbine 35 och handtag blir Troy Lee/Lizard skins lockons.
Drivlinan blir medvetet elvadelad då jag inte är intresserad av vare sig extravikten i 12-delade kassetter, behöver fler steg, eller vill ha smalare kedja. Kollade ex på nya XT 12-kassetten på 470g för 10-51. Räknade lite på utväxlingen och kom fram till att med 30t fram räcker 46 som alpklättringsväxel bak. Kollade också med Knolly (!) om trampeffektiviteten var optimerad för 32t eller hur det var med 30t. Fick till svar att de optimerat den för 28-32t och de flesta anställda körde 28 då de klättrade mycket på brant tekniskt stig. Men 30t ligger mitt i. Perfekt. Så det blir ett OneUp 30t fram och en e13 TRS+ 9-46t kassett bak. 336g för kassetten vs 470 för XT 12s. Roterande massa, iofs nära axeln men ändå. I övrigt XT M8000 rakt igenom och med 175 vevar trots lågt bb då jag vill ha vridet och få ner kadensen.
Kedjestyrare blir en liten övre guide från OneUp. Överlag har jag valt mycket OneUp då jag gillar deras konstruktioner och no-bullshit-approach (precis som Knollys). Känns som en bra match.
Pedaler blir DMR Vault limited edition electro plated chrome. Flat pedals for medals / Flat pedal thunder from down under..
Custom stickers blir det från Slik till fälgar, nav, bakdämpare och från CC till gaffeln. Real stealth finish dvs matt/blank svart på svart.
Nu ska det byggas!
***
Del 4 - Bygge
Bygget är igång! Kabeldragning, styrlager och gaffel, check.
Styret har ett trevligt budskap..
Kapa kolfiberstyre görs bäst enligt konstens alla regler. Tejp mot delaminering, lockons som sågguide. Fintandigt bågfilsblad, 75% igenom med vattensmörjning. Sedan rotera uppochner och såga sista biten. Blev riktigt bra snitt!
Hjul så! Custom stickers från Slik graphics, real stealth med matt/blank svart på svart monterades.
Hjulen blev lite lättare än jag tänkt t o m. 830g fram, 910g bak = 1740g paret. Fem gram tejp per hjul så 1750g tejpade och klara! :)
Lysande däckfrigång med tvåfyror!
Stilpoäng för matchande skor?
Övre styrare från OneUp med tillbehörsfärg.
Färdig!!
Drivsida.
Stolpe med matchande klämma och vy över utgångsporten för intern dragning.
Icke drivsidan.
Diskret racing-tema med blå och orange-linjer. Har alltid gillat looken på de klassiska Gulf GT40sarna från LeMans!
Racing in the front, party in the rear.. :)
På bilderna är den i 120/140-läge med snabba stigdäck på. Annat gummi finns hemma och 135/150-läge kommer också labbas med förstås.
Visuellt blev det en ganska kul mix av murdered out stealth och raw, med orange/blå grafik. Och så inslag av crazy clown/pimp med guld och lilabrytande detaljer till det orangea.. Mmm, lila och orange.
Har beställt custom stickers till gaffeln också vilka försvunnit någonstans i Europa. Men IRL gillar jag faktiskt gulddetaljerna mot de andra nyanserna mer än jag trodde. Får se hur det blir med den saken framöver. Samma sak med pedalerna, vill man bli tråkig och köra jättecleant skulle den vara snygg med svarta. Men det känns inte lika mycket jag och det är ju min hoj. Och det syns ju! Riktigt nöjd med resultatet!
***
Del 5 - Rock n roll-cykling och intryck
Nästan 30 dagar har gått sedan jag skruvade ihop cykeln, och jag har cyklat ganska mycket. 19 turer med totalt cirka 30h moving time har det blivit för mig, varav 7 bikepark, 2 fjällturer och 2 stuntstigpass fördelat över Falun, Åre, Lofsdalen och Trysil. Resterande 10 har varit mer elller mindre "vanlig" stökig stigcykling runt Göteborg, Änggårdsbergen och Delsjöområdets stigar. Mest har det varit torrt men har även hunnit med några blötvädersturer. Utöver det har min sambo lånat hojen för 2 bikeparkpass och tre-fyra stigturer. Så cykeln är inkörd nu. Här kommer mina intryck och tankar!
Jag har kört på en hel del tjunior som känts snabba och bombiga (ex Kona Process 153) och några få som känts poppiga och lekfulla (ex Evil Following). Jag har tidigare inte kört på någon som träffar rätt balans i det spektrat och kombinerat båda två. Och dessutom har så låg front kombinerat med lagom korta kedjestag att den faktiskt svänger som en småhjuling. Den här hojen gör det. Det är vansinnigt roligt att cykla på den! Dessutom går det att cykla snabbt på den, så den är både rolig och lämplig att jaga PBs med.
Geometrin är precis klockren. Jag skulle inte vilja ändra något faktiskt. Har cyklat den med 140mm fram och 120 bak drygt hälften av tiden, sedan ökat till 135mm bak och kört 140/135 (Fugitive MT?) i Åre, Lofsdalen och Trysil. Tanken var då att jag skulle skruvat upp gaffeln till 150 men det var semester och vi gick på after bike/bad/träffade trevligt folk/drack öl istället för att meka gaffel om kvällarna så det blev aldrig av. Och hojen gick ju så jädra bra så jag kände att det var mest mina händer som bad om lite mer slag när vi var i Åre. Det säger kanske en del om hur kapabel geometri och cykel är när man kan köra på hyfsat i bikeparkmiljö med så kort slaglängd. Jag ska meka om den till 150 inför en resa senare i höst så då får jag prova proper LT 150/135mm.
Kortare slaglängd bak än fram är jag ju sedan många hojar såld på men det fungerar verkligen klockrent på den här cykeln. Något mer feedback från marken bakifrån, något mer trampeffektiv än med matchande slaglängd bak, men med såpass aktiv bakände och rätt progression upplevs den ändå som att den har mycket slag bak. Dynamiskt har jag cyklat den med något mer sag bak än fram och dynamisk styrvinkel runt uppskattningsvis 65-66 i Åre och något mindre sag och runt 66-66.5 vid stigcykling.
För stigcykling sticker klätteregenskaperna ut. Sittpositionen med ca 76 graders vinkel (beroende på sadelhöjd) är trevlig. Knollys signaturmässigt aktiva bakände, optimerad för att hitta grepp vid teknisk klättring, är lite ovan. Jag har skruva på 8/12 klick LSC i Open-läget och den är fortfarande superaktiv. Har labbat med alla tre lägena på bakdämparen och funnit alla tre användbara. Open är väl aktiv för torr cykling tycker jag, det är svårt att ha så jämnt driv att den blir helt gungfri. Istället kör jag det av Knolly rekommenderade och tunade Medium-läget oftast. Det ger en något högre nivå av LSC. Open är däremot kanon i väta, oj vad fint den följer rötter mm! Firm har jag använt när vi nån gång kört längre på släta, snabba stigar. Det är ingen lockout utan bara en hög nivå av dämpning så det går bra att "glömma" det på och även köra utför med en rättså dämpad bakända. Så jag har fått tänka om lite från att tidigare inte fipplat med olika lägen så tjänar den här hojen definitivt på det. Om man tycker det är negativt att kompensera länkagerörelse med dämpning beror väl lite på om man också skulle vilja köra med typ ingen LSC utför av någon anledning. Men i princip alla cyklister på medelnivå och uppåt vill ju ändå ha stöd i dämpningen utför och då tycker jag de tunes de valt inte innebär någon nackdel. Bara att jag har ett "open"-läge att ta till för extra fäste i väta. Dvs det har för mig i princip inneburit en fördel.
För stuntcykling, hopp och drop mm så är hojen väldigt trevlig. Gaffeln (mer om den nedan) är kanon för hårdkörning och bakänden har fin, precis lagom progression. Ställbar HSC hade varit fint men det duger som det är. Även Medium-läget är valt så att det fungerar att köra flowspår med och ger då lite mer stöd i berms och kickar.
Sjöstigen på Källvikens svarta, Kobradroppet. Med lite mer fart och sen/platt landning gick det att bottna 120/140. ;)
Ram och länkage är märkbart styva med bred bakände och extralänkar. 157-bakänden har i praktiken varit exakt ingen nackdel alls. Jag har inte rört kedjestagen med skon, finns inget rub och har aldrig känt den. Har inte slagit i den utstickande axeln på icke-drivsidan trots flera åk i smala "rännor" på ex Hällrajd/1000 och i Välliste. (tyckte mest det var 148-åkarna framför och bakom som skrek när vi åkte i fåran i Välliste). Bakväxeln har slagit i något en gång men det var nog när stackars Jennie fick explosionsartad framhjulspunka på Easy Rider och kraschade i en stenig kurva som följd. :/ Jag tycker i praktiken inte man märker någon nackdel av den några mm bredare bakänden. Däremot märker jag fördelen med jättefin däckfrigång som klarar berg av lera (och ev skeva hjul/wobbliga däck). Och mitt väldigt lätta bakhjul har ändå klarat ganska många åkdagar inkl hopp och drop och några sneda/korta landningar nu.
Däckmässigt har jag kört med Aggressor Double Down 2.5WT bak i Åre/Lofsdalen BP och Magic Mary 2,35 addix Soft fram f r o m Åre. Jag kommer snabbare in i sektioner på den här cykeln även vid stigcykling så har märkt att jag behöver att greppigare framdäck än jag körde på gamla hojen.
Överlag är jag supernöjd! Hojen är nog inte för alla men för mig blev det precis så bra som jag hoppades när jag under de senaste åren gjort syntes på allt jag testat och tänkt.
Några bilder från Åre, fotocred Stenmark (Andreas)
Plus och minus
+Livlig, poppig och lekfull men ändå stabil och snabb
+Två slaglängdslägen, två geolägen
+Styv
+Låg stack
+Bra länkagekurva, lagom progression
+Bra tune på DPX2an
+Hittar massor med grepp i väta
+/- Låg antisquat, mycket aktiv bakände utan LSC på, behöver medium/firm LSC på bakdämparen för att inte upplevas gungig vid stående eller större kroppsrörelser
-"Hyllan" ovanför vevlagret samlar bra med smuts på leriga dagar, och den spiller över kanten mot kanten av huvudaxellagrens yttertätningar. Vet inte om jag kan kalla det ett problem, men nåt måste jag ju klaga på..
För vem?
En kanonhoj för dig som vill ha en storhjuling som kombinerar kortslagig bushoj med kapabel stökhoj. För dig som gillar stökiga stigar och helst klättrar på stig. Bra val om man cyklar en hel del i väta och lera. Inget för dig som bara vill ståtrampa eller cyklar på släta lättcyklade stigar. Inget för dig som håller framtriangelns vikt som viktig.
Utförsåk på Falu Stigcyklisters nya (pågående) bygge, arbetsnamn Alpstigen. Härlig teknisk, stenig stig med roliga brantsektioner och riktningsändringar. Foto av Ludde_K.
Komponentrapport på utvalda delar
Cane Creek Helm Air
Riktigt bra gaffel! Chassit är mycket styvt. Axel-krona är ungefär så lågt det kan bli, det finns 0-1mm marginal på innerbenen vid inställd slaglängdsnivå, dvs gaffeln har så lite innerben exponerade som möjligt. Inkörningsperioden på bussningarna var det längsta jag varit med om, tog säkert 20 åktimmar innan gaffeln blev mer "plush" och innan dess tyckte jag den var ngt överdämpad samt att jag inte jag kunde få returen sådär skitsnabb som jag vill ha då det fanns en liten nivå av stiction. Jag undrar lite om vissa av de tidiga recensioner som klagade på att gaffeln inte gick att få finkänslig för softare cykling ens cyklade tillräckligt länge på den för att köra in den..?
Jag kör f ö fortfarande returen i snabbaste läget (1/10) men kommer nog gå ner på 2-4/10 i väta och på vinterhalvåret när det går långsammare rent allmänt.
Jag har labbat en del med förhållandet positiv/negativ luft och gaffeln är vansinnigt finkänslig i första tredjedelen av slaget om man kör ca 5-7 psi mer negativ än positiv luft. Därefter börjar luftfjädern rampa något (beroende på inställning) och framförallt kickar dämparkretsarna in fint redan i tidig midstroke. Gaffeln har sedan mycket stöd genom hela resten av slaget men det går fortfarande att få ut helt slag vid hårt ladd. Allmänt håller den sig högt i slaget och ge ren dynamiskt något flackare styrvinkel än många andra lite dykigare/mindre dämpade gafflar. Jag har bottnat den och nära bottnat den vid ungefär samma nivå av gubb-huliganism som min BOS Deville. Dvs ca 1,5-2m drop med ok till platt landning eller något mindre om man landar i uppförsbacke. Jag skulle säga att hela slaget är användbart. Nivån av dämpning är relativt hög jämfört med andra gafflar från t ex RS så det finns bättre val för vanlig glidcykling, däremot är gaffeln jättebra vid hårdare cykling. En typiskt stigtur med inslag av hårdare utförsåk använder jag ca 100-110/140mm som den är inställd nu.
Låsningen av D-loc axeln är lite fipplig och folk som inte sett den (inkl vissa happy-testare..) klarar inte av att sätta dit den igen, så lånar man ut hojen kan det vara vettigt att visa hur det fungerar, upp och ner, vid punkalagning.
Väldigt nöjd med att jag valde 51mm offset (ihop med ca 66-66.5 statisk HA/65-66 dynamisk) då hojen styr in så jädra fint och upplevs väldigt lekfull och livlig vid vanlig snabb utförsstigcykling.
Mer intryck av gaffeln och lite inställningar i Helmtråden: https://happyride.se/forum/read.php/1/3115606/3601110#msg-3601110
Fox DPX2
Den här dämparen var som väntat bättre än jag väntat. ;) Känslig och snabb. Digressiv rebound-tune var en trevlig sak visar det sig, dvs att dämparen snabbt tar sig upp från djupare delen av slaget igen. Har därmed kunnat köra lite lugnare rebound på toppen när jag cyklat där det finns kickar och drops utan att lida så mycket av det i stök. Jag tycker den kunde haft högre nivå av HSC och kan inte justera det på något sätt, det saknar jag lite. Kanske får kompensera med någon liten spacer till i luftfjädern men det är ju en workaround. Float X2 kanske hade varit ett mer optimalt val utför. Å andra sidan är denna en väldigt trevlig stigdämpare och tillräckligt bra även i ex Åre.
e13 TRS+ 9-46t kassett
Valde denna pga lägre roterande vikt än motsv från Shimano och bättre utväxlingssteg. Har i praktiken funnit näst största (39t) väldigt användbad och ofta legat där och känner mig nöjd med valet jämfört med Shimano XT där jag ist haft en något tyngre 37t med ett ganska stort hopp till den lättaste 46t. Växlingen är något klonkig på de lättaste tre under full kraft, men vid normal kraft går den smooth och resten av kassetten har ingen klonkighet. Jag upplever det inte som ett problem. Har som väntat inte haft någon användning av nian (som är svår att ställa in rent precis som alla säger) utan kör den i praktiken som 10-46t. Återstår att se hur hållbarheten är över tid.
PS. Försökte ladda upp fler åkbilder men har nått maxgränsen för ett inlägg.. DS.
***
Del 6 - Äga (och underhålla) över tid
***
Del 1 - Krav och önskemål
Jag har varit snäll, lagt mycket av min tid på att göra saker för andra. Har också sparat på miljön och pengarna genom att inte byta hoj lika ofta som kalsonger de senaste åren och skippat en hel del onödiga standarder och trender som jag avfärdat som inget för mig. Samtidigt har jag ju hängt med och testat många cyklar och prylar och kan konstatera att nu har äntligen prylarna kommit till ett läge där det går att bygga dom egenskaper jag vill ha. Har bestämt mig för att jag är värd en ny cykel nu. Min tid är nu. Tiden för ny hoj!
Några av er har säkert sett min research och kapande av en del liknande trådar, bland annat Aron-behöver-ny-hoj-tråden (som till 75% överlappar med mina önskemål) och 157mm super boost plus-tråden (https://happyride.se/forum/read.php/1/3458368/page=1).
Nu är det dags att samla allt i en tråd. Jag kommer skriva nya delar under de kommande veckorna tills nya busmaskinen står klar!
Önskemål
-29" Stighoj med bra mekaniskt grepp/bra trampeffektivitet och utförsfokuserad geometri samt hållbarhet för långa åk i stora berg
-120-130mm bak, 140-150mm fram, dvs helst ca 20mm längre fram
-Ställbar geo för hemma resp stora berg. Givet att båda lägena faktiskt är användbara (vilket inte är så vanligt)
-High end dämpning med ställbar LSC/HSC, progressivitet, negativ luftfjäder/OTT (=BOS,Öhlins/Cane Creek/DVO/MRP) och såklart en ram med plats för piggyback eller coildämpare. Gärna gaffel med internt ställbart slag för att kunna öka vid semestercykling givet ram med bra geo för detta
-Däckfrigång för 2.6" + lera
-157x12 bak så jag kan bygga rimligt lätta hjul men ändå få ok styvhet (tidigare stora nackdelen med 29 för mig). Eftersom det inte finns så många 157-ramar än så överväger jag också 148x12 och då med ett nav med max flensbrädd och inte ett fejk 142 med extra breda end caps..
-Underhållbar, lättmekad, reservdelssupport, crash replacement/bra garanti
-Det skadar ju inte om ramen är från en mindre tillverkare som står för något jag gillar/har ett arv och inte bara är en stor kommersiell operation
Icke-önskemål (om möjligt)
-Kolfiber (svårt att undvika), mest av miljöskäl men även hållbarhetsperspektivet, känner alldeles för många som/få som inte reklamerat eller pajat sin kolram de första tre åren. Finns dock inte supermånga high end alu/ti-ramar att välja på så har även kikat på kol men listat det som ett minus.
-Intern dragning av bromsslangar, samma där, svårt att vägra då det utesluter för många men vill helst undvika det
-Pressfit, oavsett modell ser jag inte fördelarna ur ett mekperspektiv jämfört med gängat, det här är i princip ett måste och jag gläder mig åt att branschen nu insett detta och går tillbaka på gängat
-Superlåg totalvikt på bekostnad av hållbarhet. Enda vikten jag kommer optimera är roterande massa då jag vill ha rapp acceleration och tycker det är den vikten man känner vid faktisk cykling. Framtriangelvikt är ju ändå skit samma beroende på hur mycket vatten man fyller i flaskan. Ärligt alltså, kanske en kontroversiell åsikt men så tycker jag.
Geometri
-Modern ganska lång (numera normallång?), låg och med korta kedjestag, målbild <=430mm. Söker stabilitet men ändå lekfullhet vilket så många hojar saknar lite av idag tycker jag. Lätt att hitta enduro-snabb hoj för Åre-åk men svårt att också få den hojen rolig på tightare stigar.
-Söker reach på ca 475mm och stack så nära 610mm som möjligt för att få rätt attackposition och tryck på framhjulet för mina kroppspositioner (187cm lång) med en 50-stam. Stack är en utmaning på 29or generellt och särskilt om man kikar på 150-gaffel.
Har sammanställt mina önskemål i en tabell (jag har många tabeller och Exceler för detta bygge..). Geon beror lite på om det är 120/140 för hemmacykling eller 130/150 för större berg så har ibland listat ett spann.
Budget: Inte helt bestämt men ca 60-70
To be continued!
***
Del 2 - Kandidater och val av ram
Jag nämnde att ramutvecklingen nu nått en punkt då jag är intresserad av den här typen av hoj med större hjul, kanske ska utveckla vad jag menar. Har alltid gillat känslan av rollover som de stora hjulen ger ända sedan första gången jag provade, many moons ago. Men inte gillat de långa kedjestagen och flexiga eller tunga bakhjulen. För några år sedan när framväxlarna började försvinna och sedan tillverkarna började skippa fästena tänkte jag att nu kommer det explodera i utbud av hojar i 120-150mm-segmentet med roliga egenskaper. Första årens EWS spädde på den här känslan. Sedan hände något med EWS och alla tillverkare behövde lägga sin fokus på att få fram en 155-180mm mini-DH-hoj istället för något som överlappade in i stigcykel-territoriet. Det släpptes istället nästan inga för mig intressanta hojar under flera år. Sedan för ett par år sedan skedde nästa steg när fler äntligen hakade på brant sadelrör-rörelsen. Yay, ännu en grej som möjliggör kortare kedjestag. Nu var också marknaden rätt mättad med 170-hojar och det började åter utvecklas runt 120-150 segmentet. Sedan den punkten har jag hängt med och provcyklat det jag kunnat (parallellt med 27.5). När så slutligen 157x12 presenterades som den logiska slutdestinationen på baknavsbredd (dvs så brett man kan bygga utan att få problem med kedjelinje och/eller hjulbenthet) så förstärktes också möljigheten att bygga med korta kedjestag OCH mycket däckfrigång.
För att förstå lite hur jag prioriterat kanske jag också ska lista ordningen jag prioriterar funktionella egenskaper i.
1 Geometri. Balanserat lång och flack för bra attackposition men ändå lekfull-ish.
2 Dämpning och länkage. Inställningsmöjligheter, förutsägbarhet, traction, trampeffektivitet.
3
4 Hjul, tillräcklig styrka, minimerad vikt för den styrkan
5 Bromsar. Jo faktiskt.
6
7 Övrig roterande massa
8
9 Totalvikt/statisk vikt
10 Växelsystem. Seriöst, allt från GX/SLX är ju bra idag. Ge mig tillräckligt omfång och minimerad roterande massa bara. Och ett okej reglage.
Kandidaterna då?
Har ju i tråden nämnt vilka som var topp 3 om jag valt 27.5 (SC 5010, Last Clay V2, Whyte T-130), och vilka som vore topp 3 om jag tagit bort stora berg ur den här komplexa 29"-ekvationen (Whyte S-120, Ibis Ripley, Guerilla Gravity Trail Pistol).
Här kommer den mer komplexa topplistan! Topp 10:
9/10 GG Smash(/Trail Pistol). Massor av rätt, ser jättekul ut precis som lillebror Trail Pistol. Men lite knepiga storlekar för min smak där jag hamnar mittemellan två gör att den får stolpe ut. I övrigt också BBH i högsta laget, 345mm. Och Smash är lite för mycket hoj medan Trail Pistol lite för lite. Får för högt bb med 140-gaffel för min smak. Skulle vilja haft en hoj precis emellan de två.. :) Och att de löst största minuset för mig, för hög Stack.
https://ridegg.com/thesmash
8 Devinci Troy -19. Kanonfin geo, men hamnar åter mellan L och XL. :/ Enda stora minuset i övrigt för hög Stack. 157 på denna.
https://www.pinkbike.com/news/review-devinci-troy-carbon-29.html#geometry
7 Yeti SB-130. Lite för flack för att kännas kul på stig för min smak, känns fel att stoppa i ett +0.5-1 angleset och ger mig dessutom lite för lång reach, även om det troligen är okej. Minus i kanten för presshit.
https://www.yeticycles.com/bikes/sb130
6 Commencal Meta TR 29. Ser ut som en riktig ripper och dessutom väldigt snygg i British Edition. Kedjestag i längsta laget, 434mm. Rejält överbyggd och troligen problemfri dock. Kantminus för pressfit.
https://www.commencal-store.co.uk/PBCPPlayer.asp?ID=1964679
5 Pivot Switchblade. Finns i jättefint hydroformad alu såväl som kol. Kanske den mest stigiga cykel som hamnat högst i min lista, ur geosynpunkt. Dvs den med kortast hjulbas, brantast styrvinkel och kortaste kedjestagen. Lite stolpe ut med sizingen om jag ska gå XL för sadelröret hindrar mig från lång justerstolpe. Men ser riktigt bra ut på många egenskaper. 157 och dw-länk.
https://www.pivotcycles.com/en/bike-switchblade-aluminum-1
Från den här punkten skulle jag vilja beteckna hojarna som finalister. Dvs alla dessa fyra har övervägts mer seriöst.
4 Transition Smuggler. Bushoj per definition. Finns många sidor tråd om det, till syvene och sist föll den mest på att jag bestämde mig för att kompromissa in stora berg och inte har kroppen längre att skaka runt på 120-slag i sådana sammanhang. Däckfrigången är sisådär och bbt kunde vara lite lägre med så lite slag, 340 känns onödigt "högt". Tippar på en uppdatering snart med 3mm lägre bbh och frigång för 2.6..
https://www.transitionbikes.com/bikes_smuggler.cfm
3 Revel Rascal. Egentligen plats två om jag inte fått problem med sizingen. Ser förbaskat bra ut och här är förklaringen till varför det varit lite dött från Canfield sedan den revolutionerande Riot/Toir.
https://www.revelbikes.com/our-bikes/rascal/
2 Evil Offering Utvärderad i båda geolägena, men detta är nog enda Evilen där låga läget känns lite för högt (343) och endast extralåga läget skulle bli aktuellt. Dessutom enda hojen på listan med lika mycket slag bak och fram. (Following MB också utvärderad men hamnar i samma problem som Pivot med sizing/sadelrör som är för långt och lite för lite slag för annat än busig hemmacykling). Ser i stort sett kanon ut. Vände och vred länge på denna. Minusen är små, och sådana som inte många andra skulle hålla för riktiga minus: kol och avsaknad av 157.
https://www.evil-bikes.com/a/bikes/following-mb
1 Knolly Fugitive LT / Fugitive! (Samma ram, olika slag på bakdämparen) Okej, när dom släppte den här hojen ryckte det till i kroppen. Den skrek allt som jag ville ha. Dessutom kan jag bygga två hojar i en utan att kompromissa med den ena: 120/140 och 135/150. Båda med riktigt, riktigt bra geo och dessutom ha ett riktigt beast mode för bike park. Alu och titan snarare än kol. Bra standarder och future proofad, går dessutom att leka 27.5+ med om man vill ha en "tredje" hoj. Det enda osäkra kortet är låg nivå av antisquat och väldigt aktiv bakände. Har inte kunnat provcykla så det blir lite spännande att se om mekaniskt grepp>plattform. Å andra sidan tänker jag mig på sikt två bakdämpare och kan definitivt optimera hemmadämparen med precis rätt nivå av kompenserande LSC.
https://www.knollybikes.com/fugitivelt
En liten parantes om Knollys 157-implementation är att om man gör den bra så är heel rub inte ett problem. Stagen/drivsidan är 1,5 mm längre ut än motsvarande 148-ram. Mer: https://www.knollybikes.com/engineering
FRAME CLEARANCE: We have re-designed the entire rear-end area to keep things as tight as possible. The 157TRAIL spacing increases rear axle width by 15mm (7.5mm per side), and yet heel clearance of our new designs has only moved outward by 1.5mm per side! Our new 157TRAIL rear-end remains the same or in some cases narrower than existing Boost 148 bikes currently on the market.
Current model rear spacing (BLUE) compared to the Fugitive shows how the rear stays are only slightly wider and that we can continue to run a 73mm wide threaded BB shell. The new downtube cross section is also significantly larger for greater stiffness and BB support.
Jo, det blir en rymling!
To be continued!
***
Del 3 - Spec
Vad blir det för spec då? In order of importance:
Gaffel - här har det ju också spillt över i diverse andra trådar i vintras. Jag vill ju ha i riktigt bra, konsekvent dämpning och möjlighet att ställa in det mesta. Hög- och lågfartskompressionsdämpning, positiv och negativ luft (jo, jag väljer luft före coil då jag vill kunna finjustera trycken för olika terräng, ex mjukare i lerigt, hårdare i brant alpterräng), rampup/progression och för att göra allt lite komplicerat så vill jag ju bygga två hojar i en men det går bara om jag hittar en gaffel med justerbart slag. Så jag kan köra 140 hemma och 150/160 i stor terräng. Då innebär det internt justerbart slag på alla seriösa gafflar.
Jag har förstås läst på om i princip allt och provat de jag kunnat, men de jag mer seriöst kikat på är Cane Creek Helm, MRP Ribbon och Öhlins RXF Trail (den nya uppdaterade). Även DVO Diamond var en bubblare. Öhlins har inte direkt rosat marknaden och har problemet att slaget är justerbart i steg om 20 och jag kunde inte få 150. Med detta val av ram vill jag ju köra 120/140 resp 135/150 och då blir fronten lite väl hög med 160 som det skulle blivit med Ö. MRP kändes som ett lite oprövat kort och kunde inte få tag i för provcykling. CC däremot med dämpningen "inspirerad av" (läs utvecklad i samarbete med) Öhlins har jag bara bra erfarenheter av. Har all ze settings + verkar fin att jobba med och serva. Så det blev en Cane Creek Helm Air 29 140/150/160mm!
Dämpare - Jag har ju på sikt tänkt ha två dämpare för denna hoj, en optimerad för stig 120mm bak, och en för öscykling/större terräng och 135mm bak. Det gick tyvärr inte att få tag i lös ram med en Cane Creek bakdämpare att matcha, så jag valde en Fox DPX2 till att börja med då den har justerbar LSC i åtta steg i Open mode och då får jag känna mig fram till vilken tune jag vill ha osv. Tycker inte det är en dålig dämpare och jag harvarit nöjd med de Fox-enheter jag haft BAK tidigare. Tanken är nog att köra denna optimerad för 120mm slag och så skaffa en CCDB Air för 135. Eller möjligen Coil om man vill gå all in alpmode. Foxen kan man ju begränsa slaget på till 50 eller 52.5mm mekaniskt om man inte vill göra det med trycket. Och/eller PUSHa/Avalanchea eller på annat sätt byta internals. Något kommer säkert hända med den här enheten framöver men detta blir en startpunkt.
Hjul - här har det funderats mycket! Det är lite nackdel att vara early adopter på 157 då det inte finns vettiga fabrikshjul från Mavic/DT med denna bredd än. Om något är är det troligen standard och inte ett problem längre men nu var detta den svåraste biten att hitta. Jag ville ha så bred flensbrädd som möjligt och optimera styvhet i förhållande till vikt. Det gjorde att många fusknav gick bort, dvs fusk som i smalare nav med bredare adaptrar. Jag startade faktiskt en hel tråd om det: https://happyride.se/forum/read.php/1/3458368/3458599
Det landade i att DTs specialdesignade superboost-350 nav var bästa valet. Med den obligatoriska 54 POE-uppgraderingen bak såklart. Centerlock blir det också för lite lättare total roterande hjulvikt även om det är närmare centrum. Straightpull, 28 ekrar men denna gång strök jag esoteriska ekrar (kollade ex på Sapim CX Ray) för att gå på DTs mer standardmässiga. PHR washers och Squorx-nipplar blir det då vinkeln blir ganska bred utåt, särskilt bak. Vilket är hela meningen. Fälgmässigt ville jag optimera innerbredden för en rund däckprofil med 2.35-2.4" däck då jag inte är ett fan av 2.5-2.6". Och jag gillar att lägga ner hojen ganska långt och gillar därför en rund däckprofil snarare än en kantig som man lätt får med för breda fälgar. Ett tag verkar det som att alla trodde bredare var bättre (ungefär som med styren för några år sen) snarare än att man kan hitta optimum för varje däckbredd/profil. Men det har lugnat sig lite och många EWS-team har gått ner igen mot 25 inner. Vilket också är vad jag landade i. Så det blir DT XM 421 på 465g styck. Jämfört med ex 30mm DT XM 481 sparar jag också 60g roterande massa långt ut från navcentrum per hjul.
Däck kommer jag skifta beroende på vad jag ska cykla. Hans dampf 2.35 Speedgrip för snabb stigcykling, Magic Mary speedgrip/soft för allround och Minions för torr liftassisterad cykling. Tubeless oavsett och vid bikepark blir det Huck norris insert iaf bak.
Bromsar - tja, jag gillar ju Shimanos känsla så det blir XT 4-kolvs. Missade att överväga bromsarna från nya 12s-gruppen men å andra sidan gillar jag verkligen M8020 så det blir kanon. Organiska belägg till en början, lär bli sintrade i Åre/Alperna osv. 180-skivor f/b då jag tröttnat lite på att köra 160 bak i stora berg även om det är bra för man måste låta bli att bromsa så mycket för att inte överhetta grejerna. :)
Justerstolpe blir OneUps nya V2 med större overlap för mindre slitage/glapp och intern sänkning i 10mm-steg om man vill. Beställde 180mm-stolpen med lägre stack men det strulade. OneUps leveranser drog ut på tiden och sköts gång på gång. Till sist fick jag ändra beställningen till en 150mm som de klarade att leverera då jag vill kunna cykla på cykeln i sommar. I plusfatet noterar jag då kortare flexande innerstolpe vilket lär innebära bättre hållbarhet över tid. Och marginellt lägre vikt. Reglaget blir med I-spec II för synk på bromshandtaget.
Styre funderade jag mycket på. Tänkte gå alu och helt skippa kol i detta bygge då jag vill ha lite dämpning i styret och inte överstyvt. 750mm är optimalt för min armlängd/axelbredd med den reach jag tänkt mig (kör 780 på min kortare HT). De RF 35mm kolstyren jag provat har inte varit direkt sköna. Men så släppte OneUp sitt vertical compliance-styre, det som Robin rejsar med på sin Ibis. (https://www.pinkbike.com/news/oneup-announces-new-carbon-bars-edc-ready-stem-and-lock-on-grips.html) Och då kände jag att det låter som precis vad jag är ute efter och både backsweep och upsweep var nära nog det jag hade som mål så det blev ett köp.
Styrstam blir en Race Face Turbine 35 och handtag blir Troy Lee/Lizard skins lockons.
Drivlinan blir medvetet elvadelad då jag inte är intresserad av vare sig extravikten i 12-delade kassetter, behöver fler steg, eller vill ha smalare kedja. Kollade ex på nya XT 12-kassetten på 470g för 10-51. Räknade lite på utväxlingen och kom fram till att med 30t fram räcker 46 som alpklättringsväxel bak. Kollade också med Knolly (!) om trampeffektiviteten var optimerad för 32t eller hur det var med 30t. Fick till svar att de optimerat den för 28-32t och de flesta anställda körde 28 då de klättrade mycket på brant tekniskt stig. Men 30t ligger mitt i. Perfekt. Så det blir ett OneUp 30t fram och en e13 TRS+ 9-46t kassett bak. 336g för kassetten vs 470 för XT 12s. Roterande massa, iofs nära axeln men ändå. I övrigt XT M8000 rakt igenom och med 175 vevar trots lågt bb då jag vill ha vridet och få ner kadensen.
Kedjestyrare blir en liten övre guide från OneUp. Överlag har jag valt mycket OneUp då jag gillar deras konstruktioner och no-bullshit-approach (precis som Knollys). Känns som en bra match.
Pedaler blir DMR Vault limited edition electro plated chrome. Flat pedals for medals / Flat pedal thunder from down under..
Custom stickers blir det från Slik till fälgar, nav, bakdämpare och från CC till gaffeln. Real stealth finish dvs matt/blank svart på svart.
Nu ska det byggas!
***
Del 4 - Bygge
Bygget är igång! Kabeldragning, styrlager och gaffel, check.
Styret har ett trevligt budskap..
Kapa kolfiberstyre görs bäst enligt konstens alla regler. Tejp mot delaminering, lockons som sågguide. Fintandigt bågfilsblad, 75% igenom med vattensmörjning. Sedan rotera uppochner och såga sista biten. Blev riktigt bra snitt!
Hjul så! Custom stickers från Slik graphics, real stealth med matt/blank svart på svart monterades.
Hjulen blev lite lättare än jag tänkt t o m. 830g fram, 910g bak = 1740g paret. Fem gram tejp per hjul så 1750g tejpade och klara! :)
Lysande däckfrigång med tvåfyror!
Stilpoäng för matchande skor?
Övre styrare från OneUp med tillbehörsfärg.
Färdig!!
Drivsida.
Stolpe med matchande klämma och vy över utgångsporten för intern dragning.
Icke drivsidan.
Diskret racing-tema med blå och orange-linjer. Har alltid gillat looken på de klassiska Gulf GT40sarna från LeMans!
Racing in the front, party in the rear.. :)
På bilderna är den i 120/140-läge med snabba stigdäck på. Annat gummi finns hemma och 135/150-läge kommer också labbas med förstås.
Visuellt blev det en ganska kul mix av murdered out stealth och raw, med orange/blå grafik. Och så inslag av crazy clown/pimp med guld och lilabrytande detaljer till det orangea.. Mmm, lila och orange.
Har beställt custom stickers till gaffeln också vilka försvunnit någonstans i Europa. Men IRL gillar jag faktiskt gulddetaljerna mot de andra nyanserna mer än jag trodde. Får se hur det blir med den saken framöver. Samma sak med pedalerna, vill man bli tråkig och köra jättecleant skulle den vara snygg med svarta. Men det känns inte lika mycket jag och det är ju min hoj. Och det syns ju! Riktigt nöjd med resultatet!
***
Del 5 - Rock n roll-cykling och intryck
Nästan 30 dagar har gått sedan jag skruvade ihop cykeln, och jag har cyklat ganska mycket. 19 turer med totalt cirka 30h moving time har det blivit för mig, varav 7 bikepark, 2 fjällturer och 2 stuntstigpass fördelat över Falun, Åre, Lofsdalen och Trysil. Resterande 10 har varit mer elller mindre "vanlig" stökig stigcykling runt Göteborg, Änggårdsbergen och Delsjöområdets stigar. Mest har det varit torrt men har även hunnit med några blötvädersturer. Utöver det har min sambo lånat hojen för 2 bikeparkpass och tre-fyra stigturer. Så cykeln är inkörd nu. Här kommer mina intryck och tankar!
Jag har kört på en hel del tjunior som känts snabba och bombiga (ex Kona Process 153) och några få som känts poppiga och lekfulla (ex Evil Following). Jag har tidigare inte kört på någon som träffar rätt balans i det spektrat och kombinerat båda två. Och dessutom har så låg front kombinerat med lagom korta kedjestag att den faktiskt svänger som en småhjuling. Den här hojen gör det. Det är vansinnigt roligt att cykla på den! Dessutom går det att cykla snabbt på den, så den är både rolig och lämplig att jaga PBs med.
Geometrin är precis klockren. Jag skulle inte vilja ändra något faktiskt. Har cyklat den med 140mm fram och 120 bak drygt hälften av tiden, sedan ökat till 135mm bak och kört 140/135 (Fugitive MT?) i Åre, Lofsdalen och Trysil. Tanken var då att jag skulle skruvat upp gaffeln till 150 men det var semester och vi gick på after bike/bad/träffade trevligt folk/drack öl istället för att meka gaffel om kvällarna så det blev aldrig av. Och hojen gick ju så jädra bra så jag kände att det var mest mina händer som bad om lite mer slag när vi var i Åre. Det säger kanske en del om hur kapabel geometri och cykel är när man kan köra på hyfsat i bikeparkmiljö med så kort slaglängd. Jag ska meka om den till 150 inför en resa senare i höst så då får jag prova proper LT 150/135mm.
Kortare slaglängd bak än fram är jag ju sedan många hojar såld på men det fungerar verkligen klockrent på den här cykeln. Något mer feedback från marken bakifrån, något mer trampeffektiv än med matchande slaglängd bak, men med såpass aktiv bakände och rätt progression upplevs den ändå som att den har mycket slag bak. Dynamiskt har jag cyklat den med något mer sag bak än fram och dynamisk styrvinkel runt uppskattningsvis 65-66 i Åre och något mindre sag och runt 66-66.5 vid stigcykling.
För stigcykling sticker klätteregenskaperna ut. Sittpositionen med ca 76 graders vinkel (beroende på sadelhöjd) är trevlig. Knollys signaturmässigt aktiva bakände, optimerad för att hitta grepp vid teknisk klättring, är lite ovan. Jag har skruva på 8/12 klick LSC i Open-läget och den är fortfarande superaktiv. Har labbat med alla tre lägena på bakdämparen och funnit alla tre användbara. Open är väl aktiv för torr cykling tycker jag, det är svårt att ha så jämnt driv att den blir helt gungfri. Istället kör jag det av Knolly rekommenderade och tunade Medium-läget oftast. Det ger en något högre nivå av LSC. Open är däremot kanon i väta, oj vad fint den följer rötter mm! Firm har jag använt när vi nån gång kört längre på släta, snabba stigar. Det är ingen lockout utan bara en hög nivå av dämpning så det går bra att "glömma" det på och även köra utför med en rättså dämpad bakända. Så jag har fått tänka om lite från att tidigare inte fipplat med olika lägen så tjänar den här hojen definitivt på det. Om man tycker det är negativt att kompensera länkagerörelse med dämpning beror väl lite på om man också skulle vilja köra med typ ingen LSC utför av någon anledning. Men i princip alla cyklister på medelnivå och uppåt vill ju ändå ha stöd i dämpningen utför och då tycker jag de tunes de valt inte innebär någon nackdel. Bara att jag har ett "open"-läge att ta till för extra fäste i väta. Dvs det har för mig i princip inneburit en fördel.
För stuntcykling, hopp och drop mm så är hojen väldigt trevlig. Gaffeln (mer om den nedan) är kanon för hårdkörning och bakänden har fin, precis lagom progression. Ställbar HSC hade varit fint men det duger som det är. Även Medium-läget är valt så att det fungerar att köra flowspår med och ger då lite mer stöd i berms och kickar.
Sjöstigen på Källvikens svarta, Kobradroppet. Med lite mer fart och sen/platt landning gick det att bottna 120/140. ;)
Ram och länkage är märkbart styva med bred bakände och extralänkar. 157-bakänden har i praktiken varit exakt ingen nackdel alls. Jag har inte rört kedjestagen med skon, finns inget rub och har aldrig känt den. Har inte slagit i den utstickande axeln på icke-drivsidan trots flera åk i smala "rännor" på ex Hällrajd/1000 och i Välliste. (tyckte mest det var 148-åkarna framför och bakom som skrek när vi åkte i fåran i Välliste). Bakväxeln har slagit i något en gång men det var nog när stackars Jennie fick explosionsartad framhjulspunka på Easy Rider och kraschade i en stenig kurva som följd. :/ Jag tycker i praktiken inte man märker någon nackdel av den några mm bredare bakänden. Däremot märker jag fördelen med jättefin däckfrigång som klarar berg av lera (och ev skeva hjul/wobbliga däck). Och mitt väldigt lätta bakhjul har ändå klarat ganska många åkdagar inkl hopp och drop och några sneda/korta landningar nu.
Däckmässigt har jag kört med Aggressor Double Down 2.5WT bak i Åre/Lofsdalen BP och Magic Mary 2,35 addix Soft fram f r o m Åre. Jag kommer snabbare in i sektioner på den här cykeln även vid stigcykling så har märkt att jag behöver att greppigare framdäck än jag körde på gamla hojen.
Överlag är jag supernöjd! Hojen är nog inte för alla men för mig blev det precis så bra som jag hoppades när jag under de senaste åren gjort syntes på allt jag testat och tänkt.
Några bilder från Åre, fotocred Stenmark (Andreas)
Plus och minus
+Livlig, poppig och lekfull men ändå stabil och snabb
+Två slaglängdslägen, två geolägen
+Styv
+Låg stack
+Bra länkagekurva, lagom progression
+Bra tune på DPX2an
+Hittar massor med grepp i väta
+/- Låg antisquat, mycket aktiv bakände utan LSC på, behöver medium/firm LSC på bakdämparen för att inte upplevas gungig vid stående eller större kroppsrörelser
-"Hyllan" ovanför vevlagret samlar bra med smuts på leriga dagar, och den spiller över kanten mot kanten av huvudaxellagrens yttertätningar. Vet inte om jag kan kalla det ett problem, men nåt måste jag ju klaga på..
För vem?
En kanonhoj för dig som vill ha en storhjuling som kombinerar kortslagig bushoj med kapabel stökhoj. För dig som gillar stökiga stigar och helst klättrar på stig. Bra val om man cyklar en hel del i väta och lera. Inget för dig som bara vill ståtrampa eller cyklar på släta lättcyklade stigar. Inget för dig som håller framtriangelns vikt som viktig.
Utförsåk på Falu Stigcyklisters nya (pågående) bygge, arbetsnamn Alpstigen. Härlig teknisk, stenig stig med roliga brantsektioner och riktningsändringar. Foto av Ludde_K.
Komponentrapport på utvalda delar
Cane Creek Helm Air
Riktigt bra gaffel! Chassit är mycket styvt. Axel-krona är ungefär så lågt det kan bli, det finns 0-1mm marginal på innerbenen vid inställd slaglängdsnivå, dvs gaffeln har så lite innerben exponerade som möjligt. Inkörningsperioden på bussningarna var det längsta jag varit med om, tog säkert 20 åktimmar innan gaffeln blev mer "plush" och innan dess tyckte jag den var ngt överdämpad samt att jag inte jag kunde få returen sådär skitsnabb som jag vill ha då det fanns en liten nivå av stiction. Jag undrar lite om vissa av de tidiga recensioner som klagade på att gaffeln inte gick att få finkänslig för softare cykling ens cyklade tillräckligt länge på den för att köra in den..?
Jag kör f ö fortfarande returen i snabbaste läget (1/10) men kommer nog gå ner på 2-4/10 i väta och på vinterhalvåret när det går långsammare rent allmänt.
Jag har labbat en del med förhållandet positiv/negativ luft och gaffeln är vansinnigt finkänslig i första tredjedelen av slaget om man kör ca 5-7 psi mer negativ än positiv luft. Därefter börjar luftfjädern rampa något (beroende på inställning) och framförallt kickar dämparkretsarna in fint redan i tidig midstroke. Gaffeln har sedan mycket stöd genom hela resten av slaget men det går fortfarande att få ut helt slag vid hårt ladd. Allmänt håller den sig högt i slaget och ge ren dynamiskt något flackare styrvinkel än många andra lite dykigare/mindre dämpade gafflar. Jag har bottnat den och nära bottnat den vid ungefär samma nivå av gubb-huliganism som min BOS Deville. Dvs ca 1,5-2m drop med ok till platt landning eller något mindre om man landar i uppförsbacke. Jag skulle säga att hela slaget är användbart. Nivån av dämpning är relativt hög jämfört med andra gafflar från t ex RS så det finns bättre val för vanlig glidcykling, däremot är gaffeln jättebra vid hårdare cykling. En typiskt stigtur med inslag av hårdare utförsåk använder jag ca 100-110/140mm som den är inställd nu.
Låsningen av D-loc axeln är lite fipplig och folk som inte sett den (inkl vissa happy-testare..) klarar inte av att sätta dit den igen, så lånar man ut hojen kan det vara vettigt att visa hur det fungerar, upp och ner, vid punkalagning.
Väldigt nöjd med att jag valde 51mm offset (ihop med ca 66-66.5 statisk HA/65-66 dynamisk) då hojen styr in så jädra fint och upplevs väldigt lekfull och livlig vid vanlig snabb utförsstigcykling.
Mer intryck av gaffeln och lite inställningar i Helmtråden: https://happyride.se/forum/read.php/1/3115606/3601110#msg-3601110
Fox DPX2
Den här dämparen var som väntat bättre än jag väntat. ;) Känslig och snabb. Digressiv rebound-tune var en trevlig sak visar det sig, dvs att dämparen snabbt tar sig upp från djupare delen av slaget igen. Har därmed kunnat köra lite lugnare rebound på toppen när jag cyklat där det finns kickar och drops utan att lida så mycket av det i stök. Jag tycker den kunde haft högre nivå av HSC och kan inte justera det på något sätt, det saknar jag lite. Kanske får kompensera med någon liten spacer till i luftfjädern men det är ju en workaround. Float X2 kanske hade varit ett mer optimalt val utför. Å andra sidan är denna en väldigt trevlig stigdämpare och tillräckligt bra även i ex Åre.
e13 TRS+ 9-46t kassett
Valde denna pga lägre roterande vikt än motsv från Shimano och bättre utväxlingssteg. Har i praktiken funnit näst största (39t) väldigt användbad och ofta legat där och känner mig nöjd med valet jämfört med Shimano XT där jag ist haft en något tyngre 37t med ett ganska stort hopp till den lättaste 46t. Växlingen är något klonkig på de lättaste tre under full kraft, men vid normal kraft går den smooth och resten av kassetten har ingen klonkighet. Jag upplever det inte som ett problem. Har som väntat inte haft någon användning av nian (som är svår att ställa in rent precis som alla säger) utan kör den i praktiken som 10-46t. Återstår att se hur hållbarheten är över tid.
PS. Försökte ladda upp fler åkbilder men har nått maxgränsen för ett inlägg.. DS.
***
Del 6 - Äga (och underhålla) över tid
***
Senast ändrad:
