Morgondagens etapp blir kul, av flera skäl. Dels ser den rätt svettig ut; ”It is, without doubt, one of the biggest, meanest stages that the race has seen in years and the numbers alone tell a story of extreme distance, massive elevation, and relentless trials from Greyton to Stellenbosch”, och dels cyklar de förbi den lilla vingården (Beaumont Family Wines) i Botriver där jag bodde innan mitt race i höstas. Från Botriver bär det uppför, och de cyklar på samma stigar som vi gjorde på vår första etapp och fortsätter sen med stigar vi tog på tredje etappen, bland annat nedför Gantouw Pass. Men medan vi gick i mål i Lourensford fortsätter de till nån form av huggtand innan de når Stellenbosch, ”the wall that is the Lourensford Nek”. Jag har inte legat sömnlös över att vi missade just den.