Sådär! Nu är den av med oskulden på riktigt. Dryga fem mil i höstrusket. Den kändes väldigt bra hela tiden, stabil och betydligt styvare än förra projektet. Helt osentimental när man kör över brunnslock och gropar. Nu fick den väl inte bekänna färg helt och hållet eftersom cyklisten är i så dålig form men jag lyckades i alla fall stressa upp den i 47 knyck på släta marken (sedan gick pulsen i taket och kroppen sa åt mig att lägga av innan det skulle hända nåt farligt. Invändigt alltså) och 53 utför och det kändes hela tiden tryggt att ligga nere i bågen. Det mest dramatiska var att kedjan hoppade nån gång men justeringen av växlarna hade gått väldigt snabbt. Lite om bestyckningen: Renn diskhjul, beg för 4000:- kommer inte ihåg varifrån, hembyggt kinahjul m Novatecnav, lånat från en annnan cykel, Profile design tempostyre alu med Shimano reglage och Sram bromshandtag, också hittat på k&s. Ultegra bakväxel från Yardsalen, Chorusbromsar och Campa Record vevparti, halvgammalt med fyrkantslager, från Superfettot, framväxeln också Campa, från GurraG på Yardsalen, sadelstolpe från Stora Essingen, billig (men lite aero) framgaffel hitttad på e-bay, alu-carbon, no-name styrlager med Chrobins sega och barnbajsfärgade finfett. Här är nåra bilder innan det blr demontering, finputsning och lack:
Cykeln i dagsljus:
Några detaljer, orkade inte vrida dom rätt
Här ser man att ursparningen för bakhjulet blev väl frikostig. Det är möjligt att jag gör något åt det.
Nu är det bara att hoppas att kommissarierna inte kinkar. Jag föreslår att man gör en anteckning om att cykeln ännu inte finns i serieproduktion sedan får man väl lämna in protest om man vill göra anspråk på sistaplatsen.
