Chicken race - cyklist vs. grävling
När jag varit ute så har jag stött på många djur i vår natur. Vanligtvis är de med all rätt rädda för oss tvåbeningar (tvåhjulingar) och försvinner snabbt. Men idag var det dags för Chicken race!
På en enslig grusväg såg jag plötsligen 2 grävlingar som kom galopperande i rullande stil mot mig (dessutom låg de på rulle efter varandra...). I god ordning höll de precis som jag högerspår så vi var inte på kollisionskurs men grävling inger ändå en viss respekt för oss som har möt dem med bil. Sänkte farten lite. Väntade på att de skulle se mig och hoppa av in i skogen. Grävlingarna höll sitt tempo och jag fortsatte, 25 m kvar. Är de både döva och blind tänkte jag, nu var det bara 5 meter kvar. Precis när vi skulle passera varandra på 1 m avstånd viker den första grävlingen av till vänster och kör huvudet rakt in under mitt framhjul!!!! Det smäller till och jag vinglar nästan ner i diket. Lätt chockad vänder jag mig, fortfarande cyklande framåt och ser att grävlingen som låg på ruller lugnt springer vidare i sitt hjulspår. Dem som hade närkontakt med mitt hjul ser mest förbryllad ut innan han viker av in i skogen. Känns inte som jag har lust att följa efter honom och se hur det gick i mina cykelbyxer (är ryktena om deras bitinstikt sann??).
Omtumlad rullar jag vidare och konstaterar att det blev nog 1-0 till grävlingen i detta chicken race.
Kvällen läxa är att grävlingar inte viker ner sig och att man skall koppla ur lock-outen på framgaffeln när man möter.
Ännu en cykeldag....
På en enslig grusväg såg jag plötsligen 2 grävlingar som kom galopperande i rullande stil mot mig (dessutom låg de på rulle efter varandra...). I god ordning höll de precis som jag högerspår så vi var inte på kollisionskurs men grävling inger ändå en viss respekt för oss som har möt dem med bil. Sänkte farten lite. Väntade på att de skulle se mig och hoppa av in i skogen. Grävlingarna höll sitt tempo och jag fortsatte, 25 m kvar. Är de både döva och blind tänkte jag, nu var det bara 5 meter kvar. Precis när vi skulle passera varandra på 1 m avstånd viker den första grävlingen av till vänster och kör huvudet rakt in under mitt framhjul!!!! Det smäller till och jag vinglar nästan ner i diket. Lätt chockad vänder jag mig, fortfarande cyklande framåt och ser att grävlingen som låg på ruller lugnt springer vidare i sitt hjulspår. Dem som hade närkontakt med mitt hjul ser mest förbryllad ut innan han viker av in i skogen. Känns inte som jag har lust att följa efter honom och se hur det gick i mina cykelbyxer (är ryktena om deras bitinstikt sann??).
Omtumlad rullar jag vidare och konstaterar att det blev nog 1-0 till grävlingen i detta chicken race.
Kvällen läxa är att grävlingar inte viker ner sig och att man skall koppla ur lock-outen på framgaffeln när man möter.
Ännu en cykeldag....
