Plocka fram byråkraten i dig, här följer den långa propen (4 sidor text):
-----------------------------------------------------------
Prop. 2008/09:35 (Framtidens resor och transporter - infrastruktur Jiir hållbar tillvdxt)
8.6 Ätgärder för ökad cykeltrafik
Regeringens bedömning: Andelen gang och cykeltrafik av de korta
resoma bör öka. Kombinerade resor med ganglcykel och kollektivtrafik
bör underlättas. i Sverise bör utvecklas.
Underlag Vägverket, Banverket och Verket ftir näringslivsutveckling (Nutek) fick 2006 parallella
regeringsuppdrag att analysera olika möjligheter att örbättra fiirutsättningama ftir
cykling.
I redovisningen av uppdragen menar myndighetema att en ökad och riktad satsning på infrastruktur
och andra cykelfriimjande åtgärder från staten och andra aktörer behövs ftir att upp-
Slla riksdagens mål om att andelen resot med cykel ska öka. För niirvarande är henden den
motsatta även om den årliga minskningen iir liten. Erfarenheten både i Sverige och utomlands
zix att det finns en potential ftir ett ökat cyklande ftirct niir medborgama fiir tillgang till siilaa
cykelvägar. Ökad cykling ger stora positiva effekter ör miljön, framkomligheten, folkhälsan
och ftir småskalig nåiringslivsutveckling l2ings cykelledema.
I manga större tiitorter har kommuner redan skapat en bra infrastruktur i form av cykelvägar,
vägvisning, drift och underhåll. Vägverket bedömer att det effektivaste sättet att snabbt öka
cykelresandets andel av det totala resandet iir att staten stödjer en satsning på att fi medborgama
att utnyttja infrastruktr:ren i större utsträckning.
Vägverket har under 2007 genomftrt en schablonmässig inventering av behovet av cykelvägar
liings det statliga vägnätet för bl.a. arbets och skolpendling.
För att ökad cykling ska kunna bidra till ett hållbart resande krävs att hela resan frrngerar.
Möjlighetema att ta med cykel på tåg och buss iir bristftillig. Om möjligheten att medftira cykel
inte fiirbättras bör regeringen enligt Banverkets bedömning överväga åtgärder i form av
skiirpta krav på fordon, tydliga anvisningar vid upphandling av trafik samt dLekta förhardlingar
med SJ AB.
Banverkets rapport redovisar också behov av fijrbätnade möjligheter till siiker cykelparkering
vid jiirnvägsstationer och resecentra i syfte att underlätta byte mellan trafikslag. Boverket bör
få i uppdrag att utåxbeta tydliga anvisningar om hur cykelparkeringar ska hanteras i den ffsiska
planeringe ns olika skeden. Banverket ftireslår att regeringen bör överväga incitament till
arbetsgivare att stimulera sin personal till ökad cykling i samband med resa till och fran arbetet.
Nutek bedömer att cykelturismen i Sverige på 20 års sikt har fiirutsättrringar att generera ir
täktsr om cirka 1,5 miljarder konor per ar. En ftirutsättning är dock tillkomsten av ett antal
lZingre, i hurudsak bilfria, cykelleder av hög intemationell klass.
För att siikerställa en ökad satsning på cykelresande och åstadkomma en optimering av den
samhällsekonomiska effektiviteten fiireslar Vägverket att investeringar i cykelåtgåirder inordnas
i den nationella planen. Bidrag till regionala investeringar i cykelturistleder skulle också
kurma hanteras inom en sådan ram under fttrutsättning att regeringen ger Vägverket direktiv
att i sådana frågor samråda med Nutek.
Remissinstanserna: Det fitrns ett brett stöd för en ökad satsning på cykelinfrastruktur. Dock
ä endast tre f,insstyrelser (Länsstlrelsema iKronobergs, Blekinge och Orebro liin) positiva
till inordnande av cykelinfrasfukturinvesteringar i nationell plan. Flertalet, 23 av 30 remissirr
stanser, 13 av 20 liinsstgelser, samtliga nio samverkansorgan samt SKL, anser att investeringsmedel
ftir cykelinfrastruktur bör behandlas ide regionala planema som i dag. Flertalet
pekar på att den lokala och regionala nivån har de bästa kunskaperna om behov och ftjrutsättningar
och diirftir bäst gör prioriteringar och awägningar mot andra behov. Flera pekar även
på att en prioritering på nationell nivå kraftigt skulle gynna storsädema där lönsamheten rirrr
ligwis åir störst. l0 remissinstanser, åtta liinsstyrelser. Samverkansorganet i Örebro låin (Regionfijrbundet
Örebro liin) samt SKL, av de 23 ovan nämnda iir dock positiva till ett nationellt
heihetsgrepp och att medel därftir bör öronmiirkas eller att tydliga direktiv ska ges om att särskilda
medel ska gå till cykelinfrasfukhr. Landstinget i Kalmar liin pekar även på vilden av
att den nationella nivan fiiljer upp hur de regionala investeringama gfts. Det gar ei tydlig
skiljelinje mellan Nonland och övriga Sverige &ir samtliga liinsstyrelser utanftir Norrland
antingen inte tar stiillning, iir positiva till inordning i nationell plan eller kan tänka sig en
öronmåirkning av medel. Låinsstyrelsema i Nonland iir tydligt mer awisade till ftirslaget och
n,imner inte öronmiirkning. Fyra låinsstyrelser, Liinsstyrelsema i Uppsala, Hallands, Västra
Götalands och Östergötlands låin, säger sig vara positiva till riktade satsningar men tar inte
ställning till frågan om cykelinfrastnkturinvesteringar bör inordnas i nationell plan.
Skiilen fiir regeringens bedömning
Samhällsmål och s amhällsekonomt
Cykeln 2ir ett transportmedel med många ftirdelar. Ärgarder som leder till ökat resande med
cykel bidrar diirftr till att nå ett flertal samliillsmål. Ökad cykling bidrar till att minska resandets
miljöpåverkan, ger minskad trängsel och positiva effekter på folkhälsan och ger även
stora möjligheter till ett uwecklat nåiringsliv king turistcykling. Regeringen bedömer diirför
att det är motiverat att överväga insatsema for att ftirbättra möjlighetema ft)r resande med
cykel under åtgiirdsplaneringen.
Cykling är en skonsam och billig form av motion som passar de flesta. Goda fiirutsättningar
för cykling som en naturlig del i vardagsresandet eller i öwig1 for regelbunden cykling åir dlirör
ett viktigt bidrag till forbättrad folkhälsa. Cykeln är ett viktig transportmedel fiir bam och
ungdomar. Deras möjligheter att på egen hand ta sig till skola och fritidsaktiviteter gynnas av
en fiirbättrad cykelinfrasauktur. Ätgiirder för ökad cykling iir därfijr ett viktigt bidrag till att
uppnå målet om att öka andelenbam och unga som på egen hand kan utnlttja vägtransportsystemet.
Det finns även koppling mellan åtgiirder som leder till ftirbättrad såikerhet ftir cyklister
och målet om att prioritera åtgzirder som syftar till att ftirbättra bams säkerhet. Kvinnor viirderar
hållbarhetsperspektivet högre än miin varför en satsning på cykelinfrastruktur kan främja
uppfullelsen av det sjätte trafikpolitiska målet om ett jämstiillt transportsystem. Att öka andelenresor
med cykel åir också ett uttalat mål i sig. Riksdagen har vid upprepade tillfiillen slagit
åst detta måI, senast med anledning av regeringens proposition Modema transporter (prop.
2005i06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308). Trenden är tyvärr sedan länge den rnotsatla.
Cykelresandets fördelar kan, {iirutom uttryckas som bidrag till att nå ovan nämnda samhällsmåI,
även uttryckas i samhällsekonomiska termer. Kunskapen inom området har tidigare varit
bristfiillig i jämfiirelse med de beriikningsmodeller som anviinds ftir fordonstraflk. De beriikningar
som genomliirts utifrån olika modeller på olika platser i välden visar dock på en god
samhällsekonomisk nyfta. Exempel fran en rad europeiska liinder visar på mycket höga nyttokostradskvoter.
Beråikningar med de nya metoder som Vägverket nyligen tagit fram visar på
liknande resultat.
Potential att öka cyklandet
Efter bilens kraftiga genomslag i början av 1960-talet blev det i de flesta uafrkmiljöer farligt
och otrivsamt att vara cyklist. Cykeln fick en mer undanskymd roll i relation till motordrivna
fiirdmedel. Cykelandelen av alla resor har sedan dess successivt minskat liksom cyklingens
andel av den totala fiirdsträckan. Cykeln som transportrnedel iir nu ftiremål ftr övervägarden
på i ftlrsta hand lokal nivå. Av de skåil som redovisas ovan anser regeringen att det nu iir viltigt
att åter örstiirka cykelns roll som en naturlig del av planeringen av transportsystemet
även utifran ett regionalt och nationellt perspektiv. Cykeln ska larnna ses som ett attraktivt
altemativ fiir en del av eller hela resan. För att åstadkomma detta kävs insatser inom en rad
områden - infrastrukhr, planering och uppfitljning, regler och vägvisning, organisation och
samverkan, kunskapsuppbyggnad samt kommunikation.
Den största potentialen att snabbt öka andelen resor med cykel bedöms i fijrsta hand finnas
inom tåtorter och ftir resor som iir kortare iin fem kilometer. I vissa uitorter finns sannolikt en
överfl)ttningspotential fiir även lite liingre resor. I Stockholmsregionen iir t.ex. den genonr
snittliga cykelresan nairmaxe nio kilometer. Störst potential finns i resor ftir arbetspendling
men det finns också i mindre utsträckning ftjr fritidsresande eftersom motions- och fritidsclklande
kan vara en inkörsport fiir arbetspendling med cykel. I det sammanhanget kan konstateras
att två tredjedelar av befolkningen har mindre än tio kilometer till sina arbetsplatser och
cirka hälften mindre åin fem kilometer. Samtidigt är cirka hälften av alla bilresor kortare ain
fem kilometer. I dag iir cyklandet klart dominerande under sommarhalvåret men med utbyggda
cykelvägnät och fttrbättrat vinterunderhåll bör cykeln i ökande omfattning kunna vara ett
firngerande altemativ även under öwiga delar av året. Med tanke på cykelresandets lokala
karaktiir iir det viktigt att Vägverket inom ramen fijr sitt sektorsansvar stödjer kommunema i
deras arbete med cykling.
F ör b ät trad cy ke I infras lru ktur
Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka cykelresandet är att åstadkomma Iiirbättrad infrastt'uktur
ftir cyklister. Såväl utlåindska som inhemska erfarenheter visar att det finns en stor
latent efterfrågan som frigörs n?ir miinniskor fltr tillgang till bilfria cykelvägar. Erfarenheter
från Stockholms innerstad ftirstärker också hlpotesen att cykelinfrastrukh:r är avgörande fiir
efterfrågefiirändringen. En cykelplan antogs 1998 och &irefter har utbyggnadstakten vadt
arsevärt större än tidigare och cykeltrafiken har ökat kraftigt.
Utanfiir t?itofi, men delvis även inom tätort, tvingas cyklister till övewägande del c14<la på
vägbanan eller på vägrenar av varierande bredd. De löper en manga gånger högre risk att råka
ut fiir en trafikskada åin bilister. Förbättrad siikerhet ftjr dem som redan cyklar är således ett
skäl att investera i cykelvägar samtidigt som det kommer att innebåira att fler cyklister attrateras.
Säkerheten kan behöva fiirbättras både på sträcka genom avskiljd cykelbana och i kosningar
med annan trafft. Denna problematik gäller även ftir gående utanfilr tätort. Nya cykelvägar
i detta sammanhang innebär därfiir åVen en forbättrad tillgänglighet och såikerhet för
gående då dessa naturligt kan delas. Separata cykelvägar innebär också att motortrafiken får
bättre säkerhet och standard.
Planering och uppfi)lj ning
Ett annat viktigt åtglirdsområde iir planering och uppftilining. Det iir viktigt att bättre kunna
ftlja cyklandets och cykelinfrastrukturens utveckling och omfattning. Det iir också viktigt att
på ett enhetligt och väl underbyggt sätt kunna ta fram samhällsekonomiska kalkyler av investeringar
i cykelinfrastrukhu. Kunskapen har varit bristfiillig även om det under 2000-talet
framkommit kunskap som gör det möjligt att göra vissa samhällsekonomiska kalkyler som tar
hiinsyn till cykelspecifika faktorer, bl.a. hälsa. Vägverket prövar nu en modell som åir tiinkt att
användas i åtgåirdsplaneringen.
En omfattande, enhetlig och systematisk inventering har giorts av behoven i cykelinfrastrd<-
tur låings statliga vägar mellan tiitorter enligt en nyligen framtagen modell. För att fä ut störst
effekt av investeringar i en mer systematisk utbyggrrad av cykelinfrastrukturen bör medel till
en början prioriteras till sträckor mellan niirliggande tätorter med många invånare. Detta iil ett
viktigt skäl till behovet av en viss styming av medel till statlig cykelinfrastruktur. När det
gäller cykelvägar liings statliga vägar har nivån på utbyggnaden liinge varit relativt låg utifrån
de behov som nu identifierats. Utbyggnaden av cykelinfrastruktur låings det nationella och
regionala vägnätet bör, ftjrutsatt att det iir samhällsekonomiskt motiverat, systematiseras och
intensifieras i syfte att möjliggöra cykel som ett atffaktivt altemativ även utanfiir tätorter. Medel
ftr cykelinfrastruktur bör siirskilt redovisas samt ftljas upp i såväl de nationella som regionala
planema.
Cykelturism
Cykling har också grda ftrutsättningar niir det gäller rekreation och turism. Cykelhrrismen
omsätter flera miljarder kronor per år i Europa. Med fler attraktiva och bilfria cykelleder skulle
även Sverige kunna etablera sig som ett cykelturistland. Sådana leder har i flera lZirder även
visat sig kunna ge betydelsefulla bidrag till lokal utveckling. Enligt Nutek kan i de mest lönsamma
fallen de intiikter som genereras av turism ensaflrma motivera investeringarna i en
cykelled. I andra fall nas samhällsekonomisk lönsamhet genom att investeringama också fii rbättrar
ftirutsäthingama ftir arbets- och skolpendling samt lokala utfiirder till badplatser, friluftsområden
med mera. Mot den bakgrunden bör utbyggnad av cykelleder hanteras i ett brett
samarbete mellan berörda infrastrukturhållare och intessenter. Vägverket och regionala planeringsorganbör
dåirör i samråd med Nutek utveckla nätet av säkra cykelvägar samt ett antal
llingre leder ftir cykelturism av hög intemationell klass. Nutek bedömer det vaxa angeläget att
utbyggnaden av en sversk pilotled fiir cykelturism låings Hallandskusten snarast siikerställs
Iör att stimulera utvecklingen. Samverkansorganet i Hallands iiin (Region Halland) arbetar ftir
niirvarande med att hitta finansiering fiir projektet. Banverket och Vägverket bör även inom
ramen {tir sina sektorsansvar verka ftir ökad cykling bl.a. genom att möjligheten att medftira
cykel på tåg ochbuss ftirbätras.
Övriga åtgärder
För att uweckla cykelresandet krävs ett väl fungerande samarbete mellan aktörer på nationell,
regional och lokal nivå. Exempel på områden som kräver samordning och samarbete är kwr
skapsspridning, arbetet med regionala cykelstråk och enhetlig formspråk Itir vägvisning. Regeringen
välkomnar diirftir Vägverkets initiativ att etablera ett nationellt planeringsråd ftir
cykelfiågor. I ett sådant råd bör Banverket, Nutek, Folkhälsoinstitutet, Sveriges kommuner
och landsting samt foreträdare fiån regional nivå finnas representerade.
För att stödja överföring till uthålliga resor med cykel och tåg i kombination ä det viktigt att
det frnns attraktiva cykelparkeringar vid stationema. Ansvaret ftir byggande och drift av sådana
cykelparkeringat iit låug oklart och det iir angeläget att frågan klargörs. I dag saknas också
tydliga anvisningax om hur cykelparkering ska hanteras i den fus iska planeringen enligt pla+
och fiygglagen. boverket böi &irftir få i uppdrag att utarbeta tydliga anvisningar om hur cykelparkeringar
ska hanteras i den frsiska planeringen.
Insatser som kan bidra till ökad cykling ska övewägas i åtgiirdsplaneringen. sådana insatser
kan prioriteras både i regionala planer och i nationell plan.
