Supersonic skrev:
-------------------------------------------------------
> Pebben skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Supersonic skrev:
> >
> --------------------------------------------------
>
> > > Jag håller helt med floors. Löparkicken är oslagbar. Förresten varför får man ingen
> > > motsvarande i cykling?
> >
> > För att ni inte cyklar tillräckligt hårt och länge. Menar ni på fullaste allvar att kroppen
> > bara skulle producera endorfiner när man springer? Mmmmm Precis va.
> Du läser för dåligt.
Eller så ställer du frågan för dåligt;7)
"Förresten varför får man ingen motsvarande i cykling?"
Du kanske skulle ha skrivit "Förresten varför får jag ingen motsvarande i cykling?" Men det skulle inte genererat något annan svar från min sida än det du fick. D.v.s att du inte cyklar tillräckligt hårt och tillräckligt länge.
Men det finns en mer ödmjuk förklaring också. Och den är att människor reagerar olika på endorfiner och det kan vara förklaringen till varför vissa känner, och andra inte känner, sig höga och euforiska. Vissa/du/andra kanske "bara" kände sig behagliga till mods efter ett hårt/långt löppass.
> Nej jag menar absolut inte att man bara får det i löpning. Jag ställde en
> fråga om varför jag inte fått det i cykling. De runners high som jag fått (fyra stycken) har
> skett i löppass om tio km eller strax däröver. Jag är absolut ingen långlöpare och enligt din
> teori borde alltså cykelpassen som är flera gånger längre i tid, ge högre utdelning. Jag tror
> inte runners high handlar om hur lång tid man varit ute.
Det är inte i min teori, det är i verkligheten och påvisat av/i vetenskapen. Du får Googla lite.
> Själv fick jag en runners high efter bara ett par km på Midnattsloppet. Det handlar om något
> annat än avverkad överlång distans och tid. Hårt tempo verkar i alla fall vara en delförklaring.
> Men något mer därutöver måste också till. Men jag vete tusan vad det är som triggar det.
Att du var i "runners high" efter bara ett par km är helt osannolikt, tror jag.
"Många löpare som springer känner efter ett tag att de kommer in i ett "flow", mer bekant som andra andningen. Ben, armar, puls och andning arbetar rytmiskt tillsammans och i hjärnan bildas alfavågor, samma vågor som man funnit hos mediterande munkar. Det är ganska vanligt. Själv upplever jag en skön känsla efter ca 30 minuters lagom hård löpning. Men en del löpare når ytterligare en nivå. De hamnar i Nirvana och upplever en känsla av eufori, ett rus. Fenomenet är känt som "runners high"."
http://hjarnfysik.blogspot.com/2011/03/jag-vill-na-runners-high-nu.html
Du har troliggen bara kommit till "andra andningen" efter ett par km, är min erfarenhet.
Jag började med LSD i mitten av 80-talet och det har väl satt sina spår. Sen har jag bara ett "hundratal" "Runners High" pass att referera till, så jag kan ha fel. Du kanske är extremt mottaglig för detta. Men då borde du känna av det på/under cyklingen också, kan man tycka.
Fö är "Supersonic" ett av det bästa däcken jag cyklat på.