kebarb
Aktiv medlem
Geometri tråden, här diskuterar vi geometri och listar modeller.
Tänkte lägga stommen till en tråd med diskussioner kring cyklarnas
geometri och egenskaper utifrån detta.
För många finns det inget tråkigare än siffror och tabeller, bara
ordet geometri får oss att rysa ned till benen. Jag tänkte därför
göra ett litet försök att reda ut de mest grundläggande inom
ramgeometri för mtb, och därmed flytta fram gränsen något för
vad vi orkar gräva fram när vi väljer nästa cykel.
Ämnet är gigantiskt och därmed omöjligt att sammanfatta i en post,
detta är endast ett försök att skrapa lite på ytan.
Jag tänkte inleda med att berätta om alla de mått och
specifikationer som finns att läsa i tabellerna, hur
dessa specifikationerna påverkar egenskaperna hos din cykel,
och även vad du kan justera eller byta ut på din cykel för
att i efterhand finjustera mått på din cykel som kanske inte
passar din körstil helt perfekt.
Sist i tråden kommer lite köpråd och saker att tänka på inför
valet av ram!
_______________________________________________________________
Grundläggande MTB geometri:
Storlekar:
Jag har noterat att många köpare av dyra cyklar knappt lägger
vikt vid cykelns ramstorlek, det baseras på en mycket dum generalisering
att storleken Medium skulle passa de flesta. Väldigt ofta ser man
köp & sälj annonser där storleken ej finns angiven, även fast
den är långt viktigare än vilka bromsar eller vilken sadel som
sitter monterad. Jag har också sett skräckexempel på hur cykelhandlare
rekommenderar helt fel storlek till sina kunder.
Mer kunskap till folket!
Seat Tube:
Storleken på en cykelram anges ofta i S / M / L precis som när
vi köper kläder. Den kan även anges i " (tum) och det man då
mäter är avståndet från vevpartiets mitt till sadelrörets topp.
Dvs "seat tube" (enligt vissa anger man måttet mellan vevpartiets
mitt och mitten av toptube)
Detta mått kan vara en anings vilseledande, speciellt när man
jämför cykelmodeller från olika tillverkare. Olika ramkonstruktioner
kan ge en otrolig skillnad i just sadelrörets längd.
Att använda detta mått som referens till cykelns storlek anser
jag vara väldigt föråldrat och dumt, så vi lämnar denna siffra
endast som försäljningsargument för inkompetenta säljare.
För att förändra egenskapen Seat tube behöver man endast höja
eller sänka sadeln, vilket gör den till den i särklass enklaste
geometridatan att ändra på egen hand.
TopTube:
Toptube är översta röret på ramen, det går från sadeln till
styrröret. Ibland anges det horisontella måttet "effective toptube"
då röret har en brant lutning. Längden på toptube är i min mening mer
intressant än seat tube för den köpare som vill ha en cykel som
passar deras kropp och körstil. Längre eller kortare toptube ger
en mer upprät eller liggande körställning och flyttar därmed förarens
tyngdpunkt över ramen.
En kortare toptube ger en cykel som är lättare att få med sig
i tekniska partier och över hopp och liknande bus. Medans man
med en längre toptube får mer utrymme att manövrera kroppen
över cykeln. Cyklar med kort toptube kan ofta vara obekvämt för
människor med långa ben, som upplever att de har lite utrymme
att pedala när de manövrerar cykeln i trånga passager.
Lång TopTube ger alltså stor cockpit att manövrera i, kortare
TopTube ger en smidigare cykel.
Cockpit längden innefattar avståndet från styrets centrum till
sadelns centrum, här spelar även sadelstolpen och styrstam in.
Eftersom sadelstolpen och strystammen går att byte ut finns det
goda möjligheter för föraren att anpassa detta efter behag eller
när man utvecklas som förare. Ibland kan det räcka med att rotera
en gnutta på ett styre med rise för att känna skillnad.
Tänk dock på att styrstam och sadelstolpe även ändrar andra
egenskaper, såsom hur direkt styrningen blir och hur nära
över vevpartiet du har din höft.
En del tillverkare anger en låg siffra som toptube, men har
istället en brant vinkel på sadelstolpen. Denna branta vinkel
måste då kompenseras med mera setback på sadeln, och vips så
är poängen med den korta toptuben borta.
WheelBase:
Hjulbasen hos cykeln mäter måttet mellan hjulens axlar. En längre
hjulbas ger en cykel som är stabil i höga farter och klarar av att
äta större ojämnheter i underlaget utan att störa föraren. Cyklar
avsedda för downhillåkning har ofta väldigt lång hjulbas, detta till
följd av lång fjädringsväg och mindre branta gaffelvinklar.
Det som skapar den långa hjulbasen är en lång chainstay och lång
toptube, men även gaffelns lutning.
Nackdelen med en lång hjulbas är att det ger en cykel som är klumpig
att manövrera i trånga och tekniska passager. Den blir dessutom
väldigt långsam att manövrera när man tvärt vill byta färdriktning.
Detta mått påverkar cykelns egenskaper en hel del, men kan ej
ändras genom byte av delar, varför det är viktigt att välja
en ram från början som har en hjulbas som passar den åkning
man avser utföra. Den enda möjligheten man har att förändra
hjulbasen är att ändra gaffelvinkeln, och detta för med sig
en del andra egenskaper som kanske är ej önskvärda.
StandOver:
Måttet som de flesta killar borde titta mer på! Standover mäter
höjden från marken till övre delen av toptube. Vi som är korta
har fått erfara våra begränsningar flera gånger på ramar med
en tilltagen standover. Väl på cykeln och i god fart märker
man sällan något av en hög eller låg standover, utan det
är mest när man kliver av och på cykeln, eller måste sätta
ned fötterna där det finns stora nivåskillnader i marken det kan
bli problem.
Oavsett om du väljer en ram av storleken S / M / L så kan
detta mått skilja sig en hel del, så om du tror att detta kan
vara ett problem så får du välja din ram med omsorg.
Min erfarenhet säger dock att man oroar sig mest som nybörjare
och att behovet av att sätta ned fötter avtar ganska snabbt när
vanan att cykla i skogen ökar. Fötterna hör hemma på pedalerna!
BottomBracket Height:
Höjden på vevpartiet för med sig för och nackdelar hur man än
väljer att placera den. En hög bottombracket ger cykeln med
förare en hög tyngdpunkt vilket inte alltid är önskvärt, men
å andra sidan så får du ett större utrymme mellan pedalerna
och marken vilket medger mer pedalande i ojämn terräng.
På downhill cyklar är oftast bottombracket placerat högre upp
än motsvarande AllMountain modell, men man måste också tänka
på att en DH cykel sjunker ihop kraftigt när föraren sätter sig
på. Låg bottombracket ger bra egenskaper för kurvtagning, men
dåliga egenskaper för pedalande i stökig terräng.
En låg BB Height kan kompenseras något med hjälp av kortare
vevar, eller i värsta fall styvare fjädrar i dämpare.
Chainstay:
Chainstay mäter från bakaxelns centrum till vevpartiets centrum.
Chainstay bör enligt de flesta hållas så kort som möjligt, med
fördel. Cykeln blir smidigare ju närmare över bakhjulet föraren
placeras. Det blir lättare att få upp cykelns framdel över hinder,
lättare att vända cykeln snabbt i tighta skarpa svängar. Viktigast
av allt så blir det lättare att åka på bakhjulet ;-) Längre chainstay
ger en stabilare åktur, och ger cykeln bättre egenskaper vid klättring. (bläh)
Det finns inget sätt att förändra detta mått förutom på vissa
speciella ramar som har justerbara dropouts.
HeadTube Angle:
Gaffelvinkeln är avgörande för hur du upplever cykeln, här kan
man se en klar skillnad mellan de olika diciplinerna inom MTB.
De flesta ramarna håller sig mellan 65 - 75 grader, där högre
vinklar (XC) ger en kvickare mera direkt styrning och lägre (flackare)
vinklar (DH) ger en mer stabil åktur, men desto latare styrning.
Lägre vinklar gör att framgaffeln lutar väldigt kraftigt på vissa
cykelmodeller, detta ger en längre hjulbas och en viss chopperkänsla.
Styrningen blir mera indirekt men samtidigt mera stabil.
Många cyklar sjunker ihop kraftigt när man sätter sig på dem,
varför dessa vinklar ändrar sig något beroende på förarens vikt
och valet av fjädrar. De mått som finns angivna i tabellerna är
oftast specificerade för en viss framgaffel höjd varför det kan
avvika något om man väljer en annan gaffel än den tillverkaren
ordinerat.
När det lutar brant utför är det en klar fördel att ha en
flackare gaffelvinkel, detta för att undvika känslan av att
bli kasta över styret.
När man klättrar däremot är det definitivt ingen fördel, heller
inte när man cyklar stig i små skogar. (som ni alla vet så har
små skogar tätt mellan träden)
Gaffelns vinkel mot underlaget kan man justeras genom att välja
en lägre eller kortare gaffel, eller med hjälp av speciella
styrkronor som exempelvis "lowrider kronor" eller "flat crown"
som är vanliga för Marzocchis 888 gaffel och numera standard.
SeatTube Angle:
Sadelrörets lutning anger placeringen av höften relativt
vevpartiet. Ju närmare över vevpartiet höften är placerad
desto bättre kraft får vi när vi trampar, kroppen vill då
även lutas mer framåt och vi får en liggande körställning
som tillåter längre toptube. Detta är mer XC geometri än DH.
DH cyklar har i allmänhet lägre vinklar även här! De flesta cyklar
ligger någonstans mellan 70-75 grader.
Vinkeln på sadelröret påverkar också hur våran höft, våra
knän och ben- och ryggmuskler arbetar. Allt hänger ihop!
Olika placeringar av sadeln kan göra det mer eller mindre lämpligt
med långa, respektive kortare vevarmar.
För att effektivt justera denna vinkel kan man välja sadelstolpar med
mer eller mindre setback. Detta kommer även att påverka storleken
på cockpit, eller den effektiva toptube.
Inom DH, Trial och kanske Dirt är denna siffra högst ointressant,
eftersom man närmast aldrig använder sadeln.
Turner och Transition bikes har insett att det finns en del problem
med de traditionella sätten att mäta ramgeometrin och söker införa nya
storheter i geometritabellerna:
http://www.sicklines.com/2008/12/18/reach-and-stack-a-good-idea/
Genom att mäta måtten stack och reach kan man på ett mer effektivt sätt
ser hur en ramstorlek kommer att matcha föraren. Dessa mått är mer representativa
för storleken inom Downhill och andra cykelsporter där man inte sitter ned
utan står upp under större delen av det aktiva utövandet.
Dessa nya mått är dessutom väldigt lätt att mäta själv för att jämföra
mellan olika modeller. Genom att använda ett snöre, en tyngd och ett måttband
kan man lätt se vilka mått som gäller för den egna ramen och därmed jämföra
den med andra tillverkares specifikationer på hemsidor osv.
EDIT: en kalkylator för att räkna ut reach och stack ifrån kända geometridata:
http://bikegeo.muha.cc/
______________________________________________________________
Vad är då bra geometri, och vad är en brant gaffelvinkel och
hur lång är en lång toptube?
Det viktigaste är att inte stirra sig blind på alla siffrorna och
jämföra dessa. Ut och testa cyklar av olika slag, gärna så olika
som möjligt. Detta ger dig en bredare platform att stå på när du
sedan skall välja vad som passar dig och just din åkstil.
Nu har ju inte alla möjligheterna att åka en vända i storstan och
kolla hos de olika handlarna, samt känna och prova alla modellerna.
Geometritabeller som de i följande poster är mycket bra för att
jämföra olika cykelmodeller, men de säger ingenting om man inte
har en cykel man känner väl som referens.
Det är också viktigt att känna vilka egenskaper hos cykeln som
påverkas med förändringar i ramgeometrin, då får vi sedan verklig
nytta av att kunna läsa och förstå siffror och vinklar.
När man väl börjat titta på cyklar och ramarnas olika konstruktioner
med fördelar och nackdelar, förstår man plötsligt hur oviktigt det
är om det står LX eller XTR på bakväxeln och hur viktigt det är att
man har valt rätt cykel för den åkning man avser göra.
En ram som är framtagen för extrem downhillåkning fungerar bäst
för just detta, den är byggd för att köras ruskigt snabbt ned
för stökiga berg. Om du inte heter Steve Pete så är sannolikheten
ganska stor att du kommer att ha betydligt roligare om du INTE väljer en
Orange 223 eller SantaCruz V10, utan istället något som passar
din åkstil eller behov bättre. En ram som kan allt är inte bäst
på något, och en ram som är bäst på en sak är förmodligen sämst
på en rad andra saker.
Oavsett åt vilken diciplin cykeln är riktad så har man helt klart
kompromissat bort egenskaper som kan komma sig väl till hands om
man tänker använda cykeln till annat än just denna diciplin inom
mtb.
När valet av ram kommer, så välj då främst utefter de egenskaper
som är svårast att justera i efterhand. En del mått går enligt
ovan nämnda beskrivningar att justera till perfektion, medans
andra mått som chainstay och hjulbas är väldigt svåra att påverka
när ramen väl är inhandlad. När du åkt ett år på din cykel kommer
du att märka minsta skillnad, som höjden på gaffeln eller setback
på sadelstolpen.
Man har även avsevärt mycket roligare på rätt ram med enklare komponenter
än på fel ram med bra/dyra komponenter!
Så grotta er nu ned i tabellerna som följer och se hur olika
modellerna är jämfört med just din cykel, och försök förstå varför
din polares cykel känns helt annorlunda än just din egen!
_______________________________________________________________
Som vanligt så finns det många på forumet som har en del att tillföra
eller korrigera, så var vänlig och posta så ändrar jag eller lägger
till i första posten. Det kommer uppskattas av de som behöver läsa
detta!
Lägg gärna till geometritabeller på cyklar ni tycker saknas, det viktiga
är ju inte att det är rätt årsmodeller eller liknande, utan att det
finns många olika att jämföra mellan så att det går att skapa sig en
bredare uppfattning om tillverkarnas sätt att tänka!
_______________________________________________________________
Ni som ännu inte är uttråkade kan fortsätta med att läsa om
stötdämpare, eller geometri på andra siter:
Stötdämparens funktion:
http://happymtb.org/forum/read.php/1/662559/
Räsergeometri:
http://home.comcast.net/~pinnah/dirtbag-bikes/geometry-project.html
Geometri på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Bicycle_and_motorcycle_geometry#Wheelbase
geometri och egenskaper utifrån detta.
För många finns det inget tråkigare än siffror och tabeller, bara
ordet geometri får oss att rysa ned till benen. Jag tänkte därför
göra ett litet försök att reda ut de mest grundläggande inom
ramgeometri för mtb, och därmed flytta fram gränsen något för
vad vi orkar gräva fram när vi väljer nästa cykel.
Ämnet är gigantiskt och därmed omöjligt att sammanfatta i en post,
detta är endast ett försök att skrapa lite på ytan.
Jag tänkte inleda med att berätta om alla de mått och
specifikationer som finns att läsa i tabellerna, hur
dessa specifikationerna påverkar egenskaperna hos din cykel,
och även vad du kan justera eller byta ut på din cykel för
att i efterhand finjustera mått på din cykel som kanske inte
passar din körstil helt perfekt.
Sist i tråden kommer lite köpråd och saker att tänka på inför
valet av ram!
_______________________________________________________________
Grundläggande MTB geometri:
Storlekar:
Jag har noterat att många köpare av dyra cyklar knappt lägger
vikt vid cykelns ramstorlek, det baseras på en mycket dum generalisering
att storleken Medium skulle passa de flesta. Väldigt ofta ser man
köp & sälj annonser där storleken ej finns angiven, även fast
den är långt viktigare än vilka bromsar eller vilken sadel som
sitter monterad. Jag har också sett skräckexempel på hur cykelhandlare
rekommenderar helt fel storlek till sina kunder.
Mer kunskap till folket!
Seat Tube:
Storleken på en cykelram anges ofta i S / M / L precis som när
vi köper kläder. Den kan även anges i " (tum) och det man då
mäter är avståndet från vevpartiets mitt till sadelrörets topp.
Dvs "seat tube" (enligt vissa anger man måttet mellan vevpartiets
mitt och mitten av toptube)
Detta mått kan vara en anings vilseledande, speciellt när man
jämför cykelmodeller från olika tillverkare. Olika ramkonstruktioner
kan ge en otrolig skillnad i just sadelrörets längd.
Att använda detta mått som referens till cykelns storlek anser
jag vara väldigt föråldrat och dumt, så vi lämnar denna siffra
endast som försäljningsargument för inkompetenta säljare.
För att förändra egenskapen Seat tube behöver man endast höja
eller sänka sadeln, vilket gör den till den i särklass enklaste
geometridatan att ändra på egen hand.
TopTube:
Toptube är översta röret på ramen, det går från sadeln till
styrröret. Ibland anges det horisontella måttet "effective toptube"
då röret har en brant lutning. Längden på toptube är i min mening mer
intressant än seat tube för den köpare som vill ha en cykel som
passar deras kropp och körstil. Längre eller kortare toptube ger
en mer upprät eller liggande körställning och flyttar därmed förarens
tyngdpunkt över ramen.
En kortare toptube ger en cykel som är lättare att få med sig
i tekniska partier och över hopp och liknande bus. Medans man
med en längre toptube får mer utrymme att manövrera kroppen
över cykeln. Cyklar med kort toptube kan ofta vara obekvämt för
människor med långa ben, som upplever att de har lite utrymme
att pedala när de manövrerar cykeln i trånga passager.
Lång TopTube ger alltså stor cockpit att manövrera i, kortare
TopTube ger en smidigare cykel.
Cockpit längden innefattar avståndet från styrets centrum till
sadelns centrum, här spelar även sadelstolpen och styrstam in.
Eftersom sadelstolpen och strystammen går att byte ut finns det
goda möjligheter för föraren att anpassa detta efter behag eller
när man utvecklas som förare. Ibland kan det räcka med att rotera
en gnutta på ett styre med rise för att känna skillnad.
Tänk dock på att styrstam och sadelstolpe även ändrar andra
egenskaper, såsom hur direkt styrningen blir och hur nära
över vevpartiet du har din höft.
En del tillverkare anger en låg siffra som toptube, men har
istället en brant vinkel på sadelstolpen. Denna branta vinkel
måste då kompenseras med mera setback på sadeln, och vips så
är poängen med den korta toptuben borta.
WheelBase:
Hjulbasen hos cykeln mäter måttet mellan hjulens axlar. En längre
hjulbas ger en cykel som är stabil i höga farter och klarar av att
äta större ojämnheter i underlaget utan att störa föraren. Cyklar
avsedda för downhillåkning har ofta väldigt lång hjulbas, detta till
följd av lång fjädringsväg och mindre branta gaffelvinklar.
Det som skapar den långa hjulbasen är en lång chainstay och lång
toptube, men även gaffelns lutning.
Nackdelen med en lång hjulbas är att det ger en cykel som är klumpig
att manövrera i trånga och tekniska passager. Den blir dessutom
väldigt långsam att manövrera när man tvärt vill byta färdriktning.
Detta mått påverkar cykelns egenskaper en hel del, men kan ej
ändras genom byte av delar, varför det är viktigt att välja
en ram från början som har en hjulbas som passar den åkning
man avser utföra. Den enda möjligheten man har att förändra
hjulbasen är att ändra gaffelvinkeln, och detta för med sig
en del andra egenskaper som kanske är ej önskvärda.
StandOver:
Måttet som de flesta killar borde titta mer på! Standover mäter
höjden från marken till övre delen av toptube. Vi som är korta
har fått erfara våra begränsningar flera gånger på ramar med
en tilltagen standover. Väl på cykeln och i god fart märker
man sällan något av en hög eller låg standover, utan det
är mest när man kliver av och på cykeln, eller måste sätta
ned fötterna där det finns stora nivåskillnader i marken det kan
bli problem.
Oavsett om du väljer en ram av storleken S / M / L så kan
detta mått skilja sig en hel del, så om du tror att detta kan
vara ett problem så får du välja din ram med omsorg.
Min erfarenhet säger dock att man oroar sig mest som nybörjare
och att behovet av att sätta ned fötter avtar ganska snabbt när
vanan att cykla i skogen ökar. Fötterna hör hemma på pedalerna!
BottomBracket Height:
Höjden på vevpartiet för med sig för och nackdelar hur man än
väljer att placera den. En hög bottombracket ger cykeln med
förare en hög tyngdpunkt vilket inte alltid är önskvärt, men
å andra sidan så får du ett större utrymme mellan pedalerna
och marken vilket medger mer pedalande i ojämn terräng.
På downhill cyklar är oftast bottombracket placerat högre upp
än motsvarande AllMountain modell, men man måste också tänka
på att en DH cykel sjunker ihop kraftigt när föraren sätter sig
på. Låg bottombracket ger bra egenskaper för kurvtagning, men
dåliga egenskaper för pedalande i stökig terräng.
En låg BB Height kan kompenseras något med hjälp av kortare
vevar, eller i värsta fall styvare fjädrar i dämpare.
Chainstay:
Chainstay mäter från bakaxelns centrum till vevpartiets centrum.
Chainstay bör enligt de flesta hållas så kort som möjligt, med
fördel. Cykeln blir smidigare ju närmare över bakhjulet föraren
placeras. Det blir lättare att få upp cykelns framdel över hinder,
lättare att vända cykeln snabbt i tighta skarpa svängar. Viktigast
av allt så blir det lättare att åka på bakhjulet ;-) Längre chainstay
ger en stabilare åktur, och ger cykeln bättre egenskaper vid klättring. (bläh)
Det finns inget sätt att förändra detta mått förutom på vissa
speciella ramar som har justerbara dropouts.
HeadTube Angle:
Gaffelvinkeln är avgörande för hur du upplever cykeln, här kan
man se en klar skillnad mellan de olika diciplinerna inom MTB.
De flesta ramarna håller sig mellan 65 - 75 grader, där högre
vinklar (XC) ger en kvickare mera direkt styrning och lägre (flackare)
vinklar (DH) ger en mer stabil åktur, men desto latare styrning.
Lägre vinklar gör att framgaffeln lutar väldigt kraftigt på vissa
cykelmodeller, detta ger en längre hjulbas och en viss chopperkänsla.
Styrningen blir mera indirekt men samtidigt mera stabil.
Många cyklar sjunker ihop kraftigt när man sätter sig på dem,
varför dessa vinklar ändrar sig något beroende på förarens vikt
och valet av fjädrar. De mått som finns angivna i tabellerna är
oftast specificerade för en viss framgaffel höjd varför det kan
avvika något om man väljer en annan gaffel än den tillverkaren
ordinerat.
När det lutar brant utför är det en klar fördel att ha en
flackare gaffelvinkel, detta för att undvika känslan av att
bli kasta över styret.
När man klättrar däremot är det definitivt ingen fördel, heller
inte när man cyklar stig i små skogar. (som ni alla vet så har
små skogar tätt mellan träden)
Gaffelns vinkel mot underlaget kan man justeras genom att välja
en lägre eller kortare gaffel, eller med hjälp av speciella
styrkronor som exempelvis "lowrider kronor" eller "flat crown"
som är vanliga för Marzocchis 888 gaffel och numera standard.
SeatTube Angle:
Sadelrörets lutning anger placeringen av höften relativt
vevpartiet. Ju närmare över vevpartiet höften är placerad
desto bättre kraft får vi när vi trampar, kroppen vill då
även lutas mer framåt och vi får en liggande körställning
som tillåter längre toptube. Detta är mer XC geometri än DH.
DH cyklar har i allmänhet lägre vinklar även här! De flesta cyklar
ligger någonstans mellan 70-75 grader.
Vinkeln på sadelröret påverkar också hur våran höft, våra
knän och ben- och ryggmuskler arbetar. Allt hänger ihop!
Olika placeringar av sadeln kan göra det mer eller mindre lämpligt
med långa, respektive kortare vevarmar.
För att effektivt justera denna vinkel kan man välja sadelstolpar med
mer eller mindre setback. Detta kommer även att påverka storleken
på cockpit, eller den effektiva toptube.
Inom DH, Trial och kanske Dirt är denna siffra högst ointressant,
eftersom man närmast aldrig använder sadeln.
Turner och Transition bikes har insett att det finns en del problem
med de traditionella sätten att mäta ramgeometrin och söker införa nya
storheter i geometritabellerna:
http://www.sicklines.com/2008/12/18/reach-and-stack-a-good-idea/
Genom att mäta måtten stack och reach kan man på ett mer effektivt sätt
ser hur en ramstorlek kommer att matcha föraren. Dessa mått är mer representativa
för storleken inom Downhill och andra cykelsporter där man inte sitter ned
utan står upp under större delen av det aktiva utövandet.
Dessa nya mått är dessutom väldigt lätt att mäta själv för att jämföra
mellan olika modeller. Genom att använda ett snöre, en tyngd och ett måttband
kan man lätt se vilka mått som gäller för den egna ramen och därmed jämföra
den med andra tillverkares specifikationer på hemsidor osv.
EDIT: en kalkylator för att räkna ut reach och stack ifrån kända geometridata:
http://bikegeo.muha.cc/
______________________________________________________________
Vad är då bra geometri, och vad är en brant gaffelvinkel och
hur lång är en lång toptube?
Det viktigaste är att inte stirra sig blind på alla siffrorna och
jämföra dessa. Ut och testa cyklar av olika slag, gärna så olika
som möjligt. Detta ger dig en bredare platform att stå på när du
sedan skall välja vad som passar dig och just din åkstil.
Nu har ju inte alla möjligheterna att åka en vända i storstan och
kolla hos de olika handlarna, samt känna och prova alla modellerna.
Geometritabeller som de i följande poster är mycket bra för att
jämföra olika cykelmodeller, men de säger ingenting om man inte
har en cykel man känner väl som referens.
Det är också viktigt att känna vilka egenskaper hos cykeln som
påverkas med förändringar i ramgeometrin, då får vi sedan verklig
nytta av att kunna läsa och förstå siffror och vinklar.
När man väl börjat titta på cyklar och ramarnas olika konstruktioner
med fördelar och nackdelar, förstår man plötsligt hur oviktigt det
är om det står LX eller XTR på bakväxeln och hur viktigt det är att
man har valt rätt cykel för den åkning man avser göra.
En ram som är framtagen för extrem downhillåkning fungerar bäst
för just detta, den är byggd för att köras ruskigt snabbt ned
för stökiga berg. Om du inte heter Steve Pete så är sannolikheten
ganska stor att du kommer att ha betydligt roligare om du INTE väljer en
Orange 223 eller SantaCruz V10, utan istället något som passar
din åkstil eller behov bättre. En ram som kan allt är inte bäst
på något, och en ram som är bäst på en sak är förmodligen sämst
på en rad andra saker.
Oavsett åt vilken diciplin cykeln är riktad så har man helt klart
kompromissat bort egenskaper som kan komma sig väl till hands om
man tänker använda cykeln till annat än just denna diciplin inom
mtb.
När valet av ram kommer, så välj då främst utefter de egenskaper
som är svårast att justera i efterhand. En del mått går enligt
ovan nämnda beskrivningar att justera till perfektion, medans
andra mått som chainstay och hjulbas är väldigt svåra att påverka
när ramen väl är inhandlad. När du åkt ett år på din cykel kommer
du att märka minsta skillnad, som höjden på gaffeln eller setback
på sadelstolpen.
Man har även avsevärt mycket roligare på rätt ram med enklare komponenter
än på fel ram med bra/dyra komponenter!
Så grotta er nu ned i tabellerna som följer och se hur olika
modellerna är jämfört med just din cykel, och försök förstå varför
din polares cykel känns helt annorlunda än just din egen!
_______________________________________________________________
Som vanligt så finns det många på forumet som har en del att tillföra
eller korrigera, så var vänlig och posta så ändrar jag eller lägger
till i första posten. Det kommer uppskattas av de som behöver läsa
detta!
Lägg gärna till geometritabeller på cyklar ni tycker saknas, det viktiga
är ju inte att det är rätt årsmodeller eller liknande, utan att det
finns många olika att jämföra mellan så att det går att skapa sig en
bredare uppfattning om tillverkarnas sätt att tänka!
_______________________________________________________________
Ni som ännu inte är uttråkade kan fortsätta med att läsa om
stötdämpare, eller geometri på andra siter:
Stötdämparens funktion:
http://happymtb.org/forum/read.php/1/662559/
Räsergeometri:
http://home.comcast.net/~pinnah/dirtbag-bikes/geometry-project.html
Geometri på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Bicycle_and_motorcycle_geometry#Wheelbase
Senast redigerad av en moderator:
