Hur cykelskadade är vi?

Hur cykelskadade är vi?
Vart jag än är letar jag trappor, klippblock, stenar och stigar. Är jag ute och går blir jag deprimerad när jag ser en cyklist. Jag planerar mitt liv efter väderleksrapporten, och blir knäckt om den inte stämmer.
Och framför allt har jag otroligt svårt att förstå när kompisar inte kan hämga med ut och cykla för att de ska spela fotboll eller dylikt.

Det där om att det är djupt deprimerande att vandra på en fin cykelstig kan jag verkligen känna igen mig i, dessutom blir mitt sällskap vansinnigt för att jag inte kna sluta prata om hur fint det hade varit att cykla just där.
 
Hur cykelskadade är vi?
Skogling skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag tänker på cykel mer än vad min fru vet. Det
> är nästan som ett sjukdomstillstånd. :o

+1

Det mest skrämmande är att man skulle kunna citera 80% av alla invägg här med +1 :-)

/Jerka
 
Hur cykelskadade är vi?
smiley skrev:
-------------------------------------------------------
> De dagar jag av någon anledning inte cyklar är
> uppmärksam på väder och vind mest hela tiden.
> Om jag är hemma kan jag vid upprepade tillfällen
> gå ut på balkongen för att känna hur kallt/
> varmt det är och hur mycket det blåser för att
> få en uppfattning om hur det hade varit att
> cykla.
>
> Och när jag befinner mig utomhus tycker jag
> alltid att jag likaväl hade kunnat cykla för så
> kallt och blåsigt var det ju inte när allt
> kommer omkring och som en följd av det kryper det
> dåliga samvetet fram över missade mil och en
> övertygelse om att konditionen nu är körd i
> botten.


Hmm, fler än jag som direkt tänker sol=cykelväder ? ;-) T
 
Hur cykelskadade är vi?
I natt drömde jag om en Happyride.

Drömmen innehöll allt från planering i en tråd här på forumet till att vi var ute och körde och till slut la upp bilder och kommentarer i RR:en.
 
Hur cykelskadade är vi?
Mina polare har svårt att förstå varför jag frivilligt drar ut och cyklar in till stan bara för att cykla i de tyngsta backarna. Tittar även först på mötande cyklar innan jag tittar på dem som cyklar på dem, oavsett om det är en kille/tjej.
 
Hur cykelskadade är vi?
Cyklingen har gjort mig till en betydligt mer hänsynsfull bilförare, kollar alltid efter (och släpper fram) cyklister och fotgängare.
 
Hur cykelskadade är vi?
Fritte skrev:
-------------------------------------------------------
> Cyklingen har gjort mig till en betydligt mer
> hänsynsfull bilförare, kollar alltid efter (och
> släpper fram) cyklister och fotgängare.


OJ! Det var riktigt skadat! Åtminståne om det skulle hända här i Götet
 
Hur cykelskadade är vi?
jobbar på ett gym som pt och när jag vill att mina kunder ska ställe sittsen rätt kallar jag det för sadel varannan gång..
Har en nyfödd bebis hemma och i bland kan jag komma på mig själv med att bara stirra på honom med ett korkat leende, samma syndrom som med mina cyklar har jag märkt.
När jag fick hem mina beställda saker från england gick min puls upp och jag vart helt varm i kroppen ungefär som vid en mild orgasm.

Jag är helt förstörd!
 
Hur cykelskadade är vi?
Fritte skrev:
-------------------------------------------------------
> Cyklingen har gjort mig till en betydligt mer
> hänsynsfull bilförare, kollar alltid efter (och
> släpper fram) cyklister och fotgängare.


+1 Fast jag cyklade innan jag skaffade körkort så jag har alltid visat hänsyn i trafiken tack vare mitt cyklande :-) T
 
Hur cykelskadade är vi?
För min del så är det det estetiska ytterligare en faktor som gnager i skallen. Som nu t.ex.,jag har guldfärgade Tune QR på R3:an. Det vore bra mycket snyggare och diskretare med ett par i silver...
 
Hur cykelskadade är vi?
Tar ibland lunchpromenader i Ursvik (Sthlm/Kista) med kollegorna. När NICK-spåret korsar motionsspåret vill kroppen svänga av, har hejdat mig själv ett par gånger nu. Varje gång berättar jag dessutom utförligt om NICK för kollegorna. Sist fick jag till svar: JA, VI VET DET DÄR NU!

När familjen är ute och åker bil tillsammans kommenterar jag ofta sittställningar, opassande kläder/utrustning när vi (jag!) ser cyklister. Det kan låta såhär:

Jag: - Oj, vilket grymt tryck han hade i pedalerna!
Frun: - Va!
Jag: - Killen vi just mötte höll bra fart!
Frun: - Ja, det är ju faktiskt 50 här!
Jag: - Jag menade cyklisten!
Frun: - Vilken cyklist?
Jag: - Han vi just mötte!
Frun: - Mötte vi en cykel?

/E
 
Hur cykelskadade är vi?
Jag kan inte gå förbi ett cykelställ utan att titta på alla cyklarna, beklaga mig över hur folk missköter dom, bedöma om det finns några fynd (typ en klassisk Rocky Mountain från -92 eller nåt) som kanske bara behöver lite kärlek för att bli ett fynd etc. etc.

Sen det där med skogsstigar stämmer till hundra procent. Kan inte gå en stig längre utan cykelspårs-tänkande, typ "lyft hjulet på den roten, mellan stenarna där, upp på hällen, försiktigt så att jag inte tappar greppet, halt..." o.s.v.

Skönt att man inte är ensam. Tametusan allt i denna tråd får medhåll av mig.
På jobbet är man idiotförklarad för länge sen.
 
Hur cykelskadade är vi?
dtb skrev:
-------------------------------------------------------
> ...
> jag går i funderingar på att kanske börja raka
> bena trots att min flickvän skrattar då jag
> nämner det och säkert tycker att jag är
> skitlöjlig :¤

När du väl tagit klivet är det ingen återvändo...
 
Hur cykelskadade är vi?
Brukar få en del kommentarer i omklädningsrummet på jobbet om min något ojämna solbränna. Cykla är kul, ligga på stranden är trist, vilket syns när jag tar av byxorna.
 
Hur cykelskadade är vi?
När jag går från T-banan till jobbet (eller tvärtom) ser jag det som att jag jagar placeringar i klungan. Måste tar mig upp till nästa grupperingen och ligger på rulle lite för att återhämta mig innan jag tar mig runt och bryter loss... nu är det spurt över gatan och han tar sig ifrån gruppen! (Måste alltid kom ihåg att inte göra det när jag har sällskap.)

Känner igen det där med att analysera sittstilen också. Gjorde iofs liknande när det gäller skidåkning när vi bodde i Vail. Min fru tyckte att jag var så elak för att jag kommenterade andras fel, men jag hade jobbat som skidlärare så det klassades som en arbetsskada.

Att analysera skogsstigar med cykelögon har jag gjort sedan 70-talet, fast då var det BMX som gällde. SS MTB med caliper-broms fram och bak, nu när jag tänker på det...

Kollar också cykeln först, sedan cyklisten. Blev mycket förvirrad när jag spottade en som såg ut som Bengt (från sub-10 gruppen 2008) som åkte inlines mellan Ekerö och Drottningholm iklädd hovet cykelkläder och hjälm med smiley på.
 
Hur cykelskadade är vi?
Fan va skönt att man inte är ensam! Jag började nästan tro att det var något fel på mig.
* Kollar vädret lätt tio ggr/dag.
* Drömmer ofta att jag cyklar/kollar happy eller andra cykelsidor/mekar osv.
* Blir grinig om jag inte får cykla dagligen.
* Tar helst beatern till krogen, året runt, med stor väska och ombyte. Sällan tuben.
* Vänder alltid alla samtalsämnen på jobbet till ämnet cykling eller hårdrock.
* Skogsstigar är väl till för att cyklas på?
* Går på cykelbanan. För att jag vill vara där. Glömmer bort att jag är till fots. Jag är alltså inte nån nonchalant flanör som skiter i att det är en cykelbana. Jag drar mig aktivt till cykelbanan, för att jag automatisk tänker att jag färdas på cykel.

Samt en massa annat galet. Mycket av det som andra redan skrivit. Som det där med att spendera pengar, tex.
 
Hur cykelskadade är vi?
vader skrev:
-------------------------------------------------------

> * Går på cykelbanan. För att jag vill vara
> där. Glömmer bort att jag är till fots. Jag är
> alltså inte nån nonchalant flanör som skiter i
> att det är en cykelbana. Jag drar mig aktivt till
> cykelbanan, för att jag automatisk tänker att
> jag färdas på cykel.

Samma här och finns det inte cykelbana (typ villagator) så kommer jag på mig själv gåendes mitt i vägen.
 
Hur cykelskadade är vi?
Ecke skrev:
-------------------------------------------------------
> Tar ibland lunchpromenader i Ursvik (Sthlm/Kista)
> med kollegorna. När NICK-spåret korsar
> motionsspåret vill kroppen svänga av, har hejdat
> mig själv ett par gånger nu. Varje gång
> berättar jag dessutom utförligt om NICK för
> kollegorna. Sist fick jag till svar: JA, VI VET
> DET DÄR NU!
>
> När familjen är ute och åker bil tillsammans
> kommenterar jag ofta sittställningar, opassande
> kläder/utrustning när vi (jag!) ser cyklister.
> Det kan låta såhär:
>
> Jag: - Oj, vilket grymt tryck han hade i
> pedalerna!
> Frun: - Va!
> Jag: - Killen vi just mötte höll bra fart!
> Frun: - Ja, det är ju faktiskt 50 här!
> Jag: - Jag menade cyklisten!
> Frun: - Vilken cyklist?
> Jag: - Han vi just mötte!
> Frun: - Mötte vi en cykel?
>
> /E

Varför tror ni jag kör lastbil? ;-) Det är ingen som skulle stå ut med mitt svammel om cykling hela dagarna. Dom tycker nog att jag är tillräckligt konstig som tar semester mitt i sommaren för att fara till åre :-P
Sen att chefen är fundersam på om jag kommer hem därifrån "körbar" (arbetsbar alltså)... de är väl en annan sak. Misstänker att han får ilningar då man berättar om killen i vårat gäng vi fick bära ner på vakumbår förra året.
 
Hur cykelskadade är vi?
Öviksmicke skrev:
-------------------------------------------------------
> Misstänker att han får ilningar då man berättar om killen i vårat
> gäng vi fick bära ner på vakumbår förra året.


Men... du behöver väl inte berätta det för honom...? För övrigt är du nog lättare att bära ner än den förra personen... :P
 
Hur cykelskadade är vi?
Plush skrev:
-------------------------------------------------------
> Men... du behöver väl inte berätta det för
> honom...? För övrigt är du nog lättare att
> bära ner än den förra personen... :P

Som sagt... cykelskadad... då är de svårt att snacka om annat än cykling ;-)
 
Hur cykelskadade är vi?
rekrej skrev:
-------------------------------------------------------
> Skogling skrev:
> --------------------------------------------------
> > Jag tänker på cykel mer än vad min fru vet.
> Det
> > är nästan som ett sjukdomstillstånd. :o
> +1
> Det mest skrämmande är att man skulle kunna
> citera 80% av alla invägg här med +1 :-)
>
> /Jerka

+1
 
Hur cykelskadade är vi?
Höll i en sån där tjejrakhyvel Venus Vibrance och undrade om jag inte skulle köpa den och ha till benrakningen. Undrade också om det fanns en Anus Vibrance.
 
Hur cykelskadade är vi?
Vänta nu, jag har sagt att cyklingen inte påverkar mig men jag känner ändå att jag måste hålla med om det mesta här. Ytters skrämmande.

Något jag tycker är riktigt konstigt är att jag kan sätta mig och trampa sträckor som jag tycker är alldeles för långa för att köra med bil.
 
Hur cykelskadade är vi?
Jag har varit på väg mot en liten avstickare eller lockande hopp vid vägen men avbrutit i sista
sekunden hur många gåndger som helst- kom på att jag kör bil... skit oxå!

Det där med att kolla vinden har jag alltid skyllt på vindsurfingen.
 
Hur cykelskadade är vi?
Daner skrev:
-------------------------------------------------------
> När jag går från T-banan till jobbet (eller
> tvärtom) ser jag det som att jag jagar
> placeringar i klungan. Måste tar mig upp till
> nästa grupperingen och ligger på rulle lite för
> att återhämta mig innan jag tar mig runt och
> bryter loss... nu är det spurt över gatan och
> han tar sig ifrån gruppen! (Måste alltid kom
> ihåg att inte göra det när jag har sällskap.)
>

De är inget som skiljer dig från övriga 08:or ;)
 
Hur cykelskadade är vi?
Jag gillar film men ganska ofta glömmer jag bort handlingen och drömmer mig bort i miljöerna, kanske hade en stig skymtats i bakgrunden. Exempel, Sagan om Ringen-filmerna och Kill Bill 2 när hon kommer ut till husvagnen.
 
Hur cykelskadade är vi?
kors vilka historier... att jag skrev "trek" istället för "eniro" i webläsaren här om dagen när jag skulle kolla en adress känns som en parentes i jämförelse med de flesta./J :)
 
Hur cykelskadade är vi?
Massor av härliga "erkännanden"! (Och jag tror vi bara sett toppen av ett isberg)

Här kommer lite mer självinsikt:
1. Häromdan såg jag en vit skåpbil med logotypen "Oscarssons El AB". Jag läste "Oscar Ekstam".

2. Körde efter E4 med bilen i går och i en lång nedförsbacke så kom jag ikapp en framförvarande bil, lättade först på gasen och gick sedan ut lite i vinden mot mittfilen för att slippa bromsa.., (och jag kör ändå främst XC).
 
Hur cykelskadade är vi?
Arne har ju cyklefrilla, vindkanal på toppen ;-)

SuperApe skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag bryr mig om vad Arne Hegerfors säger om
> cykling.
 
Hur cykelskadade är vi?
Jag har 2 cykelställ (såna man monterar mellan vägg o tak) ståendes i reserv på kontoret för framtida cyklar. cirkus 1500:-/st

Planerar alltid att utöka samlingen - köpte några extra när det va rea på Wiggle :)
 
Hur cykelskadade är vi?
När jag är ute och flyger så spanar jag alltid in nya lovande stigar och vägar och funderar på om man skulle återvända med cykel istället för med hkp.
Idag på väg i bilen så var jag på väg upp på cykelbanan, där jag brukar cykla, det var först när min arbetskamrat frågade vad jag sysslade med som jag insåg hur skadad jag är.
 
Hur cykelskadade är vi?
leatherface skrev:
-------------------------------------------------------
> Är det ingen mer än jag som har Bockstyre på
> gräsklipparn?


Bild?
 
Hur cykelskadade är vi?
Flintkalle skrev:
-------------------------------------------------------
> Mina polare har svårt att förstå varför jag
> frivilligt drar ut och cyklar in till stan bara
> för att cykla i de tyngsta backarna. Tittar även
> först på mötande cyklar innan jag tittar på
> dem som cyklar på dem, oavsett om det är en
> kille/tjej.

Haha precis så där är jag med, cykeln är mer intressant än vad som sitter på! Många gånger med lite småförakt tycka att deras cykel inte minsann är lika snygg som min egen.
Har cykeln i sovrummet, funderar hur det skulle vara att cykla på vägen som jag just kör på, likadant med stigar man går på. Tycka dottern är helfräsig i cykelbyxor och cykeltröja sittandes på en vit snygg jr motb...Listan kan göras lång, min bekantskapskrets är dock inte lika roade som jag, tur att sambon är det i allfall så vi kan cykelnörda tillsammans!
 
Hur cykelskadade är vi?
Medlem på Happy.

Min fru undrar om jag kollar på tjejer när min blick vandrar iväg men det är ju cyklar jag tittar på. Tur att jag hann få barn innan jag blev beroende.
 
Hur cykelskadade är vi?
Kastar inte porslin i golvet, stampar med ena foten eller spöar upp folk på stan när jag är irriterad. Jag cyklar istället så snabbt jag bara förmår, tills jag sköljts genom av endorfiner, efter någon adrenalinrusning..
Men det kanske bara är ett beroende, inte en skada?

Självklart spanar man mera in mötande cyklar, än mötande cyklister!
 
Tillbaka
Topp