Följ med i videon nedan för att se hur du installerar vår webbplats som en webbapp på din startskärm.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
bigmollo sa:För mig som precis har läst Jan Guillous serie Brobyggarna ska det bli extra spännande att se den färdiga bron. Den lär ha något särdeles högt och långt spann med tanke på att man har snickrat och gjutit på den i över tre år. Jag tänker mig något liknande Tranebergsbron eller Höga kusten-bron. Det här kan bli den bästa dagen i mitt liv!
neron sa:Slutstämplat straxt efter 15. Jag och Voiten har legat och kört lagtempo sedan Märsta. Duktig motvind på vägen ut!! Nu är man lite mör och go!!
Cyklot B sa:Några minuter efter utbrytarduon anlände det här tjejiga gänget till Järlåsa och totalt kaoz utbröt.
De hindrade genomfartstrafiken, cyklade på trottoaren, bar dräkter som bröt mot den lokala diskreta klädkodens alla regler, parkerade cyklar olagligt i brötor och förpassade ortens motorburna ungdom, som normalt har total makt över torget framför butiken, till en undanskymd bänk i ett hörn där de satt skrämda och undrande. Butiken länsades på choklad och översöt dryck, samtidigt som man krävde gratis vatten ute på torget. Cyklar vältes, papperskorgar svämmade över och den framdragande gräshoppssvärmen tryckte glupsk i sig skräpmat på ett sätt som skulle fått självaste Gargantua att häpna. Men snart drog de vidare.
Något liknande kaoz har inte utbrutit i Järlåsa sedan Johanssons Chevrolet baktände en kall augustidag 1973 och topplocket sprack.
(Nåja, jag kanske överdriver lite.)
Jag mötte svansen strax söder om Skogstibble 13.00. En sorgsen skara pinad av 5 timmars styv kuling rakt i nosen. Men ett par av dem presterade i a f ett ansträngt leende när jag uppmuntrande ropade:
– "Kämpa! Det vänder snart."
bigmollo sa:Underbart. Pugilism är en riktig tramspelle.
neron sa:Ja käre lille barn, vilken runda! Maken till motvind har jag nog inte upplevt på cykel. I runda slängar var det 80 anmälda, 56 lämnade startblocken?? Vart de andra tog vägen vette katten, kanske var det vindarna som avskräckte? Det börja riktigt trevlig, Sigge Cykel ångade på som ett lok de första milen (för min del), det blev lite stök och bök vid Rosersberg efter att någon tappade en flaska. Jag och Wolfgang trampade på och hamnade i någon form av utbrytning a la rando style.. Nu var vi helt ensamma mot vinden från helvetet. Det blev slitiga 10 mil upp till Järlåsa. Sen var det medvind och solsken fram till slingan vid Skokloster där vi fick motvinden rak i fejset igen. Jag och Wolfgang rullade in på Barkarby torg någon minut efter tre. Vi han svepa en öl innan nästa gäng dök upp. Tack alla för en trevlig runda! Hoppas vi ses framöver! (det finns lite bilder etc. i bloggen om någon skulle vara intresserad)
EDIT: Faktafel 61 startande, inte 56...
Bengt-re sa:Bron (med free bulle) var dagens behålling!
Granman sa:Bengt-re sa:Bron (med free bulle) var dagens behålling!
Men man undrar ju vad de tänkte, arrangörerna. Där utlyser de cykelparad vid invigningen av den nya bron, och visst dyker det till konferencierns glädje (?) upp ett gäng cyklister i det folkvimmel som bestämt sig för att inviga bron på egen hand.
Men när pajaskonferenciern i grodmansdräkt vill att alla ska gå över till andra sidan för en "riktig" parad kl.11.00, så bara tjyvar de bullar och drar vidare mot horisonten...
GoranS sa:Hade ni inte med er klotgrillen? Eller åker den bara med på de lite längre turerna?
kitzblitz sa:Haha - härligt skrivit Mollo, ffa första stycket!
ipv6 sa:Jag skrev ihop några minnesanteckningar, men då jag sedan länge saknar en blogg att posta dem på gör jag det här istället. (Dessutom har jag hört ryktas om att det i trådar från sydligare breddgrader klagats på att det är dåligt med rapporter i den här.)
Uppladdningen var väl inte den bästa tänkbara. Totalt tolv mil vinterpendling, en envis förkylning och en AW på fredagkvällen med obskyra mängder kött. Men jag har en känsla av att även en inställd planerad cykeltur räknas som egentid när året summeras, så det var bara att bita ihop. Med så många anmälda borde det ju vara lätt att hitta någon att cykla med.
Om det var köttorgien, förkylningen eller något annat vet jag inte, men jag fick inte ner någon frukost över huvud taget. Och knappt något annat heller, bara lite sportdryck. Så jag släppte förstaklungan någonstans vid Rosersberg efter en enkel överslagsräkning med "energi in" och "energi ut" som parametrar. Det, och att det redan då började kännas tungt i benen.
Jag kände att jag hade någon på rulle, och även om h*n inte verkade det minsta dragvillig är det ju alltid trevligt med sällskap. Efter en halvtimme eller så visade sig att h*n tydligen var två, för den andra personen kom upp och drog lite. Tyvärr hittade han inte, så efter en kilometer eller två körde han fel varpå jag hamnade först igen. Detta upprepades tre gånger innan vi var framme i Sigtuna, där jag äntligen fick se den andra personen, som, visade det sig, inte heller hade någon aning om vägen.
De verkade i alla fall glada över att ha hittat någon med gps, så vi åkte iväg. Jag låg först, men efter ett par mil fick de plötsligt superkrafter och drog ifrån mig i en backe. Jag blev lite förvånad, men tänkte väl mest "lycka till" med tanke på deras till synes obefintliga kunskaper om bansträckningen.
Flottsundsbron visade sig inte vara några problem, jag frågade helt enkelt första bästa p-vakt om det gick att cykla över, sedan hänvisade jag bara till henne. De höll precis på att tömma bron av någon anledning, men jag kom i alla fall över. Sände en liten tanke till de som låg bakom ifall det var så att jag var den siste som fick cykla över innan den officiella öppningstiden.
Ett par kilometer före Järlåsa blev jag ifattåkt av en av de som åkt ifrån mig, och när jag var på väg därifrån kom den andre in. Jag undrade om de inte hade fått åka över bron, men - hör och häpna - de hade båda kört fel på olika ställen!
Efter Järlåsa var det så löjligt lätt att cykla att det knappt borde räknas som en 20-milare, det räckte ju att trampa lite då och då och segla med vinden. Tills jag kom till Skoklosterhalvön, där blev det istället löjligt åt andra hållet. Men det var ju bara någon dryg mil, även om milen blir rätt mycket längre i kraftig motvind.
Nypan, Bengt S och någon annan satt och fikade när jag kom fram, och jag slog följe med dem. Men det varade dessvärre inte så länge då min gps plötsligt flyttade på sig. Tydligen hade skruven till fästet vibrerat loss, och det gick inte att lösa i farten så jag var tvungen att stanna och tejpa fast den.
Sista biten var seg. Inte ens en uppfriskande hagelskur i Kungsängen kunde väcka benen till liv inför Darlkarlsbacken, jag tog den på absolut lättaste växeln. Insåg att allt jag fått i mig under dagen var två bullar, en dammsugare och ett par flaskor coca-cola, det gjorde nog sitt till. Höll på att bli lätt överkörd av någon övershoppad IKEA-besökare i Barkarby, men det löste sig med lite vinkningar och tutanden.
Avslutade med en öl tillsammans med Nypan vid målet och hoppades innerligt på ett sms från min fru om att resten av familjen hade blivit bjudna på middag någonstans då jag av någon outgrundlig anledning hade lovat att stå för densamma, men jag insåg till slut att väntandet var förgäves och cyklade hem för en snabb dusch och lasagnetillverkning.
ipv6 sa:Jag kände att jag hade någon på rulle, och även om h*n inte verkade det minsta dragvillig är det ju alltid trevligt med sällskap. Efter en halvtimme eller så visade sig att h*n tydligen var två, för den andra personen kom upp och drog lite. Tyvärr hittade han inte, så efter en kilometer eller två körde han fel varpå jag hamnade först igen. Detta upprepades tre gånger innan vi var framme i Sigtuna, där jag äntligen fick se den andra personen, som, visade det sig, inte heller hade någon aning om vägen.
De verkade i alla fall glada över att ha hittat någon med gps, så vi åkte iväg. Jag låg först, men efter ett par mil fick de plötsligt superkrafter och drog ifrån mig i en backe. Jag blev lite förvånad, men tänkte väl mest "lycka till" med tanke på deras till synes obefintliga kunskaper om bansträckningen.
Ett par kilometer före Järlåsa blev jag ifattåkt av en av de som åkt ifrån mig, och när jag var på väg därifrån kom den andre in. Jag undrade om de inte hade fått åka över bron, men - hör och häpna - de hade båda kört fel på olika ställen!
neron sa:Man kanske ska prova att cykla 20 mil på ren intuition, vore ett kul experiment. Undrar vart de befinner sig nu, är de framme än?