Mitt nya liv - fortsätter
Appropå strava, klungcykling +ANNAT. Ganska kul artikel: http://totalwomenscycling.com/lifes...amics-and-the-elephant-in-the-room-sex-14763/
Mitt nya liv - fortsätter
- Trådstartare Jenny W
- Start datum
Mitt nya liv - fortsätter
schture skrev:
-------------------------------------------------------
> Appropå strava, klungcykling +ANNAT. Ganska kul
> artikel:
> http://totalwomenscycling.com/lifestyle/group-ridi
> ng-dynamics-and-the-elephant-in-the-room-sex-14763
> /
HAHAHA!!!!
-------------------------------------------------------
> Appropå strava, klungcykling +ANNAT. Ganska kul
> artikel:
> http://totalwomenscycling.com/lifestyle/group-ridi
> ng-dynamics-and-the-elephant-in-the-room-sex-14763
> /
HAHAHA!!!!
Mitt nya liv - fortsätter
Den här kanske passar in på Dig?
http://totalwomenscycling.com/riding/group-riding-dynamics-and-the-only-women-syndrome-14558/
http://totalwomenscycling.com/riding/group-riding-dynamics-and-the-only-women-syndrome-14558/
Mitt nya liv - fortsätter
Fliken skrev:
-------------------------------------------------------
> Den här kanske passar in på Dig?
> http://totalwomenscycling.com/riding/group-riding-
> dynamics-and-the-only-women-syndrome-14558/
Njää. Håller inte med alls. Att bli särbehandlad är aldrig bra. Alla ska ju dela på sina villkor oavsett kön
-------------------------------------------------------
> Den här kanske passar in på Dig?
> http://totalwomenscycling.com/riding/group-riding-
> dynamics-and-the-only-women-syndrome-14558/
Njää. Håller inte med alls. Att bli särbehandlad är aldrig bra. Alla ska ju dela på sina villkor oavsett kön
Mitt nya liv - fortsätter
I morgon är det den 1 oktober. Här kommer min årskrönika
Så har det gått ett år sen jag slutade röka och alla tävlingar och lopp ligger bakom mig.
Det är hit jag har längtat och strävat men ändå känns det lite tomt nu.
Om jag skulle skriva att det BARA varit kul så hade det varit lögn. Jag har haft stunder som är bland de bästa i livet och som jag kommer minnas länge. Det har också funnits stunder där jag är på gränsen att bara ge upp och kasta in handuken. Det finns de som menar att jag har lätt för det. Som om jag inte behöver kämpa men jag har fått slita och våndas, vart på väg att falla tillbaka i gamla gängor. Ändå bitit ifrån mot mitt gamla destruktiva liv. Det finns dåliga tankar och jobbiga dagar då kroppen är mörbultad och värker och jag bara vill gömma mig men i efterhand så kan det gångna året inte var bättre. Det är bra att minnas hur jobbigt det har varit att lägga om livsstil. Det gör det lättare att inte falla tillbaka.
Som alla förvandlingar så gör det lite ont och nu kan jag inte svika mig själv. Ser jag tillbaka och tänker på var jag var för ett år sedan så har jag kommit långt. Jag har fått höra att jag har ett pannben tjockare än elefanthud. Jag vet inte om det är så men jag har en förmåga att bita ihop och kämpa på. Man måste nog ha en skruv lös om man ska komma någonstans som cyklist.
Hur har det gått då?
Tävling: Tänk att jag skulle ha en stark tävlingsdjävul inne i mig. Det hade jag aldrig trott. Hade någon frågat mig för något år sen om jag var en tävlingsmänniska hade det blivit ett rungande NEJ. Tänk vad det kan ändra sig.
Jag hade planerat att delta i 15 lopp under säsongen men då hade jag inte räknat med att jag skulle skaffa lvgscykel så det tillkom 4 st lopp som jag deltog i med racern.
Ja, två av loppen var jag inte med i eftersom ett av dem(bockaracet) blev inställt och det andra krockade med ett annat. Så 13 av 15. Så tillkom det 4 motionslopp med racern så det blev ju 17 st lopp. Inga DNF
Jag har haft som mål att slå två at de damerna som konkurrerar med mig. De målen är uppnådda.
Om jag ska försöka ranka loppen efter hur kul jag tyckte att det var så var det roligaste xc-loppet kattegattstouren medan det roligaste långloppet ränneslätt. Kul bana och det gjorde ju inget att jag fick en bra placering heller. Vättern var en häftig upplevelse och studie i självdisciplin men årets bästa lopp måste ändå vara det jag har i färskt minne och det är ju 200k-breveten som jag genomförde i mitten av september. Benen var pigga och sällskapet var lika trevligt som vädret.
Om jag ska kora årets cykelupplevelse så är det när jag fick min första landsvägsfix i januari när jag var på semester på Gran Canaria. Alla borde få uppleva vilken njutning det är att glida fram i bergen med 8 bar i däcken.
Kost: Jag har alltid varit svag för skräpmat och aldrig haft lätt för att gå upp i vikt. När jag vägde mig för ett år sen och beslutet med rökstopp var taget närmade jag mig 90 kg. Jag visste att rökstopp innebar en viktuppgång på ca 5 kg men det var nått jag var beredd att ta. När jag började cykla så gjorde jag det i princip varje dag. Tog långa lugna rundor samt var med på ett par tuffare pass i veckan med cykelklubben. Tydligen var det ett bra recept på viktnedgång. Kilona rasade. 13 kg på 6 månader. Det var nästan lite läskigt. Nu har jag varit nere på 76 kg och vänt. I skrivande stund väger jag 78kg och är rätt nöjd. Har ett par extra kilo men en äventyrare måste ju ha lite att ta av ifall man hamnar på en öde ö ;) Jag har i alla fall aldrig varit så vältränad som nu och jag märker att jag har fått en del muskler också. Kroppen har fått lite nya former.
En intressant iakttagelse är intaget av mängden mat. Jag kan äta dubbla portioner och en timme senare är jag så hungrig att jag skakar igen. Och det är OK
Sömn: Sömnen är ju det som jag har slitigt mest med. Jag har haft sömnproblem i många år och genom en ohållbar jobbsituation + lite turbulens i relationen till mitt X tillika far till mitt barn + ”All in” när det gäller träningen så blev ju inte sömnen bättre. Jag har nu lyckats lösa detta till det bättre och jag har bättre nattsömn än vad jag haft på mycket länge. Det innebär att jag måste gå och lägga mig efter träningen direkt (efter näringsintag) när jag kommer hem om den varit tuff. Har upplevt att träning + mat + dusch oftast är som att ge mig sömnpiller. Det innebär ibland att jag sover 10-12 timmar per dygn. Socialt? Nä. Bara att gilla läget och gå direkt i säng. Det innebär att jag måste planera för sov/återhämtningstid och inte boka upp något efter de pass som jag vet kommer bli tuffa. För att inte snacka om hur trafikfarligt det är att köra bil hem efter tävling. :/ (Red Bull is my friend)
Träning: Jag hade som mål att cykla minst en mil om dagen detta år. Alltså 365 mil. I skivande stund har jag cyklat 587 mil. Mål uppnått.
Det började trevande och med många långa ensamma turer med låg puls. Egentligen inte träning utan bara cykling, när jag tänker efter. Pulsträning var inget jag tänkte på då utan det var bara skönt att komma ut och bli av med abstinensen samt skingra tankarna. Jag började ju cykla på hösten och var ute hela vintern och cyklade. Blev jobbpendling då och då + långturer på helgerna. Kompletterade med gruppträningar så som cirkelträning och spinning. Motivationen har aldrig varit något stort problem. Däremot drabbades jag av flera störiga infektioner då jag hade feber vid flera tillfällen för första gången i mitt vuxna liv. Det blev en hästkur med penicillin då det konstaterades borrelia. Har lärt mig att ett tecken på överträning är att kroppens immunförsvar försvagas.
Träningen har utvecklat sig och i nuläget är väldigt målinriktat. Jag har ju uppfyllt alla mål för denna säsong och kanske satte jag för låga mål. Har jag underskattat min egen förmåga? Jag har lärt mig vad pulsträning, Vo2max, laktat, anaerobisk tröskel och vad wattbaserad träning är.
Nästa säsong blir tuffare så jag tränar nu efter ett personligt program. Mindre lek. Mer allvar. Jag ska ta denna vinter till detta och se vad resultatet blir nästa år. Jag har några mål nästa år. Några har jag skrivit om redan och några är personliga. För att nå dit jag vill krävs det ganska mycket träning. Jag har skaffat mig en Monark så att träningen blir lite med kontinuerlig. Just nu är det faktiskt det som jag tycker är mest givande. 4minuters intervaller sent på lördagskvällen är grejer det!
Andra saker som jag erfarit under året:
- Man kan inte köpa lycka men när den nya cykeln står där så är det tillräckligt nära.
- …pain is temporary….
- HTFU och andra användbara deviser
Egentligen behöver jag inte göra så mycket mer nu. Jag har redan bevisat att den mest inbitne nikotinisten kan bättra sig. Men det finns så mycket mer att utforska. Både när det gäller cykel som sådan men också när det gäller självkännedom. Det är väl bara att stå på. Mest av allt är jag så jäkla imponerad av min kropp som bara ställer upp på detta efter all skit som jag gett den. Tänk att den bara håller. Tricket för att komma så lång som möjligt på kortast möjliga tid är att träna max utan att träna sönder sig. Lätt som en plätt.
Ingenting hade gått utan Happymtb och alla underbara människor som stöttar på forumet och alla er som jag träffat IRL som gör detta forumet så speciellt.
Tack Happy!
Så har det gått ett år sen jag slutade röka och alla tävlingar och lopp ligger bakom mig.
Det är hit jag har längtat och strävat men ändå känns det lite tomt nu.
Om jag skulle skriva att det BARA varit kul så hade det varit lögn. Jag har haft stunder som är bland de bästa i livet och som jag kommer minnas länge. Det har också funnits stunder där jag är på gränsen att bara ge upp och kasta in handuken. Det finns de som menar att jag har lätt för det. Som om jag inte behöver kämpa men jag har fått slita och våndas, vart på väg att falla tillbaka i gamla gängor. Ändå bitit ifrån mot mitt gamla destruktiva liv. Det finns dåliga tankar och jobbiga dagar då kroppen är mörbultad och värker och jag bara vill gömma mig men i efterhand så kan det gångna året inte var bättre. Det är bra att minnas hur jobbigt det har varit att lägga om livsstil. Det gör det lättare att inte falla tillbaka.
Som alla förvandlingar så gör det lite ont och nu kan jag inte svika mig själv. Ser jag tillbaka och tänker på var jag var för ett år sedan så har jag kommit långt. Jag har fått höra att jag har ett pannben tjockare än elefanthud. Jag vet inte om det är så men jag har en förmåga att bita ihop och kämpa på. Man måste nog ha en skruv lös om man ska komma någonstans som cyklist.
Hur har det gått då?
Tävling: Tänk att jag skulle ha en stark tävlingsdjävul inne i mig. Det hade jag aldrig trott. Hade någon frågat mig för något år sen om jag var en tävlingsmänniska hade det blivit ett rungande NEJ. Tänk vad det kan ändra sig.
Jag hade planerat att delta i 15 lopp under säsongen men då hade jag inte räknat med att jag skulle skaffa lvgscykel så det tillkom 4 st lopp som jag deltog i med racern.
Ja, två av loppen var jag inte med i eftersom ett av dem(bockaracet) blev inställt och det andra krockade med ett annat. Så 13 av 15. Så tillkom det 4 motionslopp med racern så det blev ju 17 st lopp. Inga DNF
Jag har haft som mål att slå två at de damerna som konkurrerar med mig. De målen är uppnådda.
Om jag ska försöka ranka loppen efter hur kul jag tyckte att det var så var det roligaste xc-loppet kattegattstouren medan det roligaste långloppet ränneslätt. Kul bana och det gjorde ju inget att jag fick en bra placering heller. Vättern var en häftig upplevelse och studie i självdisciplin men årets bästa lopp måste ändå vara det jag har i färskt minne och det är ju 200k-breveten som jag genomförde i mitten av september. Benen var pigga och sällskapet var lika trevligt som vädret.
Om jag ska kora årets cykelupplevelse så är det när jag fick min första landsvägsfix i januari när jag var på semester på Gran Canaria. Alla borde få uppleva vilken njutning det är att glida fram i bergen med 8 bar i däcken.
Kost: Jag har alltid varit svag för skräpmat och aldrig haft lätt för att gå upp i vikt. När jag vägde mig för ett år sen och beslutet med rökstopp var taget närmade jag mig 90 kg. Jag visste att rökstopp innebar en viktuppgång på ca 5 kg men det var nått jag var beredd att ta. När jag började cykla så gjorde jag det i princip varje dag. Tog långa lugna rundor samt var med på ett par tuffare pass i veckan med cykelklubben. Tydligen var det ett bra recept på viktnedgång. Kilona rasade. 13 kg på 6 månader. Det var nästan lite läskigt. Nu har jag varit nere på 76 kg och vänt. I skrivande stund väger jag 78kg och är rätt nöjd. Har ett par extra kilo men en äventyrare måste ju ha lite att ta av ifall man hamnar på en öde ö ;) Jag har i alla fall aldrig varit så vältränad som nu och jag märker att jag har fått en del muskler också. Kroppen har fått lite nya former.
En intressant iakttagelse är intaget av mängden mat. Jag kan äta dubbla portioner och en timme senare är jag så hungrig att jag skakar igen. Och det är OK
Sömn: Sömnen är ju det som jag har slitigt mest med. Jag har haft sömnproblem i många år och genom en ohållbar jobbsituation + lite turbulens i relationen till mitt X tillika far till mitt barn + ”All in” när det gäller träningen så blev ju inte sömnen bättre. Jag har nu lyckats lösa detta till det bättre och jag har bättre nattsömn än vad jag haft på mycket länge. Det innebär att jag måste gå och lägga mig efter träningen direkt (efter näringsintag) när jag kommer hem om den varit tuff. Har upplevt att träning + mat + dusch oftast är som att ge mig sömnpiller. Det innebär ibland att jag sover 10-12 timmar per dygn. Socialt? Nä. Bara att gilla läget och gå direkt i säng. Det innebär att jag måste planera för sov/återhämtningstid och inte boka upp något efter de pass som jag vet kommer bli tuffa. För att inte snacka om hur trafikfarligt det är att köra bil hem efter tävling. :/ (Red Bull is my friend)
Träning: Jag hade som mål att cykla minst en mil om dagen detta år. Alltså 365 mil. I skivande stund har jag cyklat 587 mil. Mål uppnått.
Det började trevande och med många långa ensamma turer med låg puls. Egentligen inte träning utan bara cykling, när jag tänker efter. Pulsträning var inget jag tänkte på då utan det var bara skönt att komma ut och bli av med abstinensen samt skingra tankarna. Jag började ju cykla på hösten och var ute hela vintern och cyklade. Blev jobbpendling då och då + långturer på helgerna. Kompletterade med gruppträningar så som cirkelträning och spinning. Motivationen har aldrig varit något stort problem. Däremot drabbades jag av flera störiga infektioner då jag hade feber vid flera tillfällen för första gången i mitt vuxna liv. Det blev en hästkur med penicillin då det konstaterades borrelia. Har lärt mig att ett tecken på överträning är att kroppens immunförsvar försvagas.
Träningen har utvecklat sig och i nuläget är väldigt målinriktat. Jag har ju uppfyllt alla mål för denna säsong och kanske satte jag för låga mål. Har jag underskattat min egen förmåga? Jag har lärt mig vad pulsträning, Vo2max, laktat, anaerobisk tröskel och vad wattbaserad träning är.
Nästa säsong blir tuffare så jag tränar nu efter ett personligt program. Mindre lek. Mer allvar. Jag ska ta denna vinter till detta och se vad resultatet blir nästa år. Jag har några mål nästa år. Några har jag skrivit om redan och några är personliga. För att nå dit jag vill krävs det ganska mycket träning. Jag har skaffat mig en Monark så att träningen blir lite med kontinuerlig. Just nu är det faktiskt det som jag tycker är mest givande. 4minuters intervaller sent på lördagskvällen är grejer det!
Andra saker som jag erfarit under året:
- Man kan inte köpa lycka men när den nya cykeln står där så är det tillräckligt nära.
- …pain is temporary….
- HTFU och andra användbara deviser
Egentligen behöver jag inte göra så mycket mer nu. Jag har redan bevisat att den mest inbitne nikotinisten kan bättra sig. Men det finns så mycket mer att utforska. Både när det gäller cykel som sådan men också när det gäller självkännedom. Det är väl bara att stå på. Mest av allt är jag så jäkla imponerad av min kropp som bara ställer upp på detta efter all skit som jag gett den. Tänk att den bara håller. Tricket för att komma så lång som möjligt på kortast möjliga tid är att träna max utan att träna sönder sig. Lätt som en plätt.
Ingenting hade gått utan Happymtb och alla underbara människor som stöttar på forumet och alla er som jag träffat IRL som gör detta forumet så speciellt.
Tack Happy!
Senast ändrad:
Mitt nya liv - fortsätter
Gizz skrev:
-------------------------------------------------------
> Kan bara säga att jag är minst sagt imponerad av
> vad du gjort! Du har inspirerat mig till att ta
> tag i mitt liv och träning igen. Tack för att du
> delat med dig. Starkt jobbat och lycka till i
> fortsättningen.
+1
Shit vilken inspiration du är! Om bara fler kunde läsa det här och sluta komma med sina ursäkter..
Läste ditt senaste inlägg och körde sen mitt hårdaste gympass på länge.
Nu ska jag skynda mig hem, skruva ihop cykeln (ekrarna faller fortfarande av från bakhjulet..) och köra järnet.
Tack och lycka till i fortsatt träning!
-------------------------------------------------------
> Kan bara säga att jag är minst sagt imponerad av
> vad du gjort! Du har inspirerat mig till att ta
> tag i mitt liv och träning igen. Tack för att du
> delat med dig. Starkt jobbat och lycka till i
> fortsättningen.
+1
Shit vilken inspiration du är! Om bara fler kunde läsa det här och sluta komma med sina ursäkter..
Läste ditt senaste inlägg och körde sen mitt hårdaste gympass på länge.
Nu ska jag skynda mig hem, skruva ihop cykeln (ekrarna faller fortfarande av från bakhjulet..) och köra järnet.
Tack och lycka till i fortsatt träning!
Mitt nya liv - fortsätter
Stumpy skrev:
-------------------------------------------------------
> Grattis!
>
> Grymt imponerad och vilken utveckling från de
> första frågorna om pendlaröket.
> Var beredd på att framstegen inte kan komma lika
> snabbt nu när du är på denna nivån och tappa
> inte sugen. Ser fram emot fortsättningen på ditt
> nya liv.
Tack. Ja, det har gått bättre än vad jag trodde från början.
Fast jag är ju funtad så att om jag hittar nått jag gillar att göra så gör jag det ordentligt.
Märker att de stora framstegen kommer lite mer sällan men ännu kommer det aha-upplevelser. Sist jag var i skogen och cyklade var det ett par "Oj!-Nej-jävlar!-Pjew!-Det-gick-ju-bra"-upplevelser. Det är ju dem man cyklar i skogen för ju. Att prova och misslyckas femtitio gånger och sen femtielfte gången så bara lyckas man som om inget i världen hade var enklare.
-------------------------------------------------------
> Grattis!
>
> Grymt imponerad och vilken utveckling från de
> första frågorna om pendlaröket.
> Var beredd på att framstegen inte kan komma lika
> snabbt nu när du är på denna nivån och tappa
> inte sugen. Ser fram emot fortsättningen på ditt
> nya liv.
Tack. Ja, det har gått bättre än vad jag trodde från början.
Fast jag är ju funtad så att om jag hittar nått jag gillar att göra så gör jag det ordentligt.
Märker att de stora framstegen kommer lite mer sällan men ännu kommer det aha-upplevelser. Sist jag var i skogen och cyklade var det ett par "Oj!-Nej-jävlar!-Pjew!-Det-gick-ju-bra"-upplevelser. Det är ju dem man cyklar i skogen för ju. Att prova och misslyckas femtitio gånger och sen femtielfte gången så bara lyckas man som om inget i världen hade var enklare.
mamme1
Aktiv medlem
Mitt nya liv - fortsätter
lundatok skrev:
-------------------------------------------------------
> Du är fan bäst.
"Det sköna är det enkla värt", och stundtals är Mange enastående träffsäker i sina enradare.
Så vad annat kan man göra än att plussetta den skrivningen?
+1! m..a.o.
-------------------------------------------------------
> Du är fan bäst.
"Det sköna är det enkla värt", och stundtals är Mange enastående träffsäker i sina enradare.
Så vad annat kan man göra än att plussetta den skrivningen?
+1! m..a.o.
Mitt nya liv - fortsätter
mamme1 skrev:
-------------------------------------------------------
> lundatok skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Du är fan bäst.
> "Det sköna är det enkla värt", och stundtals
> är Mange enastående träffsäker i sina
> enradare.
Försöker! ;)
-------------------------------------------------------
> lundatok skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Du är fan bäst.
> "Det sköna är det enkla värt", och stundtals
> är Mange enastående träffsäker i sina
> enradare.
Försöker! ;)
Mitt nya liv - fortsätter
jomper skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag tror du blev triggad snarare än tappade sugen
> av de misstroende kommentarerna i trådens
> begynnelse :-)
Haha ja jag är full av jävlar anamma och jag-ska-minsann-visa-dem
Ibland.
-------------------------------------------------------
> Jag tror du blev triggad snarare än tappade sugen
> av de misstroende kommentarerna i trådens
> begynnelse :-)
Haha ja jag är full av jävlar anamma och jag-ska-minsann-visa-dem
Ibland.
Mitt nya liv - fortsätter
Pastis skrev:
-------------------------------------------------------
> Imponerande utveckling och lycka till i vinter då
> det oftast är som mörkast...
Tack
Hoppas jag kan hålla motivationen uppe med en klar målbild. Håll tummar och tår för att det räcker fram till våren
-------------------------------------------------------
> Imponerande utveckling och lycka till i vinter då
> det oftast är som mörkast...
Tack
Hoppas jag kan hålla motivationen uppe med en klar målbild. Håll tummar och tår för att det räcker fram till våren
Mitt nya liv - fortsätter
Jenny W skrev:
-------------------------------------------------------
> Pastis skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Imponerande utveckling och lycka till i vinter
> då
> > det oftast är som mörkast...
>
>
> Tack
> Hoppas jag kan hålla motivationen uppe med en
> klar målbild. Håll tummar och tår för att det
> räcker fram till våren
Sjukt bra presterat. Det jag skulle vilja se är att du plockar in nya jobbet i det hela och kör det som ett långlopp. Visa dem vem det är som vet hur företaget funkar ochvar man kan få det mest positiva lyften både i verksamheten och bland personalen.
Ta hand om Pinewooden, utan den hade det kanske aldrig blivit något av det hela. Såhär i efterhand var det ju helt onödigt att fixa den, både ekonomiskt och prestandamässigt, men jag är ändå övertygad om att det var den som etablerade alla kontakter i början.
-------------------------------------------------------
> Pastis skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Imponerande utveckling och lycka till i vinter
> då
> > det oftast är som mörkast...
>
>
> Tack
> Hoppas jag kan hålla motivationen uppe med en
> klar målbild. Håll tummar och tår för att det
> räcker fram till våren
Sjukt bra presterat. Det jag skulle vilja se är att du plockar in nya jobbet i det hela och kör det som ett långlopp. Visa dem vem det är som vet hur företaget funkar ochvar man kan få det mest positiva lyften både i verksamheten och bland personalen.
Ta hand om Pinewooden, utan den hade det kanske aldrig blivit något av det hela. Såhär i efterhand var det ju helt onödigt att fixa den, både ekonomiskt och prestandamässigt, men jag är ändå övertygad om att det var den som etablerade alla kontakter i början.
Mitt nya liv - fortsätter
@Hasse: Tack. Ja,
Edit: på inrådan
Pinnen är out of order. Jag får inte rätt på styrlagret men har blivit lovad expertishjälp med den så visst ska jag ha kvar den gamlingen.
@Fliken. Riktigt. Ungefär som randonné ;)
@Jerry: Tackar. Ja, det var kul att ses och att dela stuga. Tyvärr blir det nog ingen CV för mig nästa år men vi ses förhoppningsvis någon annanstans, någon annan gång.
@Snuten. Ja man hinner en del på ett år om man är lite målinriktad.
Edit: på inrådan
Pinnen är out of order. Jag får inte rätt på styrlagret men har blivit lovad expertishjälp med den så visst ska jag ha kvar den gamlingen.
@Fliken. Riktigt. Ungefär som randonné ;)
@Jerry: Tackar. Ja, det var kul att ses och att dela stuga. Tyvärr blir det nog ingen CV för mig nästa år men vi ses förhoppningsvis någon annanstans, någon annan gång.
@Snuten. Ja man hinner en del på ett år om man är lite målinriktad.
Senast ändrad:
Mitt nya liv - fortsätter
Om jag får tycka något så tycker jag att du söker dig till annan arbetsgivare därför att: 1) Det blir en ny start med nya möjligheter 2) Boost i karriären och för självkänslan 3) Har du en gång blivit "eftersatt" är det väldigt lätt att det blir så igen
Mitt nya liv - fortsätter
grump skrev:
-------------------------------------------------------
> Om jag får tycka något så tycker jag att du
> söker dig till annan arbetsgivare därför att:
> 1) Det blir en ny start med nya möjligheter 2)
> Boost i karriären och för självkänslan 3) Har
> du en gång blivit "eftersatt" är det väldigt
> lätt att det blir så igen
Ja, du får tycka :)
Antagligen har du rätt men det sista som överger är ju hoppet
-------------------------------------------------------
> Om jag får tycka något så tycker jag att du
> söker dig till annan arbetsgivare därför att:
> 1) Det blir en ny start med nya möjligheter 2)
> Boost i karriären och för självkänslan 3) Har
> du en gång blivit "eftersatt" är det väldigt
> lätt att det blir så igen
Ja, du får tycka :)
Antagligen har du rätt men det sista som överger är ju hoppet
Globalistic
Aktiv medlem
Mitt nya liv - fortsätter
+1
Köp & Sälj
-
Säljes i Jönköping -
Säljes i Värmland -
Säljes i Skaraborg -
Säljes i Värmland -
Säljes i Göteborg
