OT: Döden gör så ont :-(

Lonewolf

Ny medlem
OT: Döden gör så ont :-(
Trots att jag har komfronterats med döden många gånger i olika sammanhang allt från förväntade dödsfall efter sjukdom till grym våldsam död så gör det alltid lika ont, man lär sig aldrig att hantera den på ett smärtfritt vis och idag var det dags igen.

Dagen började så bra och det såg ut att bli en bra vecka, men ett telefonsamtal vid lunchtid tog mig abbrupt ur den uppfattningen och istället blev det en mycket tung dag och veckan lär bli jobbig den med, men det är bara att bita ihop och göra det som måste göras.

Kan inte hjälpas att det känns mera orättvist i vissa fall än andra, som detta en nära släkting som var full av liv och jobbade för fullt, frisk som en nötkärna och har vad jag vet aldrig varit inlagds på sjukhus och inga hälsoproblem nu heller.

Plötsligt så bara lägger kroppen av och han dör innan ambulansen ens hinner fram till sjukhuset, det är en så hård smäll att ta att man går helt ner för räkning och ställer den stora frågan som det inte finns något svar på Varför??

Vill inte sabba humöret för er andra men jag var bara tvungen att skriva av mig lite för det brukar trots allt hjälpa, detta är ju något som vi alla drabbas av men det gör ändå så rackarns ont när det händer.


Bosse
 
OT: Döden gör så ont :-(
Jag vet hur det känns, min mamma dog 2005-10-28 och min farmor 2005-10-30.
Det blir bättre med tiden men ensamt för den som blivit själv.
 
OT: Döden gör så ont :-(
Sorry for your loss Bosse!
Doesn't relly cut it, does it? A few words saying that I feel with you. And yet that is all we can offer sometimes...Often we haven't taken the time to grieve properley, in order to really offer comfort to another. It is so often that we internalize our feelings - this is just BS-chat for locking up our feelings so they won't frighten us on the long, cold, lonely nights.
Thanks for sharing your loss with us, many of us total strangers. As Donne said " ask not for whom the bell tolls, it tolls for thee". It is important to bring death out in the open and talk about it, wrestle with it and try and understand it. If we don't then IT is left with the power to frighten us when we need it least.

Recently a good friend of mine died. It was not wholly unexpected - he had terminal cancer - but it was a hard journey. From realizing my drinking buddy was going to die, to lowering him into a cold hole. Rob - as he was called - faced his death with courage. This is a word bandied around far to often to have real meaning today, but it found it's true meaning in the fortitude Rob approached his disease and death.
One of his ways of dealing with his imminent demise was a blogspot. This proved to be a good tool for his friends and himself. Please find time to read a bit www.how2die.blogspot.com , the situation is not entirely analogous to your own, but there is wisdom to be found there.

Anyways, my best to you, yours and those closest to the deceased. Good luck with the journey, and remember the best times when all you can see are the worst.
 
OT: Döden gör så ont :-(
min far bara dock knall fall i bilen en dag, huvudartären från hjärtat bara sprack. man är verkligen aldrig förberedd på det.
 
OT: Döden gör så ont :-(
Det är alltid orättvist när det händer på det viset, Bosse.
Mitt deltagande.

Min första flickvän dog väldigt plötsligt en höstdag när vi var 18 år gamla.
Det blev en väldig saknad av henne, och ibland kommer sorgen efter henne tillbaka hos mig.

Jag vet inte , men ibland så verkar det som att jag har fått en "Guardian Angel".
Svårt att beskriva.
Antagligen vill jag bara tänka att det är hon som är min ängel och räddar mig när jag klantat till det:-). Vem vet?

Finns det något svar på varför?
Jag tror inte det, Bosse.
Jag har slutat leta efter det svaret.

mvh
Jan
 
OT: Döden gör så ont :-(
J, man måste ibland bli påmind om hur skört livet är och hur lite vi kan ta det för givet när ens nära vänner dör. En kompis till mig dog när vi var i 17-årsåldern. Ena veckan tog han 85 kilo i bänkpress, andra veckan låg han på Sös och hade "förstorat hjärta", vilket jag inte visste vad det betydde. Han dog efter tre veckor och jag vågade aldrig besöka honom, vilket jag ångrade i många år efteråt.
 
OT: Döden gör så ont :-(
Trots att jag hunnit med att begrava mina båda föräldrar, ett ofött barn, min svärfar och flera kompisar så känns ändå döden så oförståelig. Ena dagen liv, andra dagen inte en chans att göra det ogjorda gjort eller det gjorda ogjort. Det jag lärt mig och försöker leva är att livet är så skört, så skört. Dagen idag är det vi har och det får man försöka göra något bra av.

För ett och ett halvt år sedan fick jag telefonbesked under ett långt träningspass att en av mina viktigaste kompisar från tidigt vuxenliv hade dött. Inte var det oväntat egentligen men ändå vände det upp och ned på mitt liv, just då. Det tvingade mig att fundera en gång till och på sikt tror jag att det lärde mig en hel del.

Inte kan jag förstå vad just du känner men jag kan ändå säga att hur tufft det än känns just nu så kommer du att komma igenom. Håll dig extra nära de människor som är viktiga för dig - ni kan ge varandra styrka och fördjupa er närhet genom det ni går igenom.

Curt
 
OT: Döden gör så ont :-(
Beklagar, förlorade min far förra våren i cancer.Tungt som sjutton.
Ser nu fram emot en bättre vår än förra året med många fina turer runt mälaren.
//Peter
 
OT: Döden gör så ont :-(
Tackar för alla stöttande ord!

Som sagt så känns det konstigt nog bättre att prata om det än att låsa in det, även om det sker på ett forum och inte med dem närmaste även om jag så klart pratar med dem med men det är ju bara naturligt har jag insett på senare år, har inte fattat det förut utan burit allt på egen hand vilket blir tungt med tiden och mycket död har det blivit för min del tyvärr.

Det stämmer nog bra att det inte finns något svar på den frågan, men den kommer varje gång det händer men det är bara att inse att vi människor inte har svar på alla frågor!

Hoppas ingen känner sig illa berörd av att jag skrev så här men jag försökte ha en tydlig rubrik så ingen skulle behöva läsa som inte vill, men jag känner att jag gjorde rätt som skrev och åter igen ett stort tack för erat stöd.


Bosse
 
OT: Döden gör så ont :-(
jag vet hur det känns jag har varit med om det tidigare.

det som är värre är om någon tar självmord.

jag har ängnat många av mina texter till den personen, de är ett bra sätt. att skriva av sig, känns alltid mycket bättre...

så om du vill kan du kolla upp min blogg sida som jag har skrivit mycket i, sen så länkar jag till den som jag skrev efter att den personen dog, jag skrev den dan efter i skolan, jag var apatisk i 3 veckor och hade mina vänner som starkt stöd
http://spaces.msn.com/thomaskarlsson/blog/cns!A231C9FBBA336BBD!284.entry
komentera gärna
 
OT: Döden gör så ont :-(
Beklagar sorgen..
kändes tungt för mig när 3 av mina nära dog inom 6 månader..
Livet är inte rättvis men man måste ställa sig upp o fortsätta
 

Köp & Sälj

Tillbaka
Topp